Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rudbeck.
Rudbeck.
393
der, men man bar sedan gjort åtskilliga
anmärkningar emot uppgiften, och tror att MUtf bär
blifvit förblandad med äldste brodern, JiiIihii,
som denna ära vederfarits. Faderns stånd och
egen böjelse ledde ynglingen på lärdomens väg,
och ban egnade sig, såsom egentligt yrke, åt
medicinen, i hvilken vetenskap ban år 165b blef
professor vid Upsala universitet. .När man härtill
lägger, att ban i denna befattning afled d. 16 Sept.
1702, sedan ban åt sin son, Olof Rudbeck d. y.,
afträdt sin profession, sä bar man, med undantag
af några akademiska tvistigheter, sagt nästan allt
hvad som är att säga om hans lefnadshändelser i
vanlig bemärkelse. Så mycket mer vore deremot
att säga om mannens litterära verksamhet.
Rudbeck var en polybistor eller rättare: ett
universalgeni af de fä, som förtjena delta namn, ty bans
kunskaper, talanger och skarpsyntbet voro ej ytans
måndsidigbet, de flerfaldiga fasetter, hvari den
oäkta stenen låter slipa sig, och hvarifrån hon
kastar en mängd ljusstrålar, utan den sanna
diamantens rena vatten, i hvars djup det himmelska
ljuset återspeglar sig. Såsom läkare och anatom
var ban upptäckare af de lymfatiska kärlen, och,
eburu äran af denna upptäckt blifvit bonom
bestridd af flera samtida, lärer efterverlden likväl ej
förneka bonom den. lian var, då den gjordes,
endast 23 år gammal. Ett prof på, ej blott sin
skicklighet som anatom, ulan äfven på sin
själskraft och sinnesstyrka, gaf ban dessutom då ban
på sin egen hustru förrättade den s. k. Operatio
Cæsarea, med sådan framgång, att både moder och
barn räddades. Såsom naiurhistorikus inrättade
ban en botanisk trädgård och orangeri i Upsala,
den ban sedan skänkte till akademien, och hvilken
torde kunna anses som det första monumentet,
rest åt en vetenskap, hvari Sverige var ämnadt
att intaga första rummet inom den lärda verlden.
Man bar äfven af honom och bans son ett stort
botaniskt verk, kalladt: Campi Etysri. Han våren
utmärkt tonkonstnär och sångare, och bans röst,
då han lät höra den, väckte allmän förtjusning.
Kj oförfaren i skaldekonsten, bar ban bland annat
författat en grafskrift öfver Verelius, som blifvit
mycket berömd. Arkitekturen och
målnings-konsten börde jemväl till bans älsklingsstudier, och
ban bade deri så mycket anseende, att vid Carl
XI:s kröning uppdrogs anstalternas ordnande åt
honom, och ban gaf ritningar till dekorationerna
och bestyrde om musiken samt alla andra detaljer
af högtidligheterna, äfven om fyrverkeriet. Hans
namnkunnigaste verk är likväl Atlantica sive
Man-heim, ver a Japheti posterorum seden ac patria, m.
m., hvari ban lämpar på Sverige de gamla
berättelserna om Atlantis och söker bevisa, att de
flesta folkslag bärstamma från Sverige, samt att all
kultur utgålt derifrån. Man bar bestridt denna
åsigt, och sådant med skäl, men ingen bar
bestridt författaren sin beundran för den omätliga
lärdom, de djupa insigter och de blixtrar af snille
srbetet innehåller. Det är också en oundgänglig
prydnad i alla hibliotbeker. Dess fjerde del gick,
jemte flera andra af Rudbecks skrifter, förlorad
Vid Upsala brand 1702, och endast 8 exemplar,
som händelsevis voro uttagna, räddades, hvilka
sedan med myeken kostnad blifvit afskrifna, för att åt
boksamlare komplettera det dyrbara verket. Utom
de båda ofvannämnda stora arbetena, bar ban
utgifvit: Deiieice Vallis Jacobeæ; Hortus bot amen s;
Den mäktige K. Orres manhaftiga bedrifter, beskri/ne
af den djupsinnige dess Skald, Hans Hansson
Drömmare, pd Svensk vers; Kuttili Hcevgii et Grimonis
Historia; Jus vetus Vplandicum, m. fl. lians
äldste son,
Rudbeck, Olof, d. y., var född d. 15 Mars
1660, företog, efter genomgångna studier hemma,
en utländsk resa, hvarunder ban, genom en Tysk
postiljons förräderi, blef röfvad och kom i lifsfara;
promoverades till doktor i Utrecht och fick, efter
hemkomsten, år 1692, survivans på faderns syssla.
Han började genast hålla botaniska föreläsningar,
hvilka besöktes af många åhörare, deribland af
länets höfding. Han biträdde äfven sin fader i
redigerandet af Campi Ity sn. Före fog 1695, på
Carl Xl:s befallning, en resa till Lappmarken,
hvilken ban beskrifvit i sin Lapponia Illustr ata,
hvaraf likväl blott en del utkom; en annan följd
af resan var en litterär vurm, som påkom honom,
att Lappska språket var likt Hebreiskan, liksom
Götbiskan är lik Kinesiskan, och att Japbet med
sine söner först befolkat Sverige. För att bevisa
detta, författade han ett stort verk i 10 band,
hvaraf emellertid blott 2 ark blefvo tryckta.
Upphöjdes 1719 i adligt stånd, och blef arkiater. Tog
Linné i sitt bus som informator, öppnade för
honom sitt bibliotek och lät bonom bålla offentliga
botaniska föreläsningar. Stiftade, gemensamt med
Erik Benzelius, 1720, Upsala vetenskaps-societet.
Dog d. 23 Mars 1740. Var af en mild och
fredsam karakter, med en stark helsa och frisk kropp,
så att ban, ännu nära 80 år gammal, kunde stiga
till bäst och springa i kapp med ungdomen. Var
äfven en lycklig Svensk poet. Har, utom de
ofvannämnda arbetena, utgifvit: Specimen Thesauri
harmonici propediem edendi; Dudaim ftubenis non
Mandragoræ fruetus, sed Fråga fuisse; en Sorgesång
vid Carl XH:s död; en Fröjdesång öfver Ulrika
Eleonoras kröning; en öfversätlning af första boken
af Ovidh Metamorphoser; 3:ne psalmer i gamla
psalmboken, o. s. v. Hans sonson,
Rudbeck, Thure Ouxtnf, son af kaptenen vid
Uplands regemente Olof R., hvilken dog 1716
endast 26 år gammal, var född d. 21 Nov. 1714.
Då ban år 1739 ingick som fänrik vid gardet,
ulmärktes denna, eljest ganska vanliga, händelse
derigenom, att Tian var den förste som tog
officers-examen. Under det kort derefter började
Finska kriget, var ban en ibland de få, som ägde
tillfälle att ådagalägga mod och militärisk
duglighet, eburu, i anseende till sin ringa tjenstegrad,
blott i smärre företag. Vid Dalkarlarnes uppror
och inryckande i Stockholm, bade ban det
förtroendet att bevaka Riddarholmsbroarna, en vigtig
post, emedan den försvarade avenyen till kongl,
familjens boning. Han belönades bärför af konung
Fredrik med en bedersvärja och 100 dukater. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
