Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Remedium ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
■tiksens StKnders Bank.
Hlksens StHiiders Rank. 343
40,000 R:dr, hvaremot man beräknade att
silvermyntets nötning ej skulle kunna medföra större
förlust än omkring 16,000 R:dr, sä att hanken
härigenom årligen skulle bespara omkring 24,000
R:dr. — De ofvannämnda transportsedlarna, som
började utgifvas 1701, voro af följande lydelse:
"Uti Kongl. Maj:ts Ständers Vexel-Banco bar N. N.
insatt uppå Transport-Räkningen Dal.
Hvilken summa af Dal. är tillåtit
att kunoa transporteras på andra, dock med de
vilkoren, att hvar och en som den till en annan
uppdrager, gör det tydeligen med dag och datum,
samt till hvem ban den transporterar, och sätter
derunder sitt egenhändiga namn. Skolandes den
som Attesten uppvisar, och har sista transporten,
hafva att othekomma ofvanbemäldte insatte medel.
Stockholm den." Då bankens sedlar genom
oförsigtigt utgifvande deraf vida öfver valutan fallit i
värde, och de många försök, man gjorde till detta
värdes återställande, endast tjente till deras
ytterligare försämrande, beslöto ständerna ändtligen
efter 1772 års revolution, genom utlåtande af d. 5
Sept. sistnämnda år, att till konungens försorg
öfverlemna den plan de uppgjort, med anhållan "att,
sedan Banco-Fullmäktige hörde blifvit, Konnngen
täcktes vidtaga alla de försigtiga steg och
anstalter, som kunde leda till det länge åsyftade
ändamålet, att penn:ngen måtte blifva ett säkert och
faststäldt varumått; att verkligt mynt i rörelsen
erhölles, samt att allmänna krediten finge en fast
fot att stödja sig på, med afskaffande af alla
vinglerier, förorsakade genom myntets ostadiga värde."
Sedan Liljencrantz 1773 blifvit stats-sekreterare
vid den då inrättade handels- och
finans-expeditio-nen, började man med allvar tänka på den så
länge efterläugtade realisationen. Underhandlingarna
härom mellan regeringen och bankofullmägtige
öppnades likväl först 1775. På fullmägtiges fråga
svarade konungen, att ban bestämt
realisations-grunden till den kors, som under senare ären ägt
rum, eller 72 mark, d. v. s. 19 d:lr kopparmynt
för I R:dr Svenkt specie, eller, med andra ord:
hatften af nnminalvarilet. Bankofullmägtige yttrade
häremot åtskilliga betänkligheter, hvilka dels
vederlades, dels togos i betraktande, och d. 26 Nov.
1776 utkom konungens kungörelse, hvari
realisationen bestämdes att taga sin början frän och med
följande året och enligt ofvansagda grund.
Bankens kopparmynts-sedlar skulle hädanefter ej mera
utgifvas, men få i banken utbytas mot silfver
efter 18 d:lr för 1 R:dr specie enligt 1664 års
myntfot och nya transportsedlar i stället utgifvas,
ställda på specie-riksdaler. Alla kronans, bankens
och andra publika verks räkenskaper borde
hädanefter föras i riksdaler ined 48 skilling pä hvarje
sådan och 12 runstycke på hvarje skilling;
äfvenså handlandes böcker för att äga vitsord; vexlar
slutas i speciemynt och Svenska så väl som
Holländska dukater i allmänna rörelsen gälla 94
skilling. De i lagen stadgade viten och böter borde
dock beräknas efter 3 d:lr eller 12 mark
silfvermynt p& en specie-riksdaler. Äfvenså alla kronans
peoningeräntor, som voro äldre än 1719. Der-
emot borde alla sedermera antagna
penningeräntor, såsom slottsbjelpen, lån- och
betalnings-af-giften, riksdagsbevillningar m. fl., jemte
acciser-na, ehuru dessa voro äldre an 1719, utgå efter
6 d:lr sifvermynt eller 18 d:lr kopparmynt.
Samtidigt härmed eftergåfvos åtskilliga
penninge-kon-tributioner och bevillningar till antalet 12, och
ntgörande omkring 18 tunnor guld eller 300,000
R:dr årligen.
Bankens sedelstock utgjorde, devalverad efter
realisationsgrunden
R:ilr Specie.
vid slutet af år 1776 ......... 8,369,423.
dito „ 1777 ......... 7,845,524.
metall, kassan „ 1776 .........1,907,000.
dito „ 1777 ......... 4,670,052.
Denna förbättring bade uppkommit, dels genom ett
upplaget lån af 1,200,000 R:dr Holländsk kurant,
dels derigenom, att 300,000 R:dr i sedlar blifvit
af statsverket till banken inlevererade. Ständerna
yttrade vid 1778 års riksdag sin tacksamhet för
den verkställda realisationen, hvarigenom
konungen "inom kort lid utfört hvad Rikets Ständer
nästan under 30 år fåfängt hade eftersträfvat." Man
har anmärkt, alt realisationens bestånd
förnämligast tryggades genom Sveriges neutralitet under
Amerikanska kriget och den deraf föranledda
lyckliga handelskonjunkturen, hvilken bade till följd att
mellan 1775 och 1789 silfver inkom till riket för
ett värde af 7,153,000 R:dr specie, hvaraf för
statens räkning allena 2,838,000. Men deremot
bör det erinras, att genom 1783 års missväxt ett
behof oppkom för riket af mer an en million
tunnor utländsk spannmål under nämnda år och det
derpå följande, hvarför troligen en ganska stor
del af det införda silfret åter utgick ur riket, och
alt under bela Gustaf III:s regering
spannmålsimporten intet år var mindre än 1780, dä den
likväl steg till 386,000 tunnor.
Från och med 1777 till 1809 förblefvo
bankens sedlar i nästan orubbadt värde, ehuru den
metalliska kassan år 1800 nedgått till 1,284,000
R:dr, och intet silfver mer utlemnades. Men
efter ISOS års krig förändrades förbållandet.
Banken måste nu utgifva dels det fastställda kreditivet
af en million, dels till betäckande af
krigskostnaderna enligt 1809 års ständers beslut, under
loppet af 4 år, icke mindre än 10,216,943 R.dr.
Härigenom, och genom de bidrag banken lemnade till
Götha kanal m. m., föllo dess sedlar till mindre än
hälften af nominalvärdet — kursen på Hamburg steg
1811 ända till 135 skilling — och den vidtagna
åtgärden, att afbetala bankens skuld med bevillning,
ökade endast de skattdragandes bördor, men
af-bjelple ej svårigheten. För att vinna det
sistnämnda ändamålet höllos långa och brydsamma
öfverläggningar vid flera efterföljande riksdagar tills
man ändtligen 1830 beslöt, att bankens sedlar
skulle inlösas med 128 skilling och hanken ställdes, i
anseende till skyldigheten att honorera sina
förbindelser, under allmän lag, så alt bon, om bon
vägrade att vid uppvisandet inlösa sin sedel med det
belopp i silfver, hvarpå den lydde, derföre kunde
Del. III. 44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
