- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
322

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

322

Hidder hjelm.

Hidderschanfz.

■Vidderhjelm, Israel, hette förut Isaksson,
tjente sig npp frän soldat till öfverstlöjtnant vid
lifregementet, i hvilken beställning ban adlades
1649; blef öfverste för samma regemente,
gene-ral-major och general-löjtnant, lians son, ülils
Isak R., hade varit frän 1630 till 1692
kommendant på Nyensborg, blef sedan
general-löjt-Dant af kavalleriet, guvernör i Wismar och
friherre, men lärer icke tagit introduktion. Som ban
dog barnlös i Wismar 1709, utgick ätten med
honom.

Hidderhjerta, Krik och Oabriel, söner af
korporalen vid Westgötha kavalleri Anders ßobäck,
som stupade i slaget vid Helsingborg 1710. De
upphöjdes i adligt stånd 1720, Erik som
lifdra-bant och tiabriel som kornett vid lifregementet.
Den förre dog utan söner d. 12 Nov. 1770, då
bans ätt utgick. Gabriels sonson,

Riilderhjerta, (àahriel Fredrik, är född d.
12 Okt. 1768. Fadern var vice korporal vid
lif-drabant-korpsen, blef fänrik 1790 och placerades
1797 på adelsfanan. Som löjtnant skickades han
till Finland att väpna och organisera de frivillige
af allmogen kring Wasa, der ban tillfogade
Ryssarne mycken skada. Tog en gång 122 kossacker
och jägare jemte 3 officerare till fånga och
eröfrade ett betydligt spanmàlsförråd. Genom sitt
mod och sin klokhet bidrog ban väsendtligt till
Ryssarnes återtåg till Lappo, hvarvid bau
tillfångatog flera officerare, mer än 100 soldater och
ett ännu större antal kossackbästar. Vid Nerpis
kyrka hade ban en träfTning med Ryssarne,
hvarvid ban nödgades draga sig tillbaka för
öfvermag-ten, men fortfor att, under bela det återstående
fälttåget, oroa dem. Belöningen härföre var en
fullmagt som kapten i arméen. Ar IS 12
anställdes ban vid Gottlands national-beväring, fick
Sv.-orden 1829, majors n. h. och v. 1834, och blef
1837 place-ioajor i Wisby, hvilken befattning ban
ännu innebar, ehuru en 80 års man.

Hidderhnsen, Johan von, hetle förut
Ivarsson, var född d. 6 Sept. 1588, blef skrifvare i
kansliet och 1625 den förste
riddarhus-sekretera-ren. Märkligt nog var han då icke sjelf
adelsman, ty ban blef det först 1647. Dog följande
året d. 7 Dec. barnlös, dà ätten utgick med
bonum. Han är begrafven i Storkyrkan i Stockholm,
till hvilken han skänkt en metall-ljuskrona om 60
pipor, lians enka lät der öfver honom uppsätta
ett epitafium af svart marmor.

Ridderhaf, Lorentz, son af bergsfogden
Rot-hoff och född på Ströms bruk i Helsingland d. 8
April 1685, blef beridare, sedan fänrik vid Uplands
regemente, följde Lewenhaupts armé, deltog i
slaget vid Liesna, der ban blef sårad i venstra knäet,
stormningen af Wipreck, träffningen vid
Krasna-kut och slaget vid Pullava, efter hvilket ban föll
i Rysk fångenskap, fördes till Kasan och qvarbölls
der till 1719, då ban lyckades rädda sig med
flykten och hemkom; blef nu kapten vid
West-manlands regemente, 1727 adlad, sedan korporal
och adjutant vid lifdrabanterne, fick titel af
öfverstlöjtnant i Hessisk tjenst, R. afS. O., tog af-

sked 1749 och dog d. 7 Juli 1750, då ätten
nl-gick med honom.

Ridderkorp, Oahriel, son af löjtnanten vid
Södermanlands regemente Carl Korp, studerade i
ungdomen så, att ban ägde fullkomliga kunskaper
till magistergradens erhållande, något pà den
tiden ganska ovanligt för en man, som ernade gå
den militära vägen. Detta gjorde ban 1656, då
han blef kornett vid Yxkulls regemente; deltog i
Carl Gustafs och sedan i Carl Xl:s krig, blef
ryttmästare och 1689 adlad, tog afsked 1703, då
ban fick majors titel.

Ridderlod, Anders JMnsson , hette förut
Trülod , ingick 1648 i krigstjenst som gefrejter,
avancerade till kapten, blef kommendant i Kalmar
och tog afsked 1674; men då Danska kriget
följande året utbröt, gick han åter i tjenst och blef
öfverstlöjtnant för en sqvadron "sjettingar",
adlades följande året, då ban antog ofvanstående namn,
men lärer ej blifvit introducerad. Dog 1714 vid
85 års ålder.

Riddermark, I>ars, var född 1650 i
Jönköping, der fadern, Peter Håkansson Wätterhamn,
var handlande och kommissarie i
kommerse-kolle-gium. Sedan ban slutat sina studier i Lund,
begaf ban sig på utrikes resor, hvarunder ban
uppehöll sig vid åtskilliga universiteter, ingick
sedan i kommerse-kollegium och blef 1679
sekreterare hos den namnkunnige Johan Gyllenstjerna,
hvars anti-aristokratiska grundsatser ban inhemtade.
Icke desto mindre emottog han, efter dennes död,
ej blott en advokatfiskalstjenst vid riddarhuset,
utan äfven sjelfva adelskapet, hvari ban 1688
upphöjdes, tillika med sin broder (se nedan). Dervid
förändrade ban likväl icke sina tänkesätt om
aristokratien, utan författade mot den åtskilliga
skrifter, som ådrogo honorn tvenne rättegångar; den
senare slöts för honom ganska menligt, ty han
dömdes, som det beter i matrikeln "för otidiga
processer och bart och oförskiämt skrifvande", till
förlust af ära och adelskap samt lifstids fängelse
på Marstrand, der han insattes under namnet Lurs
Persson. Frigafs likväl 1719 och dog på
1730-talet. Ätten utgick med hans son, som dog före
honom 1719. Hans yngre broder,

Riddermark, Andreas, var född i Jönköping
d. 20 Nov. 1651 , erhöll äfven en ganska vårdad
uppfostran, som ban fullkomnade genom elfvaåriga
utländska resor. Hemkommen derifrån, blef ban
1683 först e. o. bist. professor i Upsala och
följande året mathes. professor i Lund, hvarvid ban
erhöll ett särskildt uppdrag att undervisa
ungdomen i Fransyska språket; blef 1702 professor i
Svenska och Romerska lagfarenheten, men dog
redan d 15 Maj 1707. Var känd som en lycklig
Svensk och Latinsk skald. Har presiderat för 85
disputationcr. Utgifvit almanackor för ären 1692
—1706, samt Elementa Astronomien och Elementa
Geometriæ practicæ. Hans adeliga ätt ntgick på
1820-talet med löjtnanten Krasmtis H., som
dog ogift i Holland (se: Ridderattöth).

Ridderseliantz, Johan, bette förut HollTast
och adlades 1682 som major vid södra Skånska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free