Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
312
Ribben.
Ribbing.
kallats, och der ban dog d. 11 Sept. 1790. Var
en varsam, försigtig och saktmodig man.
Upphöjdes 1772 i adligt stånd jemte sin kusin,
Jla-tilia* (se nedaa), och sin yngre broder,
Hihben, Carl, född d. 23 Juni 1734. Detta
födelseår, äfvensom broderns, är efler Sacklén,
men i matrikeln uppgifves den förre att vara född
17 34 och den senare 1738; blef student i Upsala
1751 och medicine doktor 1765, reste sedan till
Paris, der ban vistades i 3 år, derifrån till Wien
och Berlin och återkom till Stockholm 1767, der
ban redan två år förut blifvit utnämnd till artis
ohstetriciæ adjunkt; bidrog, jemte då varaude
professoren Schu|lzenheim, till inrättandet af barns
-bördsbuset i Stockholm, blef assessor i collegium
medicum, intendent vid Djurgårdsbrunn och under
kriget läkare vid fält-lasarettet i Stockholm. Dog
hastigt d. 15 Juni 1803. Var ej blott en lärd
och förfaren läkare, utan äfven vitter. Ilar
utgifvit åtskilliga skrifter i sin vetenskap, införda i
Läkaren och Naturforskaren, samt Teckning af en
afliden van, K. Li[med. Anton Hol[man. Jemte dessa
bröder adlades deras kusin,
Hiliben, Mathias, son af assessorn Carl
Fredrik Ribe (se längre fram), född d. 23 Juni 1743
och död barnlös d. 19 Juni 1811 såsom korporal
vid lifdrabanterne och R. af S. O. Emedan hans
ofvannämnda kusiner förut äfven dött barnlöse,
utgick ätten med honom.
Ribbing. Denna gamla ätt inkom från Norrige,
der den är känd under namnet Rihbunge-$làgten,
år 13 45 med Seved Ribbing, som gifte sig med
en af den heliga Britas döttrar. Ätten
introducerades på riddarhuset år 1625 under N:o 15.
Derifrån bärstamma sedan tvä friherrliga och en
greflig ätt, hvaraf den sistnämnda är utgången. De
af slägten, som innehaft riksrådsvardigheten, äro
följande:
l:o Peder K., som är 1371 anföres i
riksrådslängden; 2:o lYils II., riksråd 1510; 3:o
Knut l.iiiiloriiissoii it., väpnare, 1517; 4:o
Reugt It. till Svantserid och Främjestad, skall,
enligt Sljernman, ba varit son af riksrådet Sven
■tiiutsson R., men hvilken icke anföres i
Ugglas rådslängd bland riksråderne. Han blef
ståthållare i Kalmar och lagman på Öland, i hvilken
egenskap ban 1588 inkallades i rådet; blef sedan
lagman öfver Westmanlaiid och Dalarna, dog 159 4
vid 53 års ålder. Hans 3 bröder 5:o Seved R.
till Fästarid och 6:o Kr i K K. till stora Dala och
Svansö samt 7:o Hu H. till Säby. Den
förstnämnde blef riksråd 1602 vid 60 års ålder, sedan
öf-verste-räntmästare, lagman i Östergöthland och
riks-skaltmästare; dog d. 1 Aug. 1613. Den
andre, Krik, var född 1559, blef äfvenledes
riksråd 1602, sedan ståthållare öfver Westergötland,
derefter gubernator öfver bela hertig Johans
furstendöme, Östergöthland och Dal, och kallas 1610
"landsberre i Westergötland." Han skickades 1611
att underhandla om fred ined Danskarne, men dog
på återresan i Wermland d. 22 Okt. 1612. Den
tredje, Ho, var född 1560 på elfvatusen
jungfrurs dag, blef hofjunkare hos hertig Carl, härads-
höfding öfver Wadsbo härad och lagman öfver
Wermland, sedan ståthållare öfver Kalmar slott,
derefter öfver Örebro slott och Nerike, kansliråd
och hofräd; bar, vid Carl IX:s kröning, äpplet
för dess gemål; riksråd 1611, ståthållare öfver
Wermland, då ban med en uppbådad trupp, en
man af hvar gård, försvarade landet mot de
infallande Danskarne. Dog 1640. 8:o Lindorui
11., född 1569, skref sig till Näs och Màsebro,
var först hertig Johans hofmästare, blef 1605
ståthållare öfver Wadstena slott och län, lagman i
Östergöthland, så landshöfding derstädes, och 1624
riksråd. Dog 1627. Hans son, 9:o Pehr till
Zärna, var född på Wadstena slott d. 10 Juni
1606, blef 1626 löjtnant, hvarifrån han
avancerade till öfverste för ett regemente fotfolk, blef
1644 kommendant i Laholm, som han tappert
försvarade mot Danskarne, sedan landshöfding i
Elfsborgs län och kommendant i Götheborg och 1654
riksråd, då han tillika uppböjdes i friherrlig stånd,
tog 1663 afsked från guvernörs-embetet öfver
Elfsborgs och Götheborgs län, då ban i stället blef
hofrättsråd i Svea hofrätt. Dog d. 14 Apr. 1664;
10:o Fredrik R. (se nedanföre).
Ribbing, Lindorm, bodde i Småland, som det
tycks, utau någon einbetsbefattning. Under sin
hemresa från Stockholms blodbad, lät Christian
Tyrann 1520 i Jönköping gripa och halshugga
honom jemte några af bans tjenare. Hans söner,
som lära hetat Peter och Lara, ha blifvit i
historien namnkunnige genom de rörande
omständigheter som åtföljde deras afrättning. Den
äldste af dem var 8 år; bans långa bår slogs i en
knut, hvarigenom träddes en kaQe och barnet
upplyftes från marken, på hvilken den liflösa
kroppen nedföll, sedan bödeln afbuggit hufvudet. Då
den yngre, som endast var 5 år, såg det, sade
ban till knekten: "Guda man, fläcka icke så min
skjorta, ty då får jag bannor af min moder."
Detta rörde bödeln så, att han bortkastade svärdet,
förklarande: "Förr skall min egen skjorta blodas,
än jag blodar din." Då kallade konungen fram
en mindre lättrörd bödel, som först afrättade
barnet och sedan den medlidsamme kamraten.
Ribbing, Christoffer Persson, son till
Peder Svensson, skref sig till Ulfsnäs, Enbörna och
Attorp, blef 1620 ståthållare öfver Kalmar och
dess län och 1626 öfver Kronoberg och dess län.
Ribbing, Wils, till Fästarid, der ban var född
1590, var öfverste, då han 1633 förordnades till
hjelp åt Erik Ryning, ståthållare på Elfsborg, och
sedan på Kalmar, hvarifrån ban fick afsked för sin
sjuklighets skuld 1639. Om honom berattas i
Höf-dingaminnet att "innan dess afsked ankom, var han
redan förut gången öfver gränsen in i Danmark,
för det bans hustru bade ånyo begått dråp på eo
sin tjenstepigo."
Ribbing, Thure, till Grensholm, son af hertig
Cail Filips furstliga råd, Sven Sevedsson, var
major för lifregementet, blef öfverstlöjtnant vid
lifregementet, kommendant på Warbergs slott och
1650 landshöfding i Österbotten, hvilken tjenst
han afträdde 4 är senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
