Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rotliiiian.
löner, förordnade ständerna 1719, att ban skulle
fä behålla den mot vilkor, att äfven tjenstgöra
som fysices lektor vid Wexiö gymnasium. Här
upptäckte ban belsovattnet vid Evedal nära
Helgesjö, fick 1720 assessors titel. Hade tillbud af
professioner både i Åbo och Lund, men afsade sig
dem. Förlorade synen 1749, men bibehöll likväl
leklorsbeställningen. Dog, efter en lång och
nyttig verksainbelsbana, d. 20 Juli 1763. Honom
tillkommer förtjensten att ba insett Linnes stora
anlag, tagit honom i sitt hus och undervisat
honom i naturhistoriens första grunder. Har
öfversatt från Engelskan Don Carlos historia, utgifvit
en skrift Om Syndens egenskap och åtskilliga
uppsatser i vetenskaps-akademiens handlingar. Hans
son,
Rotliiiian, (»(Iran, var född på Husaby bruk,
som morfadern ägde, d. 20 Nov. 1730 enligt Biogr.
Lex., men enligt Sacklén d. 30 Nov. 1739,
hvilket sistnämnda äfven synes sannolikast, blef
stu-dent i Upsala 1757, magister 1761 och 1763
med. doktor. Skickades 1765 till Äland, der ban
lyckades bämma en i flera år derstädes gängse
farsot och upptäckte i Hammarlands socken på
Westmyra bys ägor en mineralkälla. År 1771
vistades i Stockholm ett Tripolitanskt sändebud,
|]adgi Abdrebmen, hvilken lofvade skaffa en Svensk
naturforskare, som ville besöka Afrika, icke blott
personlig säkerhet, utan äfven allt möjligt
understöd. Detta föranledde vetenskaps-akademien alt
uppdraga en sådan resa åt R., med ett anslag af
1,000 R:dr. Afrikanens löften visade sig likväl
opålitliga, hvarföre R. kunde föga intränga i Afrika,
men gjorde 1774 en resa till Gorea, der han
samlade många uataralier, och hvaröfver han utgifvit
en beskrifning. Hemkom 1776 utblottad på både
balsa och penningar. Lyckligtvis bade han likväl,
utom sina medicinska kunskaper, äfven vittra
anlag, som ban både förut och äfven nu gjorde
gällande. Han nödgades väl i början öfversätta
utländska tidningar ät boktryckaren Fougt, men
för-ordnades snart till e. o. assessor i coll. mcdicnin
och skulle troligen sett sina förtjenster erkända
och belönta, oin ej döden alltför tidigt hurtryckt
bonom d. 4 Dec. 1778. Var ledamot i Utile Dulci.
Har, utom flera medicinska och vetenskapliga
skrifter, äfven utgifvit öfversättningar af Orphé och
Eu-ridice, hvarföre Gustaf III skänkte bonom en
gulddosa; af Metastasios dram Alcides, af Zadiqs
historia, m. fl. Hans broder, Jakob Oabriel, filos,
magister, känd genom sina riksdagsskrifter i
mösspartiets intresse, utgaf 1768: Den pratsjuke
Fritataren. Var, liksom brodern Ludvig» en snillrik
och kunnig man.
Rothoir, Hirger Fredrik, född d. 10 Mars
1759, adlades 1812 såsom bergsråd, R. af N. O.
och ledamot af vetenskaps-akademien. Ätten
bär-stammade från en äldre ätt Hothaf, stiftad 1675
af en Jona* II., revisions-sekreterare, hvilken
afled redan följande året endast 37 år gammal.
Den utgick med hans son, lagmannen Jona» R.,
hvilken dog 1721 vid 51 års ålder, känd som en
särdeles gudfruktig man, hvilken, jemte flera an-
Rotlistein. 389
dra lika tänkande, höllo enskilda andaktsöfningar
och, så mycket möjligt var, undveko nattvardens
begående i kyrkorna, emedan de ej funno sig
tillfredsställde, hvarken af de brukliga ceremonierna
eller af presterskapets moraliska tillstånd. De
ansågos derföre som pielister. Om de ej det voro,
kan man dock ej frånkänna dem någon böjelse
både för pietism och mysticism. Rothoffska slägten
är för öfrigt densamma som den Rotboviska. —
Namnet Rothoir är dessutom kändt i vår
litteraturhistoria. Således bar en E>. W. Rothoir
år 1762 i Skara utgifvit: Hushållsmagaiin och 1773
en Afhandling om jordmarg och deltagit i
redaktionen af Götheborgs Veckoblad, samt K. RotliofT
hållit tal i vetenskaps-akademien oin Hydrauliken9
närvarande tillstånd och 1823 utgifvit: Hvad bör
man i financieltt och ekonomiskt hänseende hoppas
af den påbörjade Riksdagen?
Hotliovius, Isak, sou af bonden Börje Larssoo
i Hederstorps by, Angelstads socken i Småland,
studerade, under mycken fattigdom, vid flera
Svenska gymnasier och lyckades slutligen, genom Axel
Oxenstjernas understöd, att bli magister i
Wittenberg, förordnades, efter hemkomsten, till Carl IX:s
hofpredikant och 1627 af Gustaf Adolf till biskop
i Åbo, der ban afled d. 10 Febr. 1652. Honom
tillhör isynnerhet förtjensten att hafva
genomdrifva Åbo akademies stiftelse, hvilken ban hade den
glädjen att se invigd d. 15 Juli 1640. Han hade
redan förut, 1627, åstadkommit ett gymnasii
inrättande derstädes, hvarjemte skolor anlades i flera
Finska städer. Han läl äfven besörja en
öfversättning af bibeln på Finska, som trycktes i
Stockholm 1642. Vinnlade sig för öfrigt med mycket
nil om allt som kunde bidraga till stiftets både
andliga och ekonomiska gagn. Under bans tid blef
äfven Åbo domkyrka täckt med koppar. Har sjelf
författat alla sina synodal-disputationer och
dessutom utgifvit flera predikningar. Hans broder,
notlioviUN, Jonas, enligt Rbyzelius
tvillingbroder med Isak, men enligt Stjernman 2 år yngre,
delade icke blott broderns svårigheter under
studierna, utan möttes af ännu större, ty då han,
trött vid den hårda behandlingen i Kalmar skola,
år 1583 flytt derifrån till en prest, Ilerr Björn i
Arby, soin ban bad om undervisning, tog denne
bonom i stället till vallgosse åt sina getter och
tvang bonom alt bo tillsammans med dem under
kyrkans vestra gafvel. Här tillbragte ban 2 år,
hvarunder föräldrarna ansågo bonom som död tills
de omsider upptäckte bans vistelseort och nästan
med väld logo honom derifrån. Han understöddes,
likt sin broder, äfven af Axel Oxenstjerna och haas
bröder och fick jemväl studera vid utländska
akademier, der de sjelfva uppehöllo sig, och
hvarifrån han hemkom 1603. Blef nu kyrkoherde i
An-gelstad och 1618 superintendent i Kalmar, der ban
lyckades få skolan förvandlad till ett gymnasium
och der han lät anlägga ett boktryckeri, men dog
alltför tidigt d. 28 Jan. 1625.
Rothstein, Justus Jonas, född i Billing» i
Skåne d. 29 Maj 1788 och död d. 28 Apr. 1843
som kyrhoberde i Frenninge och Wallsjö pastoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
