Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Riddare.
Riddarholmen.
317
gammalt ordspråk, som antydde, dels att man vid
äktenskaps ingående bör någorlunda hålla sig inom
sitt stånd och inom sin bildningsgrad, dels alt den
rike, som icke behöfde se på utkomsten, likväl
ofta nog gör det och snarare väljer en brud med
penningar än en med egenskaper, i stånd att göra
en man lycklig.
Riddare, Thurd, var namnet på en Småländsk
bonde, hvilken af Nils Dacke förordnades till
öfvers|e för den sednares här, och som lofordas för
sitt mod och sin militära daglighet.
Riddare-orden. Riddare-värdigheten infördes i
Sverige redan under medeltiden. De äldsta
riddare i Sverige, som man känner, lefde på konung
Erik Erikssons tid i första hälften af 1200-talet.
konung Magnus Ladulås, som var en praktälskande
monark, bidrog sedan mycket att göra denna
värdighet inhemsk i Sverige. Det var ett ibland
försöken att införa i vårt land det öfriga Europas
aristokratiska inrättningar. Riddarevärdigheten var
deu tiden en utmärkelse åt förtjente män och
riddareklassen blef efter hand en högre afdelning af
adeln. Särskildta Svenska riddare-ordnar funnos
ännu icke. De omtalas egentligen under det
Gustavianska tidehvarfvet, då konung Johan III
inrättade Guds lams orden och drottning Christina
Amaranther-orden, hvilka ordnar dock sedermera
förlorat sin betydelse. Det var först år 174S som
de nuvarande ordnarne upprättades. Det skedde af
konung Fredrik I på ständernes begäran. Ordnarne
voro till en början tre, Serafimer-, Svärds- och
Nordstjerne-orden, af hvilka Serafimer-orden ansågs
såsom ett upplifvande af den gamla
riddarevärdigheten och de andra båda såsom belt nya ordnar.
Wasa orden stiftades sednare — år 1772 af
konung Gustaf III — och konung Carl Xlll:s orden
af den konung, hvars namn den här, år 1811.
Denna orden är olik de andra, deruti att den icke
egentligen är ämnad till belöningar för tjenster
åt fäderneslandet, ulan blott för tjenster inoin
frimurare-orden. Den gifves endast åt frimurare och
betecknar en hög grad inom detta samfund.
Svärdsordens stora kors infördes af konung Gustaf III i
178S års krig, och Nordstjerne-ordens stora kors
i nyaste tider af konung Oscar I. Nu för tiden
Gnnas således följande ordnar: serafimer-orden,
som gifves åt fremmande konungar och furstar
samt de högst uppsatte bland undersåtare i Sverige
och fremmande länder och har denna orden ingen
fördelning i olika klasser, Svärds-orden, som
gifves för militärisk förtjenst och har dels
kommendörer af stora korset, dels kommendörer, dels
riddare, dels ock riddare af stora korset och dessa
åter fördelade i två klasser. Riddare af
Svärdsordens stora kors utnämndes blott i krigstid,
hvarföre ock deras båda klasser nu efter en lång fred
äro icke långt ifrån utslocknade. Nordstjerne-orden
har tre klasser, kommendörer med stora korset,
kommendörer och riddare, samt gifves likasom
Wasa-orden för civile förtjenster. Denna
sistnämnda orden har likasom Nordstjerne-orden tre
klasser och med samma benämningar, som denna
orden*. Konung Carl XIII:s orden har blott rid-
dare. Alla ordens-utnämningar ske af konungen
och äro jemte uppböjelser i adligt stånd, samt i
viss mån äfven befordringsärender de enda kongl,
regeringsrättigheter, som endast konungen
personligen, men icke statsrådet, när det regerar med
kongl, myndighet, kan utöfva.
HiddarfJKrdeu kallas den del af Mälaren, som
omsluter Riddarholmen, hvilken gifvit den sitt
namn och sedan går förbi Skinnarviks-bergen.
Riddarholmen i Stockholm, kallades
ursprungligen liedjeskar, till följd af den befästning, som
derpå var anlagd, och hvilken som en kedja
kring-slöt staden. Detta namn förbvttes sedan till
Grå-munkehotmen eller Gråhrodrahohnen, till följd af
det der anlagda Fransiskaner- eller
Gråmunkeklostret med dess kyrka. Det nuvarande namnet
torde holmen efter band ba fått af de många
riddersman och förnäma personer, som läto begrafva
sig i denna kyrka, och Carl XI befallte
uttryckligen, att hon skulle så kallas. —
Klosteranläggningen börjades af Magnus Ladulås omkring år 1284
och kyrkan, i hvilken ban genast, samtidigt med
sjelfva byggnaden, lät anordna sin egen graf,
ansågs för en af de betydligaste kloster-kyrkor i
riket. Hon hade ett tom, försedt med
skottgluggar, så att det äfven kunde begagnas till
blockhus och användas som försvarsverk. Invändigt
hade hon många prydnader och, utom högaltaret,
II andra sådana, till en del byggda i särskildta
små chor. Hade kyrkan och klostret fingo, efter
hand, af fromma personer betydliga föräringar,
så alt de voro ganska rika. Dessutom ägde
munkarne, hvad som var vida sällsyntare, ett för den
tiden ansenligt bibliothek. Efter Westerås recess
indrogs klostret, dit Klara klosters nunnor fingo
flytta; men 1531 förvandlades det till ett
hospital eller helgeandsbus, soin likväl 1551 flyttades
till Danviken. Emedan kyrkan ej begagnades,
började bon förfalla, och Gustaf 1 befallde 1555
dess reparation. Magistraten undskyllade sig med
stadens knappa tillgångar; konungen förnyade sin
befallning, men den blef likväl utan verkställighet.
Först under sista året af Erik XIV:s regering
begynte han något åtgöra till ändamålet; men det
var isynnerhet Johan III förbehållet att bringa
arbetet till fullbordan. Härmed fortgick till år
1576, hvarvid kyrkan mycket förändrades.
Cbo-ret förlängdes med 4 alnar, pelarne gjordes
fyrkantiga och förstärktes och tornet päbvggdes
betydligt. Kyrkan har likväl aldrig baft någon
verkligt regelbunden form, emedan det södra hvalfvet är
betydligt lägre än det norra, och det bela utgör
således ingen märkvärdig lemning af den Göthiska
byggnadskonsten i Sverige. Efter Gustaf Adolf
den Stores död byggdes ett serskildt grafchor på
södra sidan af kyrkan till emottagande af bans lik.
Det är det Gustavianska. Midt emot det
uppbyggdes år 1729 det Carolinska, hvartill Tessin gifvit
ritning. Emedan, efter Gustaf Adolf, alla andro
kungliga personer här fåll sitt hvilorum, började
äfven andre ansedde och förnäme män härslädes
söka sitt, och sålunda uppkommo efter hand flera
sådana chor. Dessa äro det Wasaborgska, det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
