Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
354
RiilgstrUni.
Rinman.
oant vid Uplands rytteri, hvilken grad ban likval
icke erhöll förr an 1668, gick sedan i Fransk
tjenst vid Königsmarks regemente, hvarest ban
mycket utmärkte sig. Återkommen till Sverige
blef ban öfverstlöjtnant och adlad 1681. Dog
utan söner, då ätten utgick med bonom.
Ringström, Johan Krlh, var född i Roslagen
1746. Fadern, en förmögen källarmästare i
Stockholm, bade i sitt hus visat gästfrihet åt en Fransk
officer, soin af åtskilliga omständigheter nödgades
hålla sig aflägsen från sitt fädernesland. Då han
ändtligen kunde återvända dit, erbjöd han sig af
tacksamhet att medtaga sin värds son och skafTa
honom en plats i Franska arméen. Anbudet
emottogs och den unge R., då student i Upsala, reste
till Frankrike och anställdes som officer vid ett
artilleri-regemente. Snart fann ban likväl, alt
krigareyrkel icke öfverensstämde med bans anlag
och böjelser, hvilka tvärtom voro riktade på
studierna, särdeles språkens. Hans Franske gynnare
understödde också bans önskan genom sitt förord
bos dess fader, som åt bonom anslog tillgångar
att uppehålla sig i Frankrike och äfven besöka
andra länder. Han tog nu afsked, begaf sig till
Paris och studerade under de Guigne, de
Österländska, isynnerhet Kinesiska och Japanska,
språken, reste sedan till Portugal, Spanien och
Italien, men hann, af någon okänd orsak, icke till
Rom, utan återvände hem, utrustad med en
dyrbar skatt af kunskaper och böcker, samt ingick
vid kongl kansliet och bibliotbeket. Han
lemnade likväl snart dessa verk och lefde dels af
advokatyrket, dels af sin ärfda förmögenhet, men
för sin älsklings-sysselsättning. Dock utgaf ban
icke från trycket annat än ett Handels- och
Segla-lions-Lexikon, som utkom 1816. Under senare
ären bade ban förföljts af missöden, som medtogo
bans förmögenhet, så att, efter hans död 1819,
togs hans boksamling i mät för byrån i det bus,
som fordom varit hans, och som hans enka och
son nu måste utrymma. Flera år efter bans död,
1826 och 1827, utkommo tvenne af hans
arbeten: A/handling om de föl namste nationers
llandels-ussancer samt Kinesiska Hikels Kejsarhistoria. Han
har dessutom i manuskript efterlemnat elt Kinesiskt
och Franskt Handlexikon, samt öfversättningen af
en Kinesisk roman: Dygdens och Kärlekens belöning.
Ingen Svensk lärer i kännedomen af Kinas och
Japans språk ännu kuunat täfla med den obekante och
obelönte R.
Ringtrasteii (Turdus torqvalus), bar Lill storlek,
utseende, lynne och lefnadssätt, ganska stor
lik-bet med koltrasten, undantagandes att ringlraslen
har på bröstet en balfmånformig hvit eller grå
fläck, af hvilken ban ock fått silt namn. llan
tillbör egentligen den höga norden ända till
stränderna och öarne i Ishafvet, dit ban anländer i
början eller medlet af Maj, och derifrån ban åter
begifver sig till södra länderna i Oktober månad.
Hans läte, som ban isynnerhet låter böra då hao
är rädd, är ett sqvattrande: "tack, tack, lack."
Sången liknar något pipet af en kyckling.
Riug-trasten reder sitt bo på murkeu vid eu buske;
äfven lagger ban det understundom på en stubbe.
Aggen äro 4—6, ljusgröna med rödbruna punkter.
Ringärlau eller Sädesärlan (Motacilla alba),
är en af våra vackraste och nättaste, samt
allmännast kända smäfoglar. Grundfärgen är askgrå,
med hjessan, nacken, och hos hannen, äfven
fram-delen af bröstet svart. Stjerten är lång och i en
ständig vickning under fogelns gång. Ärlan
tillhör Qyttfoglarne och bilkommer först då jorden
är tjenlig alt brytas om våren, man får då se
henne belt förtroligt vaudra efter plöjaren i den
öppnade fåran och upplucka mask och andra
insekter, soin kommit i dagen. Hannen infinner sig
alltid först och en«am. De gå långt upp åt
norden, till och med iooin polcirkeln, men i slutet af
Oktober begifva de sig äter bort, efter att hafva
samlal sig i mindre flockar. Till ärlans
egenheter bör, alt bon gerna trifves i menniskors och
husdjurs sällskap, samt att bon med skrik
förföljer hvarje roffogel, som visar sig. Dess ljud är
ett qvittrande: rqui, qui, quirririSitt bo
anlägger denna ärla belst vid vatten i elt stenrös,
någon öde byggnad eller klippa. Det är
konstlöst sammanfogadt af gräs och rötter samt
invändigt fodradt ined hår. Äggen äro 4 — 8, gråhvita
och brunfläckiga. Det är denna ärla, som
utkläcker gökens ungar.
Riult, Melchior. Se: Knipper-Dolling.
Hinhaby, annex till Åhus moderförsamling i
Cbri-stianstads län, ligger vid hafvet, \ mil frän Åhus,
beslår af 10 hemman, uppskattade till 46,411 R.dr,
ined en folkmängd af 588 personer. Arealen är
6,503 tunnl., hvaraf 1,225 sjöar och kärr.
Socknen bar god och bördig både åker och äng. Adr.
Christiaustad.
Rinhestad eller Riugsta, ett säteri i F.rla
socken i Södermanland, om 2 mtl., 7 I mil från
Nyköping, tillhörde fordom Natt och Dag- samt
Oxen-stjernska familjerna, och nu mera den
Wacbtmei-sterska. Här skall fordom ha legat ett kloster. Den
i senare år nedbrända åbyggnaden ar afritad i
Dahlbergs Suecia. Den nuvarande bibehåller dock
någon likhet med den fordna. På ägorna ligger
elt slorl kärr, hvarvid är en betydlig höjd kallad
Ogeklef, hvarpå ruiner finnas efter en urgammal
borg.
Rinman, Sven, föddes d. 20 Juni 1720 i Upsala,
der fadern var landträntinäslare, egnade sig tidigt
åt bergsvetenskapen och blef känd af De Geer och
Grill, hvilka erbjödo honom att, på deras
bekostnad, få företaga en utländsk vetenskaplig resa, elt
anbud, som, ehuru öfverensstämmande med hans
högsta önskningar, han likväl begärde det honom
måtte tillåtas icke förr emottaga, äu ban dertill
samlat behöfliga kunskaper. Denna anspråkslöshet
utgjorde alllid sedermera ett af de utmärkande
dragen i bans karakter. Efter hemkomsten frän
nämnda resa, hvarpå ban likväl endast fick
tillbringa ett är, och soin bonorn ej tilläts utsträcka
längre än till Holland, Tyskland och Frankrike,
förordnades ban till ekonom och byggmästare vid
Hellefors silfververk, der ban gjoide en mängd
anläggningar och förevigade sitt minne genom skrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
