Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mr.
■ti g» inni.
325
är skomakare-ålderman. Vid 16 års ålder inskrefs
ban som student i Lund och var primus vid
ma-gisterpromotionen derstädes 1838; ingick s. å. som
amanuens vid bibliotheket, blef 1840 docent i theor.
filosofien; år 1843 vid Lunds kathedralskola; bar
Förestått filos, theor. och filos, pract.
professionerna vid Oera tillfällen, och då professor Genberg
blifvit utnämnd till statsråd, förordnades K. i Juni
1848 att, mot en lön af 800 R:dr B.ko, förestå
dess profession. Han bade några dagar förnt
blifvit prestvigd. R. har egnat sig åt utgifvandet af
förut otryckta legender, bönböcker och andra
ma-nuskripter ifrån medeltiden, hvartill han samlat
origiualerna vid bibliotbeken i Lund, Linköping
och flera andra städer, samt Köpenhamn, der han
för sådant ändamål vistats nästan hvarje år
alltsedan 1832. Ilan har äfven besökt åtskilliga
Tyska och Engelska universiteter och skolor. Dessa
hans bemödanden för en utvidgad kännedom af
medeltidens historia, ba ej blifvit hvarken
obemärkta eller obelönta. Han bar kallats till
ledamot af sällskapet för utgifvandet af bandskrifter
rörande Skandinaviens historia, af
fornskriftsällskapet i Stockholm, af vitterhets-sambället i
Götheborg, af Oldskrifts-Selskabet i Köpenhamn, af
sällskapet derstädes för Pædrelandets Historie og Sprog
samt af det Fiir Pommerscbe Geschicbte och
Kö-nigliche Gesellscbaft i Königsberg. Konungen af
Danmark förlänade honom 1849 Dannebrogs-orden.
Har utgifvit: Grunddragen af Geografiens och
Geografiska 1’pptacklernax Historia; Moral-Filosofiens
Ai-storia; Skånska Skolväsendets Historia, isynnerhet
efter otryckta källor; En Wadslena-nunnas
Bönbok; En Syndares omvändelse, ett qväde frän
medeltiden; Scriptores Sueciei medii ævi cultum
cut-furamr/ue respicientes, e manuicriptis huc usque
in-edihs.
Kif betydde i gamla Svenskan dels kladnad, dels
i adjektivum stor, för mycken. Det heter således i
Westgötbalagen oin konung Emund: Ilan war
ri-war i rafstum sinuin (ban gick alltför långt i sin
räfst).
Riga, Liflands hufvudstad och fordom en af
Hansestäderna, förekommer mer än en gång i Svenska
historien. Hon stod sedan 1547 under Polskt
beskydd. Carl IX belägrade den förgäfves år 1608.
Lyckligare var bans son, Gustaf Adolf, 13 år
senare. Han angrep staden i Augusti månad 1621
på en gång från sjö- och landsidan, på den
senare med en styrka af 20,000 man. Staden bade
likväl goda försvarsanstalter och gjorde ett
tappert motstånd. Elden börjades d. 14 Aug.,
isynnerhet mot Jakobs- och Sandportarna. Sedan den
fortfarit i 14 dagar med sådan häftighet, att
mången dag mer än tusen kulor inkastades, hvaraf
stadsmurarna krossades och tornen nedskjötos,
vågade konungen ändtligen, natten emellan d. 29 och
30 Aug. en storm, som likväl med förlust afslogs.
Den formliga belägringen måste således fortsättas
och löpgrafvarna framträngde ända till fästningen,
hvarvid konungen och hertig Carl Filip stundom
med spaden i band med sitt exempel lifvade
soldaterne* mod och ihärdighet. En gäng dödade en
kanonkula Liflandaren Stackelberg vid hans sida,
så alt ban öfverstänktes af dess blod, och en
annan gäng flög en kula genom bans tält, men utan
Btt han derigenom förmåddes att ändra dess plats.
Arbetena fortsattes och strider föreföllo ständigt
både öfver och under jorden, emedan båda
sidornas minörer ibland sammanträffade. Den 9 Sept.
skedde elt nytt anfall mot Sandporten, hvarvid
den unge De la Cbapelle stupade och både Banér
och llorn sårades, men Svenskarne Gngo fast fot
på vallen. Allt lagades nu i ordning till en storm,
men hvilken Rigaboerne, på sjelfva Polackarnes
tillstyrkan, undveko genom en kapitulation, och
konungen böll der sitt högtidliga intåg. Delta var
den första stora bragd, hvarigeaom han ådrog sig
Europas uppmärksamhet. Från denna lid tillhörde
staden Sverige ända till 17 10. Vid början af Carl
Xll:s krig angreps Riga år 1700 af Sachsarne med
13,000 man, meo bade då Dalberg till försvarare,
hvilken afslog anfallet och tvang Sachsarne alt med
förlust draga sig tillbaka. Så lycklig var ej
staden 10 år senare. Grefve Stromberg var dä
befälhafvare och lät, på borgerskapets begäran och
af egen modlöshet, förmå sig att d. 1 Juli
kapitulera. Härtill medverkade äfven, att pesten
utbrustit i staden, att ett krutmagasin, ulan känd
orsak, màbända genom någon af de mänga köpta
förrädare, som der funnos, sprängts i luften,
hvarvid vallarna till en del skadades, och alt vice
guvernören, general-majoren Albedibl sällt spannmål
ur magasinerna, så att hungersnöd snart var att
frukta. Garnisonen, som bestod af 5,565 man
sjuka och friska, skulle få fritt aftåg, men
hvilket löfte Ryssarne bröto under förevändning, att
konung Carl XII icke heller uppfyllt sitt löfte
efter slaget vid Narva. Albedibl, 5 öfverstar och
flere andre regements-officerare, alla infödde
Lif-ländare, gingo genast i Rysk tjenst.
Riga var ett 50-kanonskepp, som d. 16 Nov. 1717
sprang i luften i Carlskrona, utan att man
någonsin kunde erfara orsaken. Detta skedde kl. 8 om
aftonen. Fartyget bade samma dag inkommit i
hamnen och hela besättningen, 281 man, var om
bord. Endast 106 man blefvo räddade. Flera bus
ledo skada och alla fönster på amiralitelskyrkans
östra sida krossades; men som vinden låg åt
sydvest, råkade varfvet och den öfriga flottan icke
i någon fara.
Riggs borg. Se: Piksborg.
Rignabro. Då hertig Magnu9, sedan Magnus
Ladulås, under den utbrustna fejden mellan honom och
bans broder konung Waldemar år 1277, kom bit
för alt härifrån inbryta i Skåne, mötte honom
Danska bären under marsken Uflos befäl, till följd
af förbundet mellan Sveriges och Danmarks
konungar. Magnus, »som icke bade någon lust alt
försöka krigslyckan, vände här om med del tagna
bytet, och de Danska krönikorna säga, att det
skedde ’med skam", hvari de också icke ha sä
alldeles orätt.
RiganiÄI kallas en af våra märkvärdigare Eddiska
sånger, hvilken afhandlar ståndens uppkomst.
Deruti beskrifves, buru guden Heimdal, under namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
