- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
339

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riksdagaort.

Riksdagstid.

339

och således kan bestämmas af detta stånd allena
jemte konungen; den beskrifver vidare utskotten
och deras göromål, samt riksdagsärendernas
behandlingssätt, buru frågor väckas, remitteras till
utskott, huru beslut fattas och utfärdas, huru
protokoll föres o. s. v., samt riksdagsmäns
personliga privilegier, buru klagomål öfver
riksdagsmanna-val afgöras, samt buru riksdagen öppnas och
afslutas. Riksdags-ordningen ingår särdeles noga i
detaljbestämmelser, och till och med i
föreskrifter om blotta ceremonier. Denna utförlighet är
väl dock till någon del en följd af rikets ständers
fördelning på fyra särski||lta rum.

Riksdagsort är i allmänhet rikets hufvudstad och
har så varit ifrån början af 1600-talet; de
riksdagar, som sedan denna tid hållits i andra städer
kunna anses såsom undantag, men före 1600-talet
samlades ständerne oftare i småstäder; dock
skedde det äfven den tiden lika ofta, om ej oftare i
hufvudstaden. Nu mera får riksdagar samlas i
småstad endast oin krig, pest eller andra lika
vigtiga binder göra sammankomsten i hufvudstaden
•möjlig eller vådlig för ständernes säkerhet.
Tvenne gånger efter 1809 har riksdag ägt rum i
landsorten, nemligen i Örebro 1810 och 1812. Begge
gångerna var det den politiska ställningen och de
ömtåliga ärender, som skulle förehafvas, hvilka
föranledde riksdagens förläggande till landsorten;
1810 års riksdag flyttades med ständernes
begifvande till hufvudstaden och slutades der, sedan
tbronföljarevalet, som varit anledningen till hela
riksdagen, blifvit verkstäldt. Under 1834 års
riksdag utbrast cholera morbus, ulan alt ständerne
derföre förändrade vistelseort. Frågan, om
tillräckligt vigtiga skäl äro för banden att kalla
rikets ständer till annan ort än Stockholm, beror
på konungens bedömande i samråd med
fullmäg-tige i banken och riksgäldskontoret. Grundlagen
bar dock uttryckt detta stadgande i sådana
ordalag, att konungen skulle kunna anse sig
berättigad att ensam afgöra frågan och endast tillspörja
fullmäktige om den mindre vigtiga saken, hvilken
ort bör väljas, sedan det vore afgjordt att
Stockholm icke får blifva samlingsplatsen.

Riksdagspollett kallas den bricka, som vid
riksdagens början lemnas hvarje riksdagsman och
sedan tjenar bonoin till bevis, att han är
riksdagsman och bar rätt att fordra det skydd, soin en
riksdagsman tillkommer. De ofrälse stånden
erhålla sina polletter, då fullmagterna granskas af
justilie statsministern med biträde för hvarje stånd
af dess fullmäglige i banken och
riksgäldskonto-ret. Ridderskapet och adelns ledamöter erhålla
sina polletter vid riksdagens början, då
anteckningar äga rum inför landtmarskalken och
riddarhusdirektionen, sedermera af denna direktion särskildt,
intill dess att riddarbus-utskottet blifvit valdt, och
derefter af detta utskott. Det är således dessa
myndigheter, som i första hand pröfva deras
rättighet, som anmäla sig att intaga säte på
riddarhuset. Om då pollett nekas, på den grund att
rättigheten ej är tillräckligt intygad, äger den
sökande rätt att erhålla saken anmäld hos ridder-

skapet och adeln i dess plenum, hvilket då ytterst
afgör frågan. De ofrälse ståndens polletter gifvas
dem af justilie statsministern ovilkorligt, men om
någon anmärkning göres emot fullmagternas
riktighet eller eljest emot personernes kompetens att
vara riksdagsmän, så bänskjutes den till stånden.
Sådana frågor afgöras af hvarje stånd, rörande
dess ledamöter, i fall ståndet finner saken klar; i
annat fall förvisas den till laglig undersökning.
Anmärkningarne röra icke valet ulan den valdes
egenskaper, samt fullmagternas beskalTenhet. Om
denna röjer spår af förfalskning eller icke är lika
lydande med det i riksdags-ordningen föreskrifna
formuläret eller den valde icke har de egenskaper,
som alltid fordras af en riksdagsman, kan ban
uteslutas ur ståndet. Ridderskapet och adeln styrker
sin behörighet genom genealogierna, som förvaras
på riddarhuset, och, om dessa ej äro fullständiga,
genom prestbetyg, eller, om kyrkobok ej finnes,
genom betyg af konungens embetsmän. Men
dessutom fordras af riksdagsman på riddarhuset
samma allmänna egenskaper, som i de öfriga slånden.
Den som vill bestrida genealogiernas riktighet
måste bevisa sitt påstående, och inlill dess detta skett,
skall frågan om polletts erhållande hvila. Men har
pollett redan blifvit gifven och en annan
sedermera påslår, att det skett på grund af oriklig
genealogi, förblifver den erhållna polletten giltig,
intill dess att delta påstående blifvit bevisadt.
Likaså i de ofrälse slånden sitter den, hvars rätt är
omtvistad, i besittning af sin plats, intill dess hans
obehörighet blifvit styrkt. Riddarhus-ordningen har
rörande dessa ämnen bestämt ridderskapets och adelns
ställning mera utförligt, än soin kunnat ske för de
öfriga stånden, hvilka icke hafva en sådan
stånds-ordning. Så t. ex. förloras säte på riddarhuset för
den påstående riksdagen, om någon lånat ut sin
pollett för att dermed införa en annan person till
säte på riddarhuset; likaså måsle polletten i hvarje
plenum uppvisas för vakten, för att skaffa inträde.
På samma sätt uteslutes den ur riddarhuset för
längre eller kortare tid, som utgifvit origtig fullmagt
eller flere än en fullmagt. Men skulle en person
först erhållit pollett pä slöd af en lagligen
utgifven fullmagt och sedan en ny fullmagt framställas
för samma ätt, då gäller den förres pollett;
framvisas åter flera fulhnagter på en gång för samma
ätt, ogillas de alla. Sådana föreskrifter dels
saknas, dels behöfvas ej för de ofrälse stånden, soin
sitta vid riksdagen, icke på grund af enskildle
personers fullmagter utan på sina väljande
samhällens vägnar. (Se vidare Riksdagsman,
Riksdays-mannaval.)

Riksdagstid. Laglima riksdag samlas hvart tredje
år. Af gammalt var ingen viss period bestämd.
Efter 16ti0års regeringsform bestämdes hvart
tredje år. Under Carl XI höllos riksdagar ungefär
lika ofta, ehuru det berodde på konungens
välbehag; under Carl XII höllos de mera sällan och
voro på väg att alldeles komma ur bruk; under
frihetstiden höllos de öfverhufvud hvart tredje är;
under Guslaf III och Gustaf IV Adolf var det
obestämdt och vanligtvis dröjde det längre tid, om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free