Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360
Rockealiolm.
Roepsdorf.
Rochesholm, ett jernbruk i Grythytte socken i
Örebro län vid sjön Halfvarsnoren. Det anlades
år 1517 af en fra Stockenström född Rockes, af
hvilken det fått sitt namn. Har vid en härd 533
skepp:d smide, dels af eget, dels af köpt tackjern,
förutan spik och annat manofaktarsmide. Här är
ett kapell bygdt, hvari gudstjenst hålles för
brukets folk. Brukspresten är tillika predikant på
Carlsdals bruk i Carlskoga socken. Äges af
enkefru Holmgren, född Wahlund. Afsättningen sker
dels på Götheborg, dels pä Stockholm.
Bruks-stämpeln är ett K’.
Hockliaminar med Storboda, ett
manufaklur-och stångjernsbruk i Fellingsbro socken i Nerike,
nära 4 mil från Örebro. Rockbammar flyttades
1639 af d. v. ägaren Anders Dress frän sin
första plats längre utför strömdraget titi en bolme,
och fick då af bonom namnet Lustbolmen, der ban
anlade en hammare titi. Del tillföll, tillika med
Storboda, bans måg, en Engelsk köpman i
Stockholm, Jakob Leyel, under hvars tid ett stort
vattenflöde, år 1677, förstörde båda bruken. Hans
son fl>ttade hamrarne sedan till ett tredje ställe,
der de ännu ligga. Bruket, som bar vidsträckt
skog och betydlig åker och äng samt eget
tackjern, smider, ntoin manufaktur och spik,
tillsammans 2,070 skepp:d vid 6 härdar. Afsättningen
sker på Slockbolm. Äges af presidenten friherre
von Scbultzenheiins arfvingar. Bruksstämpeln är
för Storboda i- och för Rockbammar krönta
a i*—i
med löfqvistar.
Rod betydde i gamla Svenskan detsamma som kors.
Rode/ader detsamma som Anförare vid ett uppror.
Troligen af det Tyska Rädelsführer.
Hodenbertt byssemästare på Stegeborg när Carl
Knutsson 1440 belägrade det, lofvade att skjuta
honom och riktade derföre mot honom en
kärre-byssa, som kanonerna dä kallades. Stenen,
hvarmed ban var laddad, flög likväl 20 alnar öfver
marskens hufvud. En annan kanon sprang sönder
vid affyrandet och likaså den tredje. Nu föll
Ro-denberg, enligt tidens tro, i samvetsqval deröfver
att han sökt förgöra ett lif, som Gud velat
spara, aftytiade och blef sjuk. När Carl sedan var i
Kalmar, låg R. derstädes på sin sotsäng och
skickade bud till marsken, att han för Guds
barmber-tighets skald måtte besöka honom, emedan ban
eljest icke kunde dö lugnt. Detta gjorde Carl och
försäkrade den döende om sin förlåtelse, hvarefter
Rodenberg stilla afsomnade.
Rodenhirke, Herman, väpnare och riksråd
1434, förmodligen en af de många Tyskar, som
inkommo under Eriks af Pommern regering.
Roderskiöld, Larn, hette förut Hubb, var
en käck sjöman, som tjente sig upp till vice
amiral och utmärkte sig mycket redan vid Kalmars
belägring 1611. År 1642 upphöjdes ban i adligt
stånd, men dog antingen följande året eller 1644.
Ätten är åtgången.
Rodga, ett mtl. berastadt säteri, Simonstorps
socken i Östergötbland 1 i mil från Norrköping,
bar en vacker belägenhet emellan två sjöar, lik-
som i en inhägnad af skogar och berg. Äger en
mjölqvarn och en såg. En jerngrufva upptogs bär
1811, och en annan 1826. Den segelduksfabrik,
som här anlades 1687, lärer varit den första i
riket och drefs i början med 43 stolar, så alt
ända till 500 hushåll deraf baft arbetsförtjenst,
hvilket dock torde tåla någon afprutning. Den
har likväl sedan minskats så att den 1828 endast
bade 14 arbetare, hvilka årligen väfde omkring
11,500 alnar diverse sortor buldan. I
landshöf-dinge-embetets sista Femårsberättelse uppgifves
denna fabrik som "aftynande".
Rodhe, Christian Wilhelm, prost och
kyrkoherde i Efveröd och Sönnarslöf i Christianstads
län. född d. 10 Aug. 1802 i Hvalmge. Har
utgifvit Grekisk Läsbok med ordreyister och
åtskilliga disputationer.
Rodiuar eller Hrodmar omtalas såsom konung
i Jernbäraland. Hans son, Herlin Jarl, var gift
med en konung Fyres dotter, med hvilken ban hade
en son som hette Framar.
Rudolphus eller Rolf, var född i
Westergötland och skickades, år 1172 af erkebiskop
Stefanus till Abo, för hvars förste biskop han anses.
Lärer haf| sitt säte i Rändamäcki, der ban i fem
år var nitiskt sysselsatt med kristendomens
utspridande, men öfverfölls af en flock ströfvande
Kur-ländningar, som härjade i trakten, grepo bonom
och förde honom hem med sig, der de skola ha
mördat honom år 1178.
Rodulvardus, en Engelsman, blef 1077 af
konung Håkan Röde förordnad till biskop i Skara
eller, som det då kallades, i Götha rike. Under
Blotsvens regering fördrefs ban och begaf sig då
till Rom, men återkom 1080 med ett bref från
påfven till konungarne Inge och |lais|an. Vistades
mest på Mildeshed, men bade sin domkyrka i
Husaby. Dog omkring år 1093. Förvaltade sitt
embete med mycken strängbet, så att ban i ett
gammalt biskops-register kallas: aldræ tbægnæ
wærster, eller värst af sine företrädare. Denna
bans strängbet anses för orsak, att Östergötbland i
andligt hänseende skiljdes från Westergöthland och
fick sin egen biskop.
Koe, eller Hroe Sk] al ge blef af konung Olof
Skötkonung insatt såsom länsherre öfver södra
Bohuslän, under ofreden med Olof den Helige i
Norrige 1019. Då ban en gång kom från Oroust,
der ban bade indrifvit skatten till Sveriges krona,
väntades ban af en beryktad viking, Ejvindr
Urar-born, hvilken söder om Marstrand angrep och fällde
bonom efter en häftig strid år 1020.
Roe, Thomas, Engelskt sändebud, skickades
1529 af sin regering till Preussen, att, i förening
med Franska ministern baron Charnacé, medla en
förlikning mellan Sverige och Polen, då det äfven
lyckades dem att tillvägabringa stilleståndet i Stum
(se delta ord).
Roepsdorf, Johan Adolf von, var en af de
flera Holsteinare, som i början af 1700-talet fingo
Svenskt adelskap. Han bade som ang gjort flera
fälttåg i Italien under prins Eugene, blef, efter
återkomsten, kammartjenare bos hertig Carl Fre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
