- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
341

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

RikidagnKrender.

Itik»di«kouten.

341

dagar senast en månad efter nyssnämnda
sammankomst. Denna proposition, sora aldrig vid någon
riksdag får uteblifva, är också den enda, som ej
öfverlemnas i riksståndens plena; den lemnas
deremot antingen i plenum plenoruin eller direkte till
statsutskottet. Senare än en månad derefter få
motioner värkas endast i det fall att de
föranledas af, under riksdagens lopp, inträffade
händelser eller af andra riksdagsärender, eller om de
röra grundlagsfrågor, ty sadana få när soin britt
anmälas i konstitutions-utskottet. Sedan frågan
kommit till utskott, skall den utredas der och
utskottets yttrande meddelas riksstånden, hvilka då
kunna antaga eller afslà eller återremittera
utskottets förslag. Deremot kunna stånden icke göra
förändringar deruti, utan, om förändringar sättas i
fråga och ståndet derföre ej vill oförändradt
bifalla, men ej heller afslà saken, måste den
äter-remitteias. Utskottet åligger då att inkomma med
nytt utlåtande, antingen utskottet vidblifver
samma mening som förut, eller ändrar den efter
ståndens beslut. Sedan detta nya utlåtande inkommit,
kunna stånden bifalla, afslà eller med
förändringar besluta öfver utskottens förslag. Ifall dä
händer, att stånden stadna i olika beslut rörande vissa
punkter, åligger ntskottet, att söka sainmanjemka
meningarne, och om stånden icke antaga denna
sammanjemkaing, voteras i förstärkt utskott, som
då afgör de omtvistade punkterna med rikets
ständers rätt. Men om tre stånd äro ense, sä gäller
deras beslut; om två stånd stadna emot två röraude
sjelfva hufvudsaken, förfaller frågan. Det är
således, när bufvudfràgan är afgjord, men detaljerna
blifvit bestämda på olika sätt af de särskildta
stånden, som förstärkt utskott måste sammanträda.
Men dessutom finnas vissa frågor, som ej förfalla
genom det att två stånd stadna emot två, utan i
sådant fall alltid afgöras af förstärkt utskott;
sådana frågor äro de, som röra statsregleringen,
riksgälds-kontoret eller bevillningen.
Bevillningsfrågor underkastas till och med förstärkt utskotts
votering, då ett stånd slädnät emot tre. Trenne
stånds heslut utgör således icke pluralitetet i
sådana mål. Likaså äro grundlagsförändringar samt
prmlegii-jemkningar undantag frän stadgandet om
tre stånds afgörande rätt; sädana frågor fordra
nemligen alla fyra ståndens sammanstämmande
beslut för alt antagas. I de förstärkta utskotten
äger ingen öfverläggning rum, blott tyst votering.
I de förberedande utskotten brukar hvarje sak först
hänvisas till en afdelning af utskottet, hvars
yttrande förelägges bela utskottet, soin derefter
besluter om silt yttrande till rikslånden. I stånden
åter fattas beslut med eller utao votering, men
om ock blott en enda ledamot yrkar votering,
kan den icke oekas. Voteringen sker alltid med
slutna sedlar. Öfverläggningen fortfar så länge
någon ledamot anmäler sig alt tala i ämnet.
Utskottens förhållande till stånden är således sådant,
att saken väckes i stånden, men får ej afgöras,
förr än atskott blifvit bördt. Stånden äga icke
rättighet att vägra remiss till utskott eller —
hvilket är detsamma — att afslå frågan pä för-

band, sä vida den icke strider emot grundlagarne.
Men à andra sidan äger icke utskotten rätt att
väcka nya frågor, dock med undantag af
konstitutions- och banko-utskotten och i några vissa
fall äfven de andra utskotten. Afgörandet beror
pä stånden, med undantag af anmärkningar emot
statsrådet samt grundlagsfrågor, i hvilka båda fall
beslutande rätten till en del ligger hos
konstitutions-utskottet, samt äfven de frågor, som geuom
ståndens skiljaktighet kommit till förslarkta
utskott. Talmännen deremot hafva inlet votum, mea
kunna neka proposition pä alla frågor som strida
emot grundlagarne. Vill nu en talman på denna
grund förhindra ett beslut, som ståndet icke
aaser stridande emot grundlagarne, äger
konstitutions-utskottet att dömma emellan ståndets och
talmannens slridign åsigter, och denna dom blifver
ovedersägligt gällande. 1 utskotten samräda
ledamöter af alla stånden och voteringen sker
samfäldt, icke efter stånd. Sedan alla ståndens beslut
äro fattade och saken således afgjord, uppsattes
beslutet af expeditions-utskottet och justeras af
riksstånden i deras plena, hvarvid äterremiss till
expeditions-utskottet äfven kan äga rum. För att
förekomma öfverraskning måste hvarje
ulskolti-bestäimnande hvila på riksståndens bord ifrån ett
plenum till ett annat, och kan, om flere
ledamöter begära det, hvila ännu en gäng, men då det
efter andra bordläggningen föredrages, får
afgörandet icke uppskjutas längre. Genom ärendernas
mängd, då stundom en stor mängd belänkanden
hvila på bordet, händer atl en sak icke snart kan
föredragas, ulan kan blifva ganska länge hvilande,
och dessa bordläggningar samt återreinisser,
dervid öfverläggningsprotokollet afskrifves, för att
medfölja till ntskottet, bidraga kanske mera än
nägot annat till riksdagarnes långsamhet.

Hiksdnler. Se: Mått, mål och Viyl.

Hlk*di»koit<t’n. Sedan en diskont för statens
räkning aili ifrån 1756 varit påtänkt, kom
planen ändtligen till verkställighet genom kongl,
författningen af d. 26 Maj 1773 (se: Diskont.) Den
egentligen benämnda riksdiskonten stiftades likväl
först 1600 och kongl, kungörelsen derom är
utfärdad d. 26 Aug. nämnde år. Härigenom
öfvertog banken omedelbarligen denna rörelse och dess
fond bestämdes till 600,000 R dr specie.
Enskilde fingo likväl deltaga deri på 15 är till en
tredjedel eller 200,000 R:dr medelst teckning af aktier
à minst 50 R:dr silfver, hvilka borde insättas i
banken i verksilfver. Enskildes teckning skedde
först om sommaren följande året. Icke mindre än
3,318 personer tecknade sig för 6,272 aktier,
således för 313,600 R:dr i stället för de bestämda
200,000. En lottning måste nu förelagas emellan
de 2,954 som tecknat sig för mer än en aktie,
för att nedbringa beloppet till det fastställda
maximum. Diskonten ställdes under en direktion af 6
ledamöter, 4 valde af bankofullmägtige och 2 af
aktie-ägarne. Utlàningsvilkoren voro ungefär de
samma som vid den nuvarande diskonten och
rän-tan 6 procent, hvilken fördubblades vid
försummad inbelalniag efler förfaliodagen. Detta antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free