Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
360
Roineled.
Ronuniler.
ningar, nemligen några grafhögar vid flög och på
Lvsegården. Vid Broans bro och vid Solberg
ligga ett par skansar från 16ü0-lalet, uppkastade
mot fiender norr ifrån. Hos inbyggarne, kärnan
af de gamla, i historien illa beryktade
Elfvargri-marne, lefva många forntida traditioner. En af de
märkligaste är sägnen om en dräng från Grinsvall,
som en julafton kom till Aleklätten, för att söka
bortlupna får. Der mötte ban bergakungen, som
bodde i berget, oeb som bad honom resa till sin
bror i Dovrefjä]l, med helsning att bergakungen
ville flytta till honom, emedan ban icke kunde
lida bjellekon i Tyftersbage (Romelanda
kyrkoklocka). Drängen, särdeles villig till uppdraget,
red åstad på bergakungens bästa bäst, och
återkom med helsning, att han vore välkommen.
Såsom belöning för sin möda, erhöll drängen af sin
kommittent tillåtelse att taga och behålla ett af
två framsatta skrin, hvaraf det ena var
guldbeslaget och dyrbart, men det nndra till sitt yttre
oansenligt. Drängen, varnad af jätten i
Dovrefjä|l, tog det senare, hvilket innehöll
bergnkun-gens dyrbarbeter, då det förra åter var uppfyldt
af ormar och grodor m. m., och aflägsnade sig
skyndsamt dermed till bergakungens stora förtret,
hvilken ock sköt efter honom med elt spjut, som
dock förfelade sitt mål. Tydligt synes, att denna
saga ursprungligen baft en historisk grund, men
med tiden blifvit omklädd med en underbar form,
i likhet med flertalet af våra äldsta folksägner.
Om presterne i Romelanda, se Karreby. Adr.
Kongelf.
Rnmeleil, moderförsamling, med Pors, Upphärad,
Foxerna och Åsbräcka, ett konsist, (enl. Forsell, men
enl. matrikeln regalt) pastorat af t kl., i Flundre
härad af Elfsborgs län och Götheborgs stift, 3
mil S. från Wenersborg och 1 mil från Lilla Edet,
består af 21 |- hemman, uppskatlade till 100,083
R:dr med en folkmängd af 875 personer. Arealen
är 3,657 tunnl., hvaraf 510 äro sjöar och kärr.
Kyrkan är nybyggd af sten år 1707 och kallas
"Frälsarens Kyrka." I socknen ligga Karstorps och
Häggilna säterier. Adr. Götheborg och Sjuntorp.
Roinele Klint, ett berg, O.S.O. frän Malmö,
3 4 mil in i landet, i Weberöds församling i
Malmöhus län, som böjer sig 450 fot öfver
hafvet, och från hvars topp man har en herrlig
utsigt öfver Skånska slätten, ända till Köpenhamns
torn.
Hoineriik poesi. Den utmärktaste och mest
produktive bland nyare, och torde hända äfven bland
äldre, Latinska poeter i Sverige var J. Vindician
Tranér. Isynnerhet i det elegiska skaldeslagets
versform, hvilken ban mest älskade, rörde han sig
med en likasom medfödd lätthet och ledighet, utan
att dock afvika från den strängaste konseqvens.
Äfven om stilen icke alltid var rätt klar, och om
innehållet någon gång nedsjönk till det hvardagliga,
saknades dock aldrig versens lätta och välljudande
gång. Icke med samma lättrörlighet, utan i tyngre
rustning, i mera gravitetisk och arkitektonisk stil
framträdde C. G. Brunius i sitt pofm "De Diis
arctois" och i sina öfriga skaldestycken. Tranérs
ännu ende efterträdare i den rent Ovidianska
versformens ledighet och konseqvens, A. Hedner, bar
utgifvit tvenne häften Metra Latina, hvilkas
hufvuddrag är klassisk enkelhet. Han har ock
utgifvit akademiska afhandlingar om det elegiska
skaldeslagets form och innehåll samt redigerat Tranérs
samlade poemer under titel: "Carmina J. Vindiciani
Tranér." Professor Ek, lektor Östling och
docenten Peterson hafva utgifvit dels öfversättningar pà
Latinsk vers, dels tillfälligbetsstycken. Blund ännu
lefvande Latinska skalder böra icke eller glömmas
S. E. Ilallencreutz och P. A. Wallmark.
Romfartuna, ett konsist, pastorat af 2 kl. i
Norrbo härad af Westerås län och stift, mil
N. från Westerås, beslår af 651 mtl.,
uppskattade till 313,118 R:dr, med en folkmängd af 1,620
personer. Arealen är 19,579 tunnl., hvaraf 550
äro sjöar och kärr. Jordmånen ar lera med sand
och skogen tillräcklig både till invånarnes behof
och till afsalu. Kyrkan, byggd på ett berg, är
en af de äldsta i orten, hvilket synes af dess
tjocka gråstensmurar och de granitblock, hvaraf
tornet är uppmuradt. Hon tros vara anlagd af en
Roinfarare, en from man, som besökt Rom, men
hvars namn historien förgätit. Hans porträtt i
kroppsstorlek finnes likväl i kyrkan, måladt i olja
på tråd och 1775 ronoveradt af Netsch. Det
föreställer en något åldrig man i pilgrimsdrägt med
en lång staf i högra banden och en gloria kring
hufvudet, vid hvilket läses i Göthiska bokstäfver:
Sanctus Romfar. Kyrkans hvalf uppbäres af 10
starka pelare, som blefvo färdiga 1427. Här
finnes ännu en grafsten öfver en lagmau Petter frän
Igelstad, hvarpå står årtalet 1320. Altartaflan är
af Mazrelier och skall äga betydligt konstvärde. I
socknen ligga Åby lund», Anstå och Igelsta säterier,
hvilka hvar för sig hafva sin märkvärdighet.
Åby-lund donerades 1662 åt öfversten Johan
Sparfven-felt och tillhörde sedan öfver-ceremonimästaren
Johan Gabriel Sparfvenfelt (se detta ord), som bär
samlade sitt dyrbara bibliothek. Anstå, som
ligger på Badelunda åsen, donerades först (645 åt
öfversten Margalli Granatenfelt och 1678 åt
kommerserådet Lejonankar, men indrogs 6 år derefter
till militiebemman. Det bar sedermera blifvit
inköpt af enskild person. Igelsta donerades år 1612
af Gustaf Adolf åt ryttaren under Uplands fana,
Thomas Larsson (se detta ord). Julpa, en
gammal sätesgård |j. mtl., har i fordna tider belät
Juluppo, som 1406, af sin d. v. ägare Ingevald
Magnusson, bortsåldes till Westerås domkyrka,
hvilken innehade gården till 1527, då den, till
följd af recessen, indrogs till kronan. Gezala by
i denna socken ar Gezeliernes stamort. I
socknen finnas lemningar efter en borg vid Mungasjön
och flera mineralkällor, såsom Askdllan och
Rom-/arkdllan. Adr. Westerås.
Run, i forn-Svenskan detsamma som lusaklighet.
Roiianiler, Carl Wilhelm Henrik, föddes
d. 23 Juni 1794 i Stralsund, der fadern var
krigs-fiskal, blef 1813 student i Upsala, 1819 kirurgie
magister, 1821 sjukbusläkare och samma år
öfverläkare vid Danviks hospital; promoverades 1822
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
