Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
394
Rudbeck.
Rudebeck.
vanlig ordning avancerade han sedan, så att ban
år 1760 var öfverste för Uplands regemente,
hvilket ban anförde i Pommerska kriget. Vid den
stormiga och märkvärdiga 1765 års riksdag fick
han af sitt stånd det vigtiga förtroendet att vara
landtmarskalk. Efter dess siat befordrades ban till
general-major, men öfvergick sedan till civila
befattningar, blef præses i Tulldirektionen och år
1722 öfverståthållare i Stockholm, ett embete,
som ban dock följande året utbytte mot det af
landshöfding i Upsala. Härifrån tog han afsked
1782 och dog d. 8 Jan. 1786; var Kom. med
stora korset af Sv. O. R. var en käck militär, en
rättskaffens man och en god hushållare, men utan
hvarken hufvud eller kunskaper. Icke desto
mindre blef ban, märkvärdigt nog, en af mössornas
hufvudmän och genom dem upplyft till de högsta
embeten, till och med på riksrådsförslag, ehuru
ban gick miste om platsen genom Kjerrmans
inflytelse till förmån för sin måg, Duvall. Sålunda blef
ban landtmarskalk, fick tre fördelaktiga platser: i
arméens pensions-kassas direktion, banken och
tull-direktionen, samt ändtligen
öfverståthållare-embetet i Stockholm. Dä resningen i
Christianstad utbrustit, skickades ban af rådet för att
utforska förhållandet, men insläpptes ej i
fästningen, utan återvände till Stockholm. De
underrättelser ban bär meddelade, tvungo Gustaf III att
påskynda revolutionens utbrott. Vid denna
arresterades R. på slottet, men konungen skref,
sittande till bäst, en tröstande biljett till hans fru.
Han utsläpptes, när sakernas nya ordning var
fastställd, men förmåddes att kort derefter utbyta
öf-verståthàllareplatsen mot den af
landsböfdingesyss-lan i Upsala. Detta var den enda hämd Gustaf
tog på bonom. I Höfdingaminnet anföras flera tal
och memorialer af honom vid riksdagarna, men
som ej äro af särdeles betydenhet.
Rudbeck, Mauiel, son af superintendenten i
Narva, sedan prosten i Fahlun, doktor Johan R.,
var född 1655 och adlades 1698 såsom assessor i
Revalska borgrätten, hvarvid honom tilläts bära
det vapen, som tillhört hans förfäder (se:
Rudbeckius, Johan). Han dog likväl före 1720 utan
söner i Reval, då denna ätt utgick med honom.
Rudbeck, Carl von, den föregåendes kusin och
son af biskopen i Skara, doktor Peter R., adlades
1692 som häradshöfding öfver några härader i
Wadstena län, hvarifrån ban 1718 flyttades till
Aske, Göstrings, Lysings och Dals lagsaga. Var
länge blind. Han dog d. 3 Juni 1747 utan söner,
hvarigenom äfven denna ätt upphörde.
Rudbeck, Olof, sonson af arkiater Olof R. d. y.
och son af vice presidenten i bergskollegium och
R. af N. O., Johan Olof R., som dog d. 27 Okt.
1799 vid 88 års ålder, känd genom några mindre
poemer och ett sorgetal vid drottning Ulrika
Eleonoras död. Sonen, Olof, var född d. 3 Dec.
1750, ingick 1774 i riksarkivet, der ban blef
kanslist 1776, men dog redan följande året d. 23
Mars. Han är namnkunnig som bordstadens
författare. Har dessutom skrifvit en mindre känd
hjeltedikt: Neri och några smärre poemer.
Rudbeck, Thure Guataf, registrator i
kabinettet för utrikes brefvexlingen, kammarjunkare
och f. d. härold vid W. 0., född d. 23 Aug. 1806,
bar ntgifvit Skanderbeg, ett historiskt skådespel;
Förrädarne, en berättelse från Polska
frihetskriget; Resebilder, samlade i Tyskland 1839;
Anteckningar under en Resa i Frankrike, Belgien och
Holland; Stockholms fotnlid; Del nya Munchen; Den
sitte Hohenslaufen och hans Van, en roman i 2
delar, o. s. v.
Rudberg, Fredrik, var född i Norrköping d.
30 Aug. 1800. Fadern var assessor och anställd
i öfverståtbållare-embetets kansli i Stockholm.
Sonen blef student vid 15 och magister vid 21
års ålder, då ban redan två år förut insändt en
afhandling till vetenskaps-akademien, hvaraf ban,
efter en fullbordad utländsk resa, vid 27 års ålder,
blef ledamot och 1828 fysices professor i Upsala,
i hvilken befattning ban alltför tidigt bortrycktes
af döden d. 14 Juni 1839. Var en utmärkt
vetenskapsman, som gaf föreläsningarna öfver
expe-rimental-fysiken ett lif och anseende, hvilket de
förut icke ägt i Upsala, och hade, enligt Berzelii
intyg, "en hastig uppfattning, skarpt och klart
omdöme och öfverträffade de fleste af sina
samtida i förmågan att inse och motverka de
omständigheter, som föranledde observationsfel." Hade
hans hälsa förunnat bonom ett längre lif, så skulle
han blifvit en af de förste i sin vetenskap. Nu
undergräfde ban sjelf hälsan, dels genom
öfverdrifna ansträngningar i studierna , dels och
hufvudsakligen genom ett oförsigtigt bruk af spirituösa
retmedel att stärka de domnade lifskrafterna, men
som i stället medförde deras totala förslappning
och uttömning. Var R. af N. O. och ledamot af
Polytekniska societeten i Munchen. Har
efterlemnat flera uppsatser, dels i vetenskaps-akademiens
handlingar, dels i Poggendorffs Aunalen der
Phy-sik und Cbemi.
Rudberg är äfven namnet på två Svenske läkare,
hvaraf den äldste, Uaniel, dog 1797 vid 73
års ålder med assessors titel. Hade på Dalsland
upptagit en ny hälsokälla nära den gamla Gillberga
brunn. — Den andre, Jakob K., dog 1778 vid
53 års ålder i Norrköping, der ban en lång tid
varit stadsfysikus. Ilade jemväl assessors titel.
Ilans yngre son var fader till den ofvannämnde
professor Rudberg och dog 1826 vid 59 års ålder.
Rudberus, Johan, prost och kyrkoherde i
Lidköping, der ban dog 1697 vid 66 års ålder, ar
märkvärdig derföre, att ban lät nästan belt och
hållet på egen bekostnad uppbygga Lyrestads
kyrka, der ban var född och der ban en tid varit
pastor, innan ban flyttades till Lidköping. Sonen
adlades under namn af Cederbjelke (se detta ord i
suplementet).
Rudebeck, Paul, son af slägtens stamfader,
biskopen i Westeräs, Johannes Rudbeckius, var
(ödd 1632, gjorde, till sina studiers fullbordande,
flera utrikes resor och blef efter hemkomsten 1658
borgmästare i Westerås, men erhöll kort derefter
samma befattning i staden Rönde på Bornholm.
Då ön likväl, efter freden i Köpenhamn, återlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
