Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Representations-kommitté.
*
hvarpå konstitutions-utskottet uppgjorde ett nytt,
som dock ej vann så mycket bifall i stånden att
det ens blef hvilande, utan förföll genast. Detta
konstitutions-utskott bade utgått från motsatta
grunder emot det föregående och velat bibehålla
stånden, men med intagande af orepresenterade
klasser och fördelade på två kamrar i stallet för fvra.
Genom den kraftiga utveckling, som frågan erhållit
vid 1840 års riksdag, hade den emellertid kommit
så långt, att den numera kan anses omöjlig att
alldeles öfvergifvas. Den återkommer sannolikt
vid hvarje riksdag, intilldess något resultat blifver
vunnet. Men åsigterne äro ånnu långt ifrån
sam-manjemkade; striden är hufvudsakligast om de
tvenne motsatte grundsatserne, samfäld|a val eller
ståndsval, ehuruväl på hvardera af dessa
grundvalar kunna byggas sä olika förslager, att ingendera
grundsatsens anhängare inom sig äro ense.
Par-tierne äro således i hufvudsaken två, men hvart
och ett af dem delar sig i flera fraktioner. Sedan
det visat sig, att intet förslag kunde uppgöras med
bopp om framgång vid 1844 — 45 årens riksdag,
begärde ständerne bos konungen att en kominittté
måtte nedsättas, för att utarbeta ett förslag till
förändrad representalion. Detta skedde äfven;
kommiltéen sammanträdde tidigt på våren 1846
och framlade sitt förslag om sommaren 1847.
Detta för-lag öfverlemnades af konungen åt rikets
ständer vid 1847 års riksdag, dock icke såsom
en kongl, proposition utan blott till ständernas
kännedom. De lade förslaget till bandlingarne,
orh konstitutions-utskottet företog sig att sjelf
utarbeta ett annat. Utskottet hy Ilade denna
riksdag klassvals-principen, kommiltéen deremot hade
antagit de samfaldta valens. Men innan detta
konstitutions-utskotts förslag bunnit framläggas för
riksstånden, uppträdde regeringen med ett eget
förslag, i vissa delar, men icke i allt liknande
kommittéens, dock, likasom detta, grundadt på
samfäld|a val. Detta regeringens förslag antogs
att hvila till nästa riksdag, och pä dess antagande
eller förkastande vid nästa riksmöte, som inträffar
sednast hösten 1850, beror tills vidare sakens
utgång. (Se för öfrigt art. Riksdag.)
Hepresentations-liumiMitté brukar man kalla
den kommitté, som kongl. maj:t i början af år
1846 förordnade för att utarbeta ett förslag för
national-representationens ombyggnad. Den
nedsattes på ständernas begäran, framställd vid
riksdagen 1844 — 45. Ledamöterna utnämndes af
konungen, som dervid afsåg dels de fyra
riksstånden, dels de representerade, eller egentligen
em-betsmanna-klassen. Justitiestatsministern var
stundom närvarande; de öfrige ledamöterne voro,
kammarherren grefve Hemming Hamilton,
bruks-patronen friherre Tersmeden, friherre Carl Åkerhjelm,
biskopen D:r Holmström, kontrakts-prosten D:r
Svedelius , som dock snart afled och fick till
efterträdare professor D:r Knös, vidare professoren
Wingqvist, grosshandlaren Schartau, borgmästaren
Evert, brukspatronen Sahlin, f. d. talmännen för
bondeståndet Hans Jansson och Anders Eriksson,
f. d. riksdagsmannen P. Sahlström, justitie-rådet
Reaereglementet. 303
Bredberg, förste expeditions-sekreteraren Fåhraeus
och justitie-ombudsmannen Landin. Kommiltéen
rådplägade, och voterade, när skiljaktiga meningar
uppstodo; voteringen skedde öppet, och
kommittéens förhandlingar äro utgifna af trycket. De bestå
af kommittéens underdåniga redogörelse till kongl.
maj:t för de grundsatser den följt, vidare af sjelfva
förslaget till ny riksdags-ordning samt de
förändringar, som deraf skulle föranledas i de öfriga
grundlagarne, slutligen af kommittéens protokoller
och enskildta ledamöters reservationer. Dessutom
bade kommiltéen låtit utfärda statistiska tabeller
för att begagnas vid beräkningen af de olika
samhällsklassernas personal och förmögenhet m. in.,
för hvilka kongl. maj:t tillät kominitléen att
begagna biträde af uppbörds-tjenstemännen i
landsorterna. Kommiltéen, som dock ej oafbrutet var
tillsamman, slutade sitt arbete i början af
sommaren 1847. Det öfverlemnades till ständerna 1847
att deraf taga kännedom, men icke såsom en kongl,
proposition, och lemnades (ill en början ulan
vidare afseende. Sedermera då konungen
öfverlemnade ett annat representationsförslag såsom kongl,
proposition visade sig att kommittéens förslag icke
saknat afseende bos regeringen. Det är, likasom
det kongl, förslaget, grundadt på principen af
samfäldta val och två kammare. Den vigtigaste
tjenst kommiltéen gjort för sitt stora ändamål
består mera deruti, att dess arbete bidrager att
ytterligare nöla emot hvarandra de stridiga
åsigterna, än just att kommiltéen kan sägas hafva
fullkomligt löst sitt problem; derjemte kan ock en
väsendtlig nytta påräknas af de statistiska
tabellerna, hvilkas utgifvande kommittéen föranledde.
Repslagerier. Sädana funnos år 1846 i Sverige
31, med 148 arbetare, och elt tillverkningsvärde
af 1 17,784 R:dr. På landet voro endast 5
rep-slagare-mästare med 10 lärlingar.
Hesare-llenf|t. Se: Oxenstjerna, Bengt.
Resele med Lidens annex, ett konsist, pastorat af
3 kl. 10 mil JV.N.V. från Hernösand, till hvars
stift och län det hörer, beläget i Södra
Ångermanlands fögderi, består af 25 hemman med en
folkmängd af 1,033 personer och ett
uppskattningsvärde af 81,925 R.dr. Junsele hörer för
närvarande ännu under Resele pastorat, men skall
bli ett eget vid den nuvarande sockenprestens
afgång. Alla tre socknarna innehålla en areal af
392,341 tunnl., hvaraf 18,000 äro sjöar och kärr.
Kyrkan, som ligger vid Ångermanna-elfven, är
ganska gammal. Socknen är uppfylld af berg och
höjder; jordmånen är till det mesta bestående af
sand och myror, men åkerbruket bar likväl i
senare tider betydligt tilltagit. Här finnes en
mineralkälla, och på prestgårdeus ägor synas några
kullar, som antyda fordna begrafningsplatsen Adr.
Solefleå.
Reseregleinentet är den författning, hvarigenom
bestämmes det antal hästar och det dagtraktamente,
som tillerkännes statens embetsmän vid deras resor
i och för tjensten. Det äldre af 1807 tillade
den högsta klassen rättigheten att begagna 12
hästar och minskades sedan detta antal bela skalan
Det. III. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0301.html
