Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
302 Repp.
dragas starkt när dc äro råa, men svagare efter
bränning, såsom Gräsbergs, Burängsbergs, m. Q.
Repp var en indelning af folk och land i Sverige
fordomdags med afseende på fatligförsörjningen.
De gamla lagarne, i hvilka slägtbegreppet visar
sig särdeles vigtigt och inflytelserikt, ålägga
slägten att underhålla sina fattige. Men de fattige,
som saknade slägtingar, hvilka kunde åläggas att
draga försorg om dein, föllo kommunen till last.
Repp kallades nu elt grannelag af husfäder, som
voro förbundne att underhålla sina arbetare, sedan
de under vistelsen inom reppet råkat i stort
armod. Repp var således en kommunal-indelniog
med gemensam skyldighet.
Heppen kallas den öppning i toppen af Lappens
tält eller kåta, hvarigenom röken utgår.
HeppliiiKe., med annexet Ilögsrum, ett reg.
pastorat af 2 kl. pä Oland i dess Norra Mot under
Kalmar stift, mil fråo Kalmar, består af 31-£
hemman, uppskattade lill 92,330’ R:dr, med en
folkmängd af 1,110 personer. Arealen är 8,749
tunnl. Kyrkan ombyggdes af sten år 1802 och
tornet reparerades 1820. I den gamla kyrkan
var erkebiskopen Jöns Bengtsson Oxenstjerna
begrafven. Hon uppbrändes 1611 af Danskarne, som
förut användt henne till stall och som der bade
en drabbning med Svenskarne. Till minne deraf
är en sten upprest, som kallas Jutestenen. Inom
denna socken ligger Borqbohns kungsladugård och
slott samt lemningar efler Svartcberga borg. I
Iraklen träffas flera stensättningar och bautastenar.
Folket berömmes af sin pastor för redbarbet och
enkla seder.
Represeiitations-fiirändring. Frågan oin
förändring i den Svenska fyrdelade
stånds-representationen kan sägas först, hafva blifvit väckt vid den
statsförändring, som inträffade kort efler konung
Carl Xll:s död. Ofrälse ståndspersoner begärde
nemligen representationsrätt redan är 1719.
Presteståndet visade sig ej aldeles obenäget alt
medgifva dem ett slags konsultativt dellagande i
riks-dagsärenderne, men saken förföll. Under hela
frihets- eller partitiden var ståndsintresset alltför
mägtigt för att någon tanke på en mera allmän
folk-representation kunnat vinna gehör. Ej heller
fanns då någon tryckfrihet, som kunde sprida
idéerna, bilda och utveckla en allmän opinion. Samma
förhållande ägde i vissa fall rum under Gustaf III
och ännu mera under Gustaf IV Adolfs regering.
Men vid 1809 års .riksdag kom saken å bane för
alt sedermera aldrig fullkomligt öfvergifvas. Det
dröjer dock länge nog, innan opinionen oin en
representations-förändrings beböfligbet vunnit den
stadga och kraft, alt rikets ständer ej kunde neka
att fästa afseende derpå. Smärre jemkningar i
ståndens sammansättning hafva skett efterhand; så
beslöt preste-ståndet att inom sig upptaga
univer-sitelerna och vetenskaps-akademien, och likaså
intog borgar-ståndet 1829 ibland sig representanter
för bergsbruken. Inom bonde-ståndet blef
repre-senlations-rätlen utsträckt först till
frälsehemmans-ägare 1834 och sedan 1844 till säteri-ägare, så
alt numera ingen jordnalur är orepresenlerad i
Represen tat ions-f liran dr i u g.
bondeståndet. På riddarhuset har varit fråga om
att införa val ibland adeln i stället för den
sjelfskrifna, ärftliga represenlations-rätlen, men deona
idé bar icke vunnit bifall. Äfven de ofrälse
stånden hafva icke gått längre än till de ofvannämnda
förändringarne. Deremot har förslaget om
elementar-läroverken.? representation i presteståndet
af-slagits 1840, likaså om domares och civile
embetsmäns inlagande i delta nyssnämnda stånd (1834)
och om ofrälse manufakturisters pä landet
representation i borgare-ståndet; ej heller hafva
stan-derne velat öppna bondeståndet för ofrälse
jordägare af ståndspersons-klassen. Allt detla har tid
efter annan varit föreslaget och äfven understödt
af konstitutions-utskottet, som på detta sätt velat
genom partiella förändringar inom de fyra gamla
riks-stånden, inpassa de orepresenterade klasserna.
Men om detla äfven bade lyckats, skulle dock
representationens grundval, som är
stånds-indelnin-gen, och äfven ståndens rådplägning på fyra rom
hafva blifvit orubbad. 1 samma mån som dessa
mindre förändringar afslagits, hafva fordringarne på
en större omskapning stigit. En sådan
representations-förändring, som skulle ombyggt riksdagen
pà belt nya grunder, saknade ej stod hos 1809
års konstitutions-utskott, som uttalade sitt
ogillande af slànds-representalionen. Men den farliga
tidpunkt, hvarvid riket då befann sig, afskräckte
sländenie från alt allvarsamt förelaga en så
genomgripande fråga; de orepresenterade klassernas
anspråk, som äfven då likasom 1719 framställdes,
blefvo lemnade ulan afseende, och de nya
grundlagarne förändrade intet i rikets ständers
sammansättning. Under de första tjugu åren efter 1809
års revolution stadgade sig stånden allt mera, och
partiella jemkningar, sådane som de ofvannämnde
kommo i fråga. Det var först 1834, som
konstitutions-utskottet började gå längre. Det vidhöll
dock ännu fördelningen på fyra rum och
slånds-indelningcn, men tillstyrkte dock att alla fyra
stånden skulle äga rätt alt sammanträda till
gemensam öfverläggning; äfvenså föreslog delta
kon-stilulions-ulskott inrältandet af s. k. landt-sländer
eller provincial-möten i hvarje län, deruti både de
fyra stånden och de orepresenterarie klasserna skulle
äga säte. Dessa landldagar skulle äga rält att
framställa motioner till bepröfvande vid den
allmänna riksdagen. Men förslaget vann icke
stän-dernes bifall. Vid 1840 års riksdag gick
konstitutions-utskottet längre, då föreslogs fullkomligt
upphäfvande af slånds-represenlalionen och
införande af samfäldta val saml representation på en
enda kammare. Detla ändrades genom ståndens
beslut derhän, att förslaget blef att bilda två
kammare, men med samfäldta val. Grundsatsen af
samfäld|a val segrade nemligen genom votering i
förstärkt konstitutions-utskott öfver den motsatta
grundsatsen af klass- eller ståndsval, ehuru tre
stånd antagit denna senare och bondeståndet
ensamt den förra. Efler vidlyftiga öfverläggningar
blef nu ett represenlations-förslag på ofvannämnde
grunder anlaget att hvila till påföljande riksdag.
Det afslogs då (1844) af adeln och preste-ståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
