- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
387

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Rotel» ro.

Rot||||e|».

387

ban vid Rotebro slå sig igenom Danska trupperna,
hvarvid han förlorade mycket folk, hvarom det
heter i lilla rimkrönikan:

"Med honom och hans folk i samma tid
Häller jag vid Rotebro en bård strid."
Lemningar efter Roteborg sågos ännn i medlet af
1700-talet vid stora landsvägen. Vid det bär
liggande Jutekärret har man funnit ruiner efter ett
gammalt fäste, som allmogen kallat Stridsborg.
Rotebro, träffning vid. Under det Gustaf
Eriksson belägrade Stockholm måste han, till följd af
Danskarnes öfvermagt, förlägga en del af sina
trupper till Rotebro under Lars Erikssons befäl.
Här angrepos de af Danskarne, som, efter en kort
strid, flydde, då de förföljande Svenskarne vid
Sollentuna kyrka föllo i elt bakbåll och förlorade
mycket folk.

Hotel, af det Latinska ordet Hotula, rulle,
begagnas i juridisk stil att beteckna den samling af
mål, som vid lottning inom domstolarna faller på
särskilda föredragande och som det åligger dem
att behandla och förbereda.
Rotenberg, 4 mtl. frälse-säteri, vid Bråviken i
Östra Stenby socken i Östergöthland, hette förut
Östra Näs, Thorsnäs och Rodeberg,
öfverlemnades, enligt Norrköpings beslut år 1645, till
landshöfdingen Rothkirch, som här uppbyggde ett
stenhus. Egendomen indrogs till kronan vid
reduktionen, men hans söner fingo förläning derpå under
deras lifstid. Efter deras död tillbytte sig
generalmajoren baron B. Wachtmeister egendomen mot andra
gods i Halland. Huset uppbrändes 1719 af Ryssarne.
Rotennkans i Elfdals socken i Dalarna, anlades
1677, vid Rotelfvens utlopp i Östra Dalelfven att
skydda landet mol Danskarnes infall.
Sockenboer-ne höllo då bär 100 mans besättning. Nu mera
återstå deraf blott några spridda lemningar.
Rotering kallas den allmänna skyldigbeten att
uppsätta soldater, som efter konung Carl XI:s
indelningsverk åligger all skattejord och allmänt
frälse. Den stående krigsmagten hvilar pä
roteringen, och denna bragtes till slånd genom s. k.
kneklekonlraktrr eller öfverenskommelser emellan
konungen och allmogen i hvarje ort. Provinserna
för-bundo sig till att uppsätta ett visst antal soldater,
som indelades på jorden. Roteringen skedde ojemnt,
så att vissa provinser äro hårdare betungade än
andra. Utom sjelfva manskapet åligger äfven
rote-hållarne att utgöra beklädnad, men sjelfva vapnen
bekostas af kronan. Underhåll på mölen bestrides
genom en kontant betalning, den s. k.
passevolan-sen; för öfrigt njuter soldaten s. k. soldattorp.
Utom denna ordinarie rotering beviljades år 1810
s. k. extra rotering att utgå af den från ordinarie
rotering fritagna privilegierade jorden. Extra
roteringen utgår endast i krigstid, men har på
vissa ställen genom särskilda öfverenskommelser
blifvit utbytt emot en årlig vakansafgift, som utgår
i både freds- och krigslid. Från ordinarie
rotering fria saml deremot extra rotering underkastade
äro alla säterier, prestgårdar, militieboställen m.
fl., men ifrån extra roteringen äro endast
undan-tagne militieboställen, komministergårdar, saml nå-

gra mindre boställslägenheter, milda stiftelsers
hemman, o. s. v. Indelningsverkets förändring beror på
konungs och ständers gemensamma beslut; det är
fullkomligt klart af regeringsformen, att det icke
kan rubbas utan begge statsmagternas beslut, men
det har till och med blifvit ifrågasatt att
knekte-kontraklernas rubbning dessutom skulle fordra
äfven jordägarnas i orterne samtycke, såsom
varande fördrag emellan dem och kronan.

Rolli, Carl Auilera, assistent vid rådhusrätten
i Stockholm och död der 39 är gammal d. 17 Maj
1803, var känd som en lycklig poet i den
ßell-manska genren, som författare af Bacchi
Ströskrif-ter; Parentalion i anledning af br annvinibristen i785,
isynnerhet den på sin tid mycket omtyckta visan
um Nya Slaglarhuset. Har äfven försökt sig i den
högre stilen och utgifvit ett poem kalladt: Den
lidande Fralsaren. — En Unviil Roth skall ba
varit en Svensk målare, men om hvilken Boije säger
sig icke ha kunnat inhämta några närmare
uppgifter.

Roliiaiisen, Joakim von, var kanslist hos
Svenske envoyéen i Frankfurt am Mayn, Mathias
Björnclou och blef 1660 assessor i landträlten i
Dorpt och sedan i öfverkonsislorium i Lifland, då
han 1683 adlades. Ätten är redan utgången.

Rothenburg, Fredrik, blef 1679 jägmästare
i Upland, sedan öfvcr-jägmästare och 1693 adlad
"för det ban med särdeles vaksamhet fredat de
frikal lade Kronones parcker och jägeri platser ifrån
alt intrång." Till adelsdiplomet torde emellertid
äfven hafva bidragit, alt han var gift med
biskopens i Weslerås, Nicolai Rudbeckii dotter,
hvilken då var enka efter professor Grubbe. Dog år
1701. Ätten är utgången.

Rothkirch, Hain», härstammade från en
gammal Tysk adelig ätt, hvaraf några medlemmar
skola ha ulmärkt sig redan 1241 i det stora
fältslaget mol Tatarerne. Adlades 1634 såsom öfverste
för Östgötha kavalleri, blef stallmästare och 1640
landshöfding i Södermanland. Hvarken födelse-
eller dödsåret äro kända, men ban lefde ännu 1652,
då han af drotfning Christina fick t,000 R:dr i
årlig pension för sina "långliga, tappra och
välvilliga så krigs- som civila förtjenster." Ban
lärer ha stått i nåd hos de mägtige, ty då han
1637 gifte sig med Margaretha Oxebufvud, hölls
brölloppet på Stockholms slott.

Rothlieb, Pliàli|i, bette förut Roth och var
född i Böhmen, antogs i drottning Christinas tjenst
och blef 1649 liceut-inspektor i Pommern och
Meklenburg, sedan öfver-inspeklor och kammar-råd,
adlades 1651. Hans son,

Rothlieb, Pliili|» Fredrik, blef 1673
muskelerare vid Schwerinska regementet i Brandenburgsk
tjenst, men gick 1678 i Svensk och blef löjtnant
vid Douglas’ dragoner; bevistade fälttågen i Skåne
och, under början af Carl XII:s krig, slagen vid
Narva och Klissow; blef 1704 öfverste för Tyska
lifregementet till fot och derjemte kommendant i
Landskrona. Hans son,

Rothlieb, tillstår Fredrik, född d. 13 Maj
1686, ingick i kongl, kansliet, blef 1716 sekre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free