- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
318

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

318

Riddarholmen.

Riddarhuset.

ßanérska, det Torstensonska, det Wachtmeisterska
och Fersiska, samt det Lewenhauptska. I slutet
af 1500-talet gjordes Gråmunkeholmen till en
serskild församling, som, utom sjelfva bolmen,
omfattade en del af staden. Såsom förste Lutherske
kyrkoherde nämnes år 1581 Olaus Fördeel
Anger-mannus. Den siste blef doktor Anders Borg,
hvilken dog d. 23 Febr. 1809 vid 60 års ålder
såsom kyrkoherde i Jakobs och Jobannis
församlingar. Dit flyttades ban 1806, då Gustaf Adolf
beslöt Riddarbolms-församlingens indragning och
förening med Storkyrkan. Frän denna tid har
kyrkan stått obegagnad och endast öppnats vid
tillfällen af kongl, hegrafningar. Ar 181? fick
bon likväl en egen bestämmelse såsom
förvaringsrum för Svenska arméens troféer, hvilka då
ditflyttades från orangeri-b_\ggnaden vid Carl XIIl:s
torg, der de förut förvarats. (Se: Arsenalen).
Den 28 Juli 1835, kl. 8 på morgonen, slog åskan
ned i kyrktornet, som anländes. Man trodde sig,
efter flera timmars arbete, ba blifvit mästare af
elden; men den utbröt följande dag på
eftermiddagen och afbrände bela kyrkans öfverbyggnad,
hvarvid likväl troféerna lyckligt räddades och
inflyttades på den nära liggande frimurare-logen.
Vid 1840 års riksdag anslogo ständerna 40,000
R:dr till dess reparation. Kyrkan iståndsattes och
tornet undergick en betydlig förändring, ty
grundmuren påbyggdes och derofvanpå sattes en Gölhisk
genombruten spira af gjutet jern. Troféerna, som
emellertid förvarats på kongl, slottet,
återflyttades nu dit d. 30 Nov. 1839, och så många äldre
konungars rustningar, man äger i behåll, äro i
dem föreställda till bäst i mellersta hvalfvet.
Kyrkan bar blifvit kallad Sveriges Pantheon, och
förtjenar till en viss grad delta namn, dels genom
de segertecken, bon förvarar, dels genom de många
bögt uppsatta och lysande namn, som dervid äro
fästade, emedan deras ägare der funnit ett
hvilorum. Sådana äro t. ex. Magnus Ladulås och Carl
VIII Knutsson, hvilkas bilder ses i hvilande
ställning fram i choret, Gustaf Adolf den Store och
efter honom alla kongl, personer, Banér,
Torstens-son, Adam Ludvig Lewenhaupt, m. fl. Alla
Sera-fimer-riddare få bär sina vapen uppsatta, och vid
deras död ringes ännu i kyrkans storklocka, den
s. k. Serafimer-klockan. — Kyrkan var förut
omsluten af en mur, men hvilken borttogs 1807, så
att hon nu är belt och hållet fristående. Sjelfva
Riddarholmen, som är förenad med stöden genom
en liten stenbro af ett hvalf, uppförd 1784 till
betygande af Stockholms invånares glädje öfver
Gustaf II1:s lyckliga återkomst från sin utländska
resa, har blott tre enskildta hus, men är för
öfrigt belt och hållet upplagen af offentliga
byggnader. Sådana äro ständernas bus,
riksgäldskontorets, det fordna Ilessensteinska, gymnasium, Svea
hofrätt, kommerse- och kammar-kollegium,
statskontoret och kammar-rätten, fångstyrelsen,
förvaltningen af sjöärenderna, assistansen med
auktionsverket, frimurare-logen, m. m. Vid stranden
är den förnämsta hamnen för de ångfartyg, som
besöka Stockholm.

Riddarhus-direktionen beslår af sjn
ledamöter, som väljas af ridderskapet och adeln in pleno
vid hvarje riksdag; de valde behålla sina
befattningar, till dess att nytt val skett vid nästa
riksdag. Valet tillgår så, att ordförande särskildt
väljes, jemte suppleant för honom, och särskildt
le-damöterne med trenne suppleanter. Ridderskapet
och adeln bar ansett ordförandens plals fordra
särskildta egenskaper och derföre höra fyllas
genom ett särskildt val, hvarföre också suppleanten
till denna plats hör skiljas friyi de andre
supple-anterne och utväljas särskildt. Direktionen består
alltid af adelsmän, men deruti kunna icke inväljas
fullmägtige i banken eller riksgäldskontoret.
Likaså äro undantagen från valbarhet till
riddarbus-direklörer alla de ledamöter af adeln, hvilka ej
kunna väljas till ledamöler af utskott vid
riksdagarne; dessa äro konungens rådgifvare, högsta
domstolens ledamöter, justitie-kanslern och
justitieombudsmannen. Riddarhus-direktionens
bestämmelse är att förvalta ridderskapets och adelns
penningefonder, såsom riddarbus-stipendier o. d. samt
Wadstena adliga jungfrustifts angelägenheter, rid—
darhus-kassan m. m. och att vårda sjelfva
riddarhuset, som är ridderskapet och adelns egendom,
äfvensom det i detta hus befintliga dyrbara arkiv
af äldre och nyare riksdagshandlingar.
Riddarhusdirektionen redovisar vid riksdagarne inför
riddar-bus-utskottet och i sista hand inför ridderskapet
och adeln. Den är detsamma för adeln som de
ofrälse riksståndens kansli-dlreklioner äro för dem,
men riddarbus-direktionen har en vida större
befattning än dessa, emedan ridderskapet och adeln
bar eget hus och kapitaler, nemligen de
ofvannämnda stipendierna, pensionsfonder o. d. Det är
också riddarhus-direktionen, som meddelar
introduktion på riddarhuset åt nya adelsmän. Vid
riksdagens början är det riddarhus-direktionen, som
biträder landtmarskalken vid anteckningarne, då
riksdagsmanna - polletterna uttagas- Sedan dessa
anteckningar skett, äger direktionen alt ensam
utgifva sådana poletter, intill dessatt
riddarbus-nt-skoltet blifvit valdt, men sedermera är det inför
detla utskott, som riksdagsmännen af adeln
legitimera sig. Riddarhus-direktionen bar till sitt
biträde ett eget kansli med en riddarhus-sekreterare,
en riddarhus-kamrerare och en riddarhus-fiscal samt
erforderligt antal kanslister.

Riddarhusets byggande beslöts af ridderskapet
och adeln år 1625 och ståndet åtog sig en
särskild afgift för detla ändamål, hvarjemte
stadgades till yttermera visso, att den som "så obetenckt
vore, och sitt stånds halare", att ban icke ville
underkasta sig denna bevillning, ägde intet säte
på det blifvande riddarhuset, ej heller hans barn.
Ändamålet var att hålla el t säkert förvaringsrum
för adelns privilegier och andra handlingar, en
passande lokal för dess högtidliga samqväm och en
skola för adliga barn. Konungen skänkte plats
till byggnaden, som var ämnad att uppföras i
trakten af Tyska kyrkan vid "Svartmuncka-gatan."
Denna plats befanns sedan otjenlig och det nuvarande
riddarhuset grundlades 1648. Samtida med rid-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free