Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosendal.
Rosenflycht.
375
•ön. Den förstnämnde blef sedan öfverste; hade
hivistat Pommerska fälttåget och blifvit illa sårad
vid Güstrow; den andre, Henrik Sebastian,
blef kapten vid Södermanlands regemente och K.
af S. O., och bans tvillingsbroder fàustaf
Christoffer blef öfverstlöjtnant och R. af S. O.
Holcer Axelsson bade, då ban adlades, afsked
som major.
Hosenilal, Krik, helte förut Andersson, var
född i Jusiö i Finland 1615, och adlades 1654
såsom krigskommissarie öfver Finland, blef sedan
assessor i Åbo hofrätt, hvarifrån han tog afsked
1688 och dog i Åbo d. 4 Dec. 1690. Ätten
utgick med häradshöfdingen Krik Kriksson H.,
som dog utan söner 1710.
Rosendal ä Stockholms Djurgård var
ursprungligen ett djurvaktare-boställe, som 1791
donerades till ståthållaren De Bescbe och sedan gick
igenom åtskillige ägares bänder tills det i Januari
1817 inköptes af konung Carl Johan för 16,000
K:dr B:ko. Nya anläggningar företogos genast och
en ny paviljong byggdes, nedanför höjden, af
öf-verstlöjtnanlen Lidströmer. Det gamla
boningshuset, beläget på ofvannämnda böjd, afbrann en
söndag oin våren 1819, men i dess ställe
uppfördes genast en större och smakfullare paviljong
efter öfverste Fr. Bloms ritning, 54 alnar lång, 18
alnar bred af stående virke, reveteradt med tegel.
Den bar formen af en villa och på södra sidan en
balkong af Kolmårdsmarmor, hvilande på 4
Joniska pelare. Vackra blomsterplanteringar omgifva
slottet på alla sidor. Ställets förnämsta
prydnader äro likväl 2:ne porfyrurnor, den ena uppsatt
på norra sidan 1825 i form af en vattenbassin,
12 fot i diameter och 9 i höjden, på den södra
en annan af ljusare porfyr, uppsatt 1841. Den
håller 20 \ fot i höjden och 4^ i diameter. Båda
äro förfärdigade vid Elfdals porfyrverk, värderade
till 30,000 R:dr stycket och anses bland de
skönaste i sitt slag. Carl Joban bade för afsigt, att
på ett berg pä andra sidan vägen uppföra ett
museum, som skulle bli nära 150 alnar långt och
hvari dess talrika enskilda konstsamlingar skulle
förvaras. Åtskilliga materialier af huggen granit
och marmor ditfördes, men verkställigheten
uteblef. Deremot bar konung Oscar på samma ställe
låtit år 1848 uppföra ett orangeri, så helt och
hållet af glas ett hus möjligen kan blifva, och
som torde vara det vackraste och ändamålsenligast
i sitt slag i Sverige.
Rosendal, en egendom i Follingbo socken på
Gottland, är en af de vackraste på ön, och
egentligen en skapelse af nu mera aflidne assessor Dubbe.
Den ligger på en böjd, hvarifrån man upptäcker
20 särskilda kyrkor. Här äro en mängd
anläggningar, bland andra ett lustbus af 2 våningar,
hvilande på 4 massiva stenpelare, och hvarifrån
utsigten är förträfflig, samt ett grafchor, invigdt
d. 2 Sept. 1827, der ban låtit begrafva sina
trenne före honom aflidna döttrar. Det är täckt med
en i Wisby funnen liksten, hvarpå läses årtalet
1333. In i sjelfva grafven är en ljuskrona af
jern, som Olof den Helige, vid sitt besök på ön,
skall ba qvarlemnat, och som träffats i S:t Olofs
kapell. Den är nu mera förgylld. Berget,
hvarpå denna anläggning finnes, kallas Jakobsberg, och
man kommer dit på en i stenen uthuggen beqväm
trappa.
Rosendal, säteri i Skåne. Se: Kroppi socken.
Roseudiifva, Carl, son af ryttmästaren vid
Westgötba kavalleri Sigge Arvidsson till Skaltorp,
var ryttmästare för ett kompani Södermanlands och
Nerikes ryttare, då ätten 1633 introducerades på
riddarhuset, blef 1636 landshöfding öfver
Skaraborgs län och 1642 häradshöfding öfver Wilske
härad, fick 1648 afsked med underhåll och dog
1653 utan manliga afkomlingar, då ätten utgick
med bonom.
Hosenfelt. Med detta namn har på Svenska
riddarhuset funnits tre redan utgångna adliga ätter.
Den äldsta stiftades af
Hosenfelt, Mils, son af bonden Erik Göransson
i Svedje by i Nätra socken i Ångermanland, der
ban föddes d. 15 Jan. 1605, blef vid 16 års
ålder skrifvare hos landskamereraren öfver
Wester-norrland, Pebr Ersson; 1623, således vid 18 års
ålder, tullinspektor i Sundsvall, genomgick flera
civila befattningar, blef assessor i
kammar-revisionen och 1661 vice president i
reduktions-kollegium, samt dessutom använd i åtskilliga
kommissioner. Dog i Stockholm d. 16 Juni 1682.
Ätten utgick med bans son, assessorn
Christoffer R., sotn dog ogitt 1736.
Hosenfelt, Ingolf, son af
kammar-arkiv-in-spektoren mäster Bengt Ingolfsson, som i 45 år
förestått denna befattning, lian adlades 1649
såsom stadsmajor i Scbweinfurt, blef sedan
kommendant på "Walfisken", general-qvartermästare och
1663 kommendant på Wijkers skans. Ätten
utgick med hans son, landtjägmästaren i Upland
Bengt Ingoirsson It., som dog utan söner
1712.
Hosenfelt, Havid von, adlades 1645 såsom
revisor på Ösel och blef sedan slottshaiiptman på
Wollmar. Helte förut Heimers; blef ej
introducerad; men bans son
Hosenfelt, Werner von, blef det 1680. Ilan
var född på Müntenhoff i Estland 1639, var då
amiral-löjtnant, blef sedan vice-amiral,
holm-ami-ral och Gck inspektionen öfver amiralitetets
styrmän. Var en i sitt yrke vetenskapligt bildad man,
som utgifvit en Navigation eller Styrmanskonst och
flera andra afhandlingar, en Karta öfver Stockholm
och dertill uppträdt som poet med en Lofdichl
öfver Stockholms stad och en samling små poemer
under titel: Den Vaaksammes Roo eller Lustige
Ledsamheter , som utkom 1686. Hammarsköld kallar
honom "en rimmare af sämsta slaget." Dog i
Carlskrona d. 5 Dec. 1710, då ätten utgick med
honom. «
Hosenflycht, Kils, helte förut Johansson,
adlades 1653 som assessor i
reduktions-kommissionen, hvilket torde kunna få anses som ett bland
bevisen på hvad vigt man den tiden fäste vid
nämnda kommission, hvars flesta ledamöter erhöllo
Del. lll. 48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
