Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rikadag.
Riksdagsman.
335
en ständernes kommission, och 156? då likaledes
Störarne ställdes till rätta inför ständerne; och
ander frihetstiden förekommo flere gånger sådana
kommissioner. Nu mera äga ständerne alls ingen
domsrätt; men väl en egen åklagare,
justitieombudsmannen. Riksdag inträffar hvart tredje år,
och dessutom så ofta konungen kallar den. Vid
hvarje riksdag uppgöres ny statsreglering och
bevillning. Till sin sammansättning hafva ständerne
utbildat sig på följande sätt. Adeln utgöres af
så många familjers representanter, som infinna sig;
bufvudmannen, d. ä. den som i ätteledningen står
stamfadern närmast, är sjelfskrifven, och om han
ej infinner sig, kan pollett uttagas af hvilken
ledamot af ätten som helst, dock så, att den som är
stamfadern närmast har företräde framför de
aflägsnare. Kommer ingen af ätten, kan
hufvudman-nen gifva fullmagt åt någon af annan ätt.
Klassindelningen på riddarhuset är upphäfd och alla
hafva lika röst. Presteståndet består af alla
biskopar och Stockholms stads pastor primarius
såsom sjelfskrifven, samt kyrkoherdar 2—5 från
hvarje stift och Stockholms stad, allt efter
stiftens storlek, en komminister från hvarje stift och
Stockholm, ifall komministrarne vilja begagna sin
rätt, och slutligen en å två professorer från
hvartdera universitetet, saml två fullmägtige från
vetenskaps-akademien. Borgareståndet har 10
ledamöter för Stockholm, 3 för Götheborg, 2 för
hvarje siad i första klassen, 1 eller 2 — efter
städernes eget behag — för de i andra klassen,
samt en för hvarje stad i tredje klassen. De
mindre städerna äga äfven rätt att sända hvar och
en sin riksdagsman, men kunna också förena sig
— två à tre — om samma person. Deremot få
de ej föiena sig med någon stad af högre klass
än den tredje, och om förening äger rum med
någon stad ur denna klass, måste riksdagsmannen
utses ur denna stad, men icke ur de mindre, som
förenat sig med den. -^ssutom bar
borgareståndet upptagit fem riksdagsmän för bergverken, som
väljas efter särskildt utstakade valdistrikt.
Bondeståndet bar numera upptagit ibland sig ägare af
all slags jord, äfven säterier, men bibehållit
stadgandet, att den som hörer eller förut har hört till
annat riksstånd eller varit i rikets tjenst, ej får
väljas till ståndets riksdagsman. I förhållande
sinsemellan är hvarje stånd oberoende af det
andra; de öfverlägga och besluta hvar på sitt rum;
blott i utskotten är rådplägningen gemensam. Tre
stånds beslut blifver gällande emot det fjerde i de
flesta fall; grundlagsstiftning, frågor om något
stånds privilegium samt om grunderna för
bevillningen göra dock undanlag, ty der fordras alla
fyra ståndens sammanstämmande beslut. Frågorna
väckas af konungen eller af enskildta riksdagsmän ,
utredas af utskotten och afgöras af stånden i
deras plena; blott i vissa fall kan ett utskott väcka
en ny fråga eller afgöra en förut väckt. Detta
sista fall äger rum med sådana frågor, der
ståndens meningar ej kunnat förenas, så att någon
bestämd pluralitet stånden emellan finnes; då
afgö-res saken genom votering i förstärkt utskott. Men
en stor del frågor förfalla i sådant fall, så att
förstärkt utskott icke alltid behöfves. Riksdagen
kan icke upplösas af konungen förr än efter fyra
månader, men sedan när som helst. Ehuru
representerande Svenska folket äro rikets ständer icke
bundne af någon instruktion af sina kommiltenter,
utan ställa sig blott grundlagen till efterrättelse.
Icke heller kunna de, utom i högst sällsynta fall,
ställas till ansvar för sina handlingar såsom
riksdagsmän.
Hiksdagsbeslut utfärdas vid riksdagens slut och
innehåller en sammandragen underrättelse om det
som blifvit beslutadt vid riksdagen. Det omtalar
icke hvarje stånds särskildta, utan blott rikets
ständers gemensamma beslut och delta i korthet.
Af de skrifvelser, som blifvit aflåtna till konungen
anföras endast rubrikerna; statsregleringens
totalbelopp under hvar och en hufvudtitel angifves o.
s. v. samt riksdagskallelse till nästa lagtima
riksdag meddelas. Den närmare redogörelsen för
riksdagens resultater bar man att söka i
bevillningsförordningen, i riksstaten och i de särskildta
förordningar, soin kongl. maj:t till följd af
ständer-nes beslut eller önskningar låter utfärda.
Riksdagsbeslutet uppsättes af expeditions-utskottet med
ledning af de handlingar, hvarpå det grundar sig,
justeras i stånden, underskrifves af samtlige
riksdagsmän och tryckes under
tryckfribetskommitté-ens uppsigt. Det. är icke föremål för någon vidare
åtgärd af konungen än att statsrådets ledamot äger
rätt att öfvervara dess uppsättande i
expeditions-utskottet för att bevaka det riktiga införandet af
de konungens yttranden, som der kunna komma
att anföras.
Riksdagskallelse utfärdas till lagtima riksdag
af ständerne sjelfve genom riksdagsbeslutet vid den
föregående riksdagens slut, och till urtima riksdag
af konungen, då ban finner för godt att
sammankalla en sådan. Lagtima riksdag samlas utan annan
kallelse än den, som innehålles i förra
riksdagsbeslutet, men konungen brukar dock äfven till
lagtima riksdag utskicka en påminnelse om
riksdagsbeslutets innehåll. Denna påminnelse behöfver dock
ej afvaktas, utan valen kunna ske när som helst,
ebvad den kommit eller icke. Urtima riksdag får
ej öppnas förr än trettio, och ej senare än femtio
dagar efter kallelsens uppläsande i hufvudstadens
kyrkor. Vid de tillfällen då statsrådet regerar
med kongl, myndighet, kan det också utfärda
riksdagskallelse och är i vissa fall skyldigt att
göra det. Försummas denna skyldighet, så
kallas ständerne af riddarhusdirektionen,
domkapitlet och landshöfdinge-embetena samt Stockholms
magistrat. (Se: Riksdagstid.)
Riksdagsman. För att i de ofrälse stånden
vara valbar till riksdagsman eller såsom ledamot af
ridderskapet och adeln kunna intaga säte på
riddarhuset fordras vissa egenskaper eller rättare,
frånvaro af vissa fel, som utesluta all kompetens
till riksdagsmannaskap. Dessa egenskaper äro: att
ej vara ställd under förmyndare, ej befinna sig i
konkurstillstånd, ej vara dömd för nesligt brott
eller i laga ordning förklarad ovärdig föra andras
Del. III. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
