Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382
Rosenstein.
Rosenstråle.
majors lön. Följande året uppdrogs honom med
fregatten Bellona en beskickning till Marocko, der
ban i samma ärende varit en gång förut, 1784.
Denna gång bade ban, vid återresan, det
sällsamma ödet, att, under det ban uppehöll sig i
Tangers hamn, der nödgas ulhärda en 8 timmars
bombardering af en Span>k flotta. Blef sedan
kontre-amiral och Kom. af S. O. Skulle om hösten 1801
emottaga befälet öfver skärgårdseskadern i
Stockholm, för att afgå till rikels vestra kust att
skydda Svenska handeln, men sjuknade och dog ogift
i Upsala d. 4 Nov. 1801. Hans broder,
Rosenstein, Pehr Herman von, var född
d. 7 Maj 1763, blef, liksom sin äldre broder, vid
10 års ålder, volontär vid Uplands regemente,
1779 fänrik vid Westerbottens, der ban
avancerade till kapten och 1795 premier-major vid
Österbottens regemente. Utnämndes emellertid till
andra guvernören på S:t Barthélemy sedan friherre
Rayalin 1787 derifrån afgått. Blef öfverstlöjtnant
i arméen och R. af S. O., men dog i sin bästa
ålder ogift d. 29 Sept. 1799. Som erkebiskop
Rosenstein icke hade några barn, och dess bröder
voro ogifta, utgick den Rosensteinska ätten.
Rosensten, Anders, var son af professorn i
jus naturæ et gentium i Lund Johan Lundersten,
och född i Lund d. 16 Jan. 1687, blef 1708
auskultant i Götha hofrätt, men ingick redan
följande året som kornett vid öfverste Bennets
regemente, der han avancerade till ryttmästare,
adlades 1719, dä han antog namnet Rosensten, men
lärer icke tagit introduktion, emedan ban icke finns
i adliga matrikeln. Blef 1729 stadsmajor i
Halmstad och utgaf en Afhandling om träds plantering;
en annan Om Skogars skötsel; Beskrifning på en
Tröskmachin m. m., hvilka förvärfvade honom en
plats i vetenskaps-akademien kort efter dennas
stiftelse. lian dog barnlös d. 14 Febr. 1740, då
ätten utgick med honom.
Hosenstjelhe, Carl, son af kommendanten på
Waxbolmen och assessorn i Svea hofrätt, Carl
Olofsson, hvilken 1647 iick afsked ur kronans
tjenst, hvari ban tillbragt 61 år. Sonen Carl,
som sedan antog namnet Rosinger, var född i
Stockholm omkring år 1620, blef 1638
auskultant i Svea hofrätt, reste så utomlands och
promoverades 1643 til) jur. utr. doktor i Leyden;
blef nu assessor i hofrätten efter sin fader och
1651 tillika häradshöfding i Rasbo, Waxala,
Lång-hundare och Erlinghundare härader, samt adlad
1652. Han dog likväl ogift d. 9 Febr. 1661, då
ätten utgick med honom.
Rosenstjeriia, .Mårten, hette förut
Wewlt-«er, och var son af en Pommersk furstlig
pen-sionarius och kyrkoföreståndare Mårten Wewitzer
till Scbwantewitz, född pä sistnämnda ställe år
1582, adlades 1630 såsom kongl, räntmästare
eller faktor. Han hade förut varit handlande i
Stockholm och blef sedan "Directeur öfver kopparen";
dog d. 21 Nov. 1638 på Rörstrand, som ban
ägde. Hans sonson,
Rosenstjeriia, Libert, var född 1679 och
studerade i Upsala, men gick likväl, vid 18 års ål-
der, som volontär in vid gardet, hvilket han
sedan följde genom alla Carl Xll:s fälttåg och de
flesta derunder förefallna drabbningar, ända till
Pultava, der ban, då kapten, blef illa sårad och
fången. Enligt Ennes skall han endast ha tillbragt
2 år i fångenskapen, men enligt Stjernman 6, "till
dess ban sjelf på ett icke mindre dristigt än
behändigt sätt räddade sig derifrån med flyckt." Han
blef nu öfverstlöjtnant, öfverste och
general-adjutant af flygeln, deltog, i 1716 års Norska fälttåg
och var 1718 med vid Fredriksbali, blef öfverste
för Westgöthadals regemente, 1720 uppböjd i
friherrlig! stånd och 1722 general-major af
infanteriet. Dog d. 5 Aug. 1732 utan manliga
arfvingar, då den friberriiga ätten utgick ined bonom.
— En Henrik Hosenstjerna bar 1747 i
Upsala utgifvit en: Schediasma hist. de ordinib. equestr.
in Svecia.
Rosenstolpe, Johan, var son till kyrkoherden
i Wånga, Bengt Retzius, och född der nyårsdagen
1688 (se: Retzius, Johan Benedict«). Han
studerade grundligt och. gick först vid början af
1700-talet in i statens tjenst; blef 1716 asses-or i Svea
hofrätt och befordrades der efter band till vice
president, sedan han en tid varit lagman i
Herjedalen. Var ledamot i lagkommissionen och som
sådan en af vår nu gällande lags stiftare, hvars
antagande ban upplefde, och hvars skipande ban i
mer än 20 år fick besörja. Var en man af
gamla verlden, till det yttre liten, torr och
oansenlig, men hos bonom var allt kärna och intet skal.
Emottog väl adelskap 1719, men undanbad sig
den sedermera erbjudna riddare-orden, sägande,
att han inga ridderliga gerningar gjort, samt en
annan likaledes honom erbjuden ynnestbevisning,
den att få hästar och vagn från konungens stall.
Han åkte nemligen aldrig i vagn, utan gick
ständigt till fots, och när bans ben ej ville bära
honom, höll han sig inne. At alltid på värdsbus och
hade hvarje afton, innan ban lade sig, betalt sina
utgifter. Hade alltid, dä han gick hemifrån,
penningar hos sig till allmosor, och väntades på vissa
ställen emellan beminet och emhetsrummet af
några tiggare, som af. honom flngo en gifven
allmosa. Var en i högsta grad ärlig och
rättskaffens domare. Dog ogift d. 28 Juli 1758 vid 90
års ålder, och slöt sjelf sin ätt.
Rosenstråle. Denna ganska gamla adliga ätt tros
härstamma från en Nils Jönsson till Sonstorp i
Hel-lestads socken i Östergöthland, som lefde omkring
år 1334. Hans sonsons son,
Rosenstråle, Holmsten JUnsson, väpnare
och riksråd 1434—1436, bar sistnämnda året
låtit uppbygga cboret i llellestads kyrka. Hans son,
Rosenstråle, Krik Holmsteussoa, riddare,
var riksråd mellan 1450 —1470.
Rosenstråle, l*alne Eriksson, till Rafanäs,
blef 1592 befallningsman i Östergöthland, men
1594 derifrån afsatt. Denne sistnämnde, eller en
person med samma namn, har blifvit ryktbar
genom första uppgiften om Helgeandsholms-beslutet
(se: Helgeandsholmen). Detta skedde ander Erik
XIV:s och sedan under Johan HI:s tid. Den väck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
