Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Robertsfors.
Ho ||Ka||in.
359
manskott, och hvartill Oxenstjernska huset
inköptes. Dog d. 21 Maj 17V2, sedan ban s. d. på
morgonen druckit sitt kaiTe bos källarmästaren
Kyronius. — R. var en utmärkt både tbeoretisk
och praktisk läkare, skicklig ritare och har
efterlemnat märkliga teckningar både af naturalier och
kirurgiska händelser. Derjemte humorist och
satirisk poet. lians goda egenskaper bortskymdes
likväl något af bans girighet och bans vårdslöshet oin
sitt yttre. Han lefde ogift, dels af smak, dels af
hushållning, gick uselt klädd i en gammal brun
kappa och bodde ensam i en gammal trädbyggning
på Nosocomii-tomten. Ehuru flera gånger
beröfvad sin egendom, dels genom eldsvåda, dels
genom myntvalvation, och dels genom inbrottsstöld,
lemnade han efter sig en ansenlig penningesumma
och ett talrikt bibliothek. Hade en god hälsa,
ehuru ban haltade alltsedan han, under sitt vistaude
i Holland, råkade att bryta af sig benet. Har
efterlemnat en mängd skrifter, såsom: Guffers lilla
llusapolhek; Osleologia; Lijkieviiings Tavlor: déd aer
lydelig Ulreedning om een mànniskje Cropp, Ull dëes
/örnaemre fasta deelars kjaenningar, om-egor och
verkan; Characteres mor hor um; Vegetabiliuin cum
animalihus camparatio, Arlis Chirurgice Conspectus
brevis; Rarberare-Lärlinge; Leksan, pä Svensk vers
efter Tyskan; o. s. v.
Robertsfors Jernbruk i Bygdeå socken i
We-sterbottens första fögderi och Umeå län, vid
hafvet, 5}- mil N.O. från Umeå, består af en
masugn, som 1759 anlades af Jennings och Finlay,
samt 4 härdar, som senare byggdes, och hvilka
hafva 1,845 skepp:d privilegieradt smide. Malmen
hämtas frän Dannemora och Utön. Der finnes
äfven ett gjuteri, en spikbammare och ett
manufak-tursmide. Derunder lyder Fredtiksfors bruk i
Råneå socken, som anlades 1772 och dit Strömsunds
masugn hörer. Icke långt härifrån ligger ett berg
af folket kalladt Gudssaltsklanke, som reser sig
kält öfver en skogbeväxt böjd och Trän hvars topp
man ser 5 kyrkor, ett betydligt antal i denna
ödsliga trakt. Vid Fredriksfors smidas vid 2 härdar
900 skepp:d. Afsättningsorlen är Stockholm, dit
jernet föres från Sikå lastageplats. Robertsfors
bruk bar ett kapell med egen predikant och utgör
sålunda ett annex under Bygdeå. Adr. Umeå eller
Änäset.
Robertsholm, ett stängjemsbruk i Tborsåkers
socken i Gefleborgs län, hvarest vid 2 härdar
smidas 1,209 skeppid af eget tackjern.
Afsättningsorlen är Gefle och Stockholm. Ägare
brukspatronen Tb. Petre. Bruksstämpeln är :R;P:.
Robertson, Jakob, af den gamla Skottska
ätten Robertsone till Strowane i grefskapet Perth,
var född i Skottland, förmodligen år 1564,
filosofie- och medicine doktor, och antogs 1614 till
Gustaf Adolfs lifmedikus, dä ban kallade sig
Ja-kobus Robertus, fick af konungen en trädgård à
slottsplanen bredvid Indebetouska huset och 1623
tillåtelse att i Stockholm inrätta ett nytt apolhek,
som han sedan sålde till Georg Daurer, under det
ban fortfor att sjelf drifva slottsapotbeket,
upphöjdes 1630 i adligt stånd, då ban kallade sig Ro-
bertsson till Straan, Knsta, Moila, Ajakorba och
Tensta. Fick dessutom af konungen ett par gods
i Lifland och blef äfven drottning Christinas
lifmedikus. Dog 1652 vid 86 års ålder, berömd som
en ganska skicklig läkare och är begrafven i Spånga
kyrka, pä hvars ena klocka bans namn står. Ätten
utgick med bans son, som dog utan manliga
arfvingar 1659 eller 1660. Om denne berättas, alt
ban ibjälstack sin bustrn under det bon låg i
barnsäng, och att ban sedan träffades af det rättvisa
straffet att lefvande ruttna på en dyngbög.
Robertus, född Tysk, hade varit abbot för
cistcr-cienser-munkarne i Saba eller Juleta-kloster i
Södermanland, då ban 1213 blef biskop i Westerås,
och, enligt Rbyzelius, konungens råd, i hvilken
egenskap ban skall ba undertecknat flera
konungabref. Han finnes dock icke upptagen i
råds-längden. Skall ba varit en from och gudfruktig,
men tillika myndig och ansedd, man. Lärer ba
dött 1227. Var den 8:de och siste af de
utländ-ningar, som efter hvarandra innehade Westcrås
biskopsstol, hvaremot efterträdarne voro Svenskar.
Robsahm, Carl Reinhold af, är en af de
fä, måhända den enda, som, ehuru blott
innehafvande eo lägre tjenstemannagrad och ännu vid
unga år, under detta sekel blifvit uppböjd i
adligt stånd. Född på Nygård i Westmanland d. 4
Mars 1788, ernade ban i början egna sig ät den
civila tjenstemannabanan, och följde en tid med
på häradsting; men ändrade, vid utbrottet af 1808
års krig, lefnadsplan och tog tjenst vid Uplands
regemente, der han anställdes som rustmästare och
följde regementet till Norrige, samt derifrån i Juli
till Finland. Här deltog han i träffningen vid
Lappfjerd, blef fången vid reträtten från Ömåsa,
men lyckades undkomma; bivistade sedan
drabbningen vid Oravais, der ban blef lindrigt blesserad,
dock utan att derföre lemna striden, utan förde
tvärtom befälet öfver kompaniet till affärens slut,
emedan det öfriga befälet dels stupat, dels sårats,
och rekommenderades för sitt härvid ådagalagda
mod till bärande af silfvermedalj; lyckades, under
reträtten till Luleåborg, att rädda undan fienden
ett kronans förråd af munderingspersedlar; dellog
1809 i träffningarna vid Sävar och Ratan;_ blef
först efter återkomsten från denna expedition
fält-väbel med lön och indelning, ehuru ban redan förut
tagit officersexamen och blifvit utnämnd lill
regc-ments-adjutant; fick 1815 löjtnants fullmagt och
1817 kaptens. Följande året, 1818, uppböjdes
ban i adligt stånd, då ban kallade sig af Robsahm.
Erböll 1825 kaptens boställe, men tog afsked
redan 1827 och hugnades 1838 med majors
fullmagt.
Robsahm, Olof Abraham, var född d. II
Okt. 1784 på Ackerby bruk i Nerike, tillhörigt
bans fader. Blef student i Upsala 1801 och 1813
promoverad till med. doktor, blef bataljonsläkare
vjri lifregementets husarer och läkare vid
krigsakademien på Carlberg. Har utgifvit flera skrifter,
såsom: Något om Drunknades räddning; Om nyttan
af Rad’, EU Ord om Gymnastik och dessutom en
mängd uppsatser i läkare-sällskapets handlingar.
Del. III. 46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
