Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosenbanér.
Rosenblad.
373
sealiga boksamling, en så mycket behöfligare gifva
som gymnasii förra obetydliga bibliothek gått
förloradt i branden år 1752. Ätten utgick med den
sistnämndes yngre broder, Carl Albrekt,
hvilken dog barnlös d. 13 Dec. 1799 vid 83 års
ålder såsom president, R. af N. O. och ledamot af
vetenskaps-akademien, till hvilken ban 1777 skänkte
halfva köpeskillingen, 8,366 R:dr 32 sk., till det
bus, det Lefeburska, på Stora Nygatan, som
akademien då tillhandlade sig, och som hon innehade
till dess hon 1829 köpte det fordna Westmanska.
Presidenten förbehöll sig derföre 201) R:dr årligen
i ränta, hvilken, efter bans död, nedsattes till 100,
som bau anslog till andra ändamål.
Rosenbanér, Hans Wilsson, var
kammarjunkare hos Carl IX, och blef af bonom 1602
utnämnd till amiral öfver tre örlogsskepp: Stjernan,
örnen och Lypska Falken, hvarmed ban skulle
öfverföra de Tyska sändebuden till Tyskland. Blef
sedan slottslofven först pä Elfsborg och sedan på
Waxholm och adlades 1607, dä ban antog
ofvanstående namn. Hans ätt blef likväl aldrig
introducerad på riddarhuset och utgick med honom,
emedan han dog utan söner.
Hoseubauui, Mavid, statsingeniör i Gefle, har
1830 utgifvit: Populara underrättelser vid
matningar, ajvagningar , byggningar, m. m.
Rosenberg, Simon, hette förut Simousson,
blef 1635 kammarråd vid Maynziska staten och af
Axel Oxenstjerna anvand vid åtskilliga
beskickningar. Adlades 1645 och dog 1689 som krigsråd.
Ätten utgick med bans sonson, löjtnanten Simon
Jakob Mårtensson R., som ogift stupade vid
Pultava.
Roseuberg, Olof, af en annan slägt. Fadern
skall ba varit ryttmästare. Sonen, som var född
i Westergötland, blef 1697 drabant, följde Carl
XII ifrån landstigningen pä Seeland till Riga,
Klis-sow, Pultusk, Thorns belägring, Holofzin,
Krasna-kut och Pultava, derifrån till Bender, hvarest ban
deltog i kalabaliken, så till Stralsund och Norrige.
Efter hjeltens död tog ban afsked 1719, dä ban
lick majors titel och en pension af 106 d:lr s:mt
i bemmansräntor. Dog 1748 på sin egendom Stora
Fullerstad, nära Söderköping, 78 år gammal.
Rosenbergs stångjernsbruk i Forss socken i
Södermanland, bette fordom Skogstorp. Smedjan,
med 2 hamrar, uppbyggdes 1824. Det bar 736
skepp:d smide och en skattlagd qvarn.
Rosenbjelke, JUu« Arfvidsson, var
slottslofven på Kalmar, då ban 1576 fick tillåtelse att
upptaga den gamla Roseubjelkska ättens namn och
vapeo. Sonsonen introducerades 1625 på
riddarhuset.
Rosenblad, Kberhard, son af prosten
Rosenius och broder till Gabriel, Joban och Sven
Rosén, var född d. 16 Nov. 1714, blef 1732
student i Lund och bestämde sig till faderns
lefnadsbana. Men en sjukdom, hvarunder ban sköttes af
sin broder (Rosén von R.) och begagnandet af hans
bibliothek förändrade bans lefnadsplan, och ban
beslöt gä (amma väg som denne. Han gjorde det
•fveo med så utmärkt framgång, alt tvenne aka-
demiska afhandlingar, hvilka ban som student
utgaf, af Sauvage antogos för att tillhöra icke
honom, utan den presiderande professorn. Vid 27
års ålder blef han promoverad till doktor och straxt
derpå expeditions-medikus på den utlöpande
ör-logsflottan. Här utmärkte ban sig genom så
lyckliga kurer, att ban efter hemkomsten utnämndes
till assessor i collegium medicum. I Stockholm
skötte ban, med särdeles ömhet, många af de
olycklige deltagarne i dalupproret, som voro
inkastade å sjukhusen, och som knappt någon ville
vårda. Är 1744 blef han med. pract. professor i
Lund, men var, emot vanan, sjelf den ende,
hvilken tviflade om tillräckliga kunskaper hos den nye
akademiske läraren, hvarför ban begaf sig ut till
Göttingen att ytterligare studera under den store
Haller, llan förvärfvade snart dennes aktning och
vänskap, bodde i hans hus och gaf bonom
undervisning i Svenska språket. R. var en lika utmärkt
the-oretikus som praktikus, och, i trötts af sina många
akademiska göromål och vidsträckta praktik, fick
ban likväl tid öfrig att författa flera afhandlingar,
som blifvit öfversatta pä fremmande språk, och
Latinska orationer, hvilka ansågos som
mästerstycken. Vetenskapsakademien kallade honom 1752
till sin ledamot och 1770 upphöjdes ban i adligt
stånd, då ban antog namnet Rosenblad. Vid 70
års ålder tog ban afsked från sin profession och
dog d. 21 Mars 1796, efter att ha tillbragt ett
nära 50-årigt lyckligt äktenskap med Ulrika von
Hermansson, dotter af Skytteanske professorn von
H. llans son,
Rosenblad, Klöf, född d. 16 Okt. 1756, dog
1839 såsom divissionschef, general-löjtnant, Kom.
med stora korset af Sv. O. och friherre, hvartill
han utnämndes 1809, adopterad under sin yngre
broders nnmmer. Hade under kriget i Finland
1788 —1790, hvilket han bivistade som kapten
vid Sprengtportska regementet, vid flera tillfällen
utmärkt sig, blef 1798 öfverste för konungens
eget värfvade regemente och 1811 för Kronobergs.
Hans broder,
Rosenblad, Mathias, född d. 23 Juni 1758,
ingick, efter slutade studier, vid Lunds
universitet, i konungens kansli, der ban 1783 blef
revisions-sekreterare. Ilar som sådan
kontrasigne-rat den bekanta modifikationen af 1776 års
författning rörande majestätsbrott. Efter att ha
tillbragt 65 år i statens tjeost, lemnade ban den
1840 vid den då verkställda förändringen i
statsrådets organisation, i hvilket ban 1809 fick en
plats, såsom grefve, justitie-statsminister, riddare
af serafimer-orden, hvars dekoration han
nyårsdagen 1831 erhöll i briljanter, ordens-kansler och
riddare af Ryska S:s Andreæ, Alexander Newskys
och S:t Annæ-orden, Led. af
vetenskaps-akademi-en, der ban tre gånger varit præses, och
beders-ledamot af alla öfriga akademier utom den
Svenska. Afled pä sin egendom Stafsund d. 4 Sept.
1847. Öfver bonom äro tvänne skådepenningar
slagna, den ena 1807 af fabriks-societeten för
bans nil om näringarnas befordran, och den andra
1809 till miDne af civil-expeditiooens tacksamhet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
