Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rudolphus.
Hughman.
397
i Stockholm, men dog redao 1779. Den yngre
brodern, Johan Jakob, utgick 1765 som
läkare på ett Tör Spansk räkning befraktadt Svenskt
handelsfartyg, under hvilken resa, som räckte i
26 månader, ban bade tillfälle att på Norriges,
Spaniens, Portugals och Amerikas kuster samla en
stor mängd växter, dem han hemskickade, dels
till Linné, dels till Bergius. Blef 1775
lasaretts-kirurg i Nyköping, så proviocial-medikus i
Södermanland och stadskirurg i Nyköping, från hvilka
båda befattningar ban, efter 40 års tjenstgöring,
tog afsked 1816 som assessor och R. af W. O.
Dog i Nyköping d. 22 April 1822, ansedd som
en skicklig läkare, isynnerhet kirurg. Hans båda
söner, »auiel Fredrik, född d. 20 Maj 1783,
och Jakob Wilhelm, född d. 20 Sept. 1786,’
omfattade båda sin faders yrke. Den förre blef
1805 uppbördsläkare på örlogsOottan och
tjenstgjorde 1808 på skärgårdsflottan, med hvilken ban
bevistade de flesta nnder årets fälttåg förefallna
träffningar. Blef 1809 stadskirurg i Arboga,
undergick 1815 examen i sundhets-kollegium för att
vinna lika befordringsrätt med medicine doktorer,
och blef 1823 provincial-medikus i Filipstads
distrikt af Wermlands län. — Jakob Wilhelm
gjorde 1808 tjenst som regements-läkare vid Åbo
läns regemente, blef sedaD läkare på Carlberg,
divisioosläkare vid arméen mot Norrige år 1814,
brigadläkare vid 8:de brigaden med öfverfältläkare
titel samt R. af W. O. Dog i Wenersborg d. 28
April 1820.
Rudolphus eller Rudolph, son till hertigen af
Meklenbnrg-Stargard, Johan I, konung Albrekts
farbror, blef, genom sin kusins förord, 1386
biskop i Skara. Här bar han efterlemnat ett
tvetydigt minne, emedan ban gjort intet för stiftets
och kyrkans nytta, mer än att han 1389 lade
Åsaka socken under domprosteriet. För öfrigt,
såsom Rbyzelius säger "skrapandes all elden under
sin gryto." I slaget vid Fahlköping sistnämnda
år, bade ban iklädt sig krigisk rustning,
kämpade vid Albrekts sida och blef med bonom
tillfångatagen. Margaretha släppte bonom likväl lös
efter någon tid, då ban begaf sig till sitt stift,
men endast för alt plundra domkyrkan på dess
redbarbeter, med hvilka han reste till Tyskland
1390, och blef biskop i Schwerin, der ban låg i
ständiga tvister med sitt kapitel. Dog 1415.
Rndskosa, fordom Rudliaskogen, med
annexet Nysund, ett konsist, pastorat af 2 kl., i
Wisnums härad af Carlstads län och stift, 3} mil
S.S.O. från Cbristinebamn, består af 261 mtl.,
uppskattade till 168,179 R:dr, med en folkmängd af
1,460 personer. Arealen är 13,053 tunnl.,
hvaraf 3,530 äro sjöar och kärr. Kyrkan är af sten.
I socknen ligger säteriet Svensbohl. Pastoratet var
fornt förenadt med Wisnum, men delades 1642
till följd af superintendenten Oriensulani
eftergifvenhet för riksrådet Bo Ribbing, hvars hofprest,
Laurentius Beronis d. y., ban utRämot till
kyrkoherde derstädes. Denna utnämning väckte mycket
missnöje bos sockenboerna, som önskat få den
aflidne kyrkoherdens måg till bans efterträdare. För
att hjelpa saken, delades Wisnum då i tvenne
församlingar, hvaraf den ena, Rudskoga, anslogs åt
den ofvannämnde mågen Erik Bjorius. Man bar i
Rudskoga socken funnit några domarestenar. Der
ligga Uåkanboda och Lideforss jernbruk. Adr. Åtorp.
Rudskällan, ungefär mil från Carlstad, i en
skogspark i Crafva socken, vid brädden af en
liten sjö, hvars vatten vid vissa årstider
öfversvära-mar källan. Denna innehåller kolsyrade kalk- och
talk-jordsalter, ch|or i förening med samma
ämnen, en liten halt af svafveLsyradt alkali, en
ytterst ringa halt af jern, extraktivämne samt
något svafvelbundet väte. Vattnets verksamhet
tyckes isynnerhet bero på dess friskhet. Stället äges
af possessionaten B. Malmén.
Hult har om skeppsbord flera betydelser: l o ett
på ett mindre fartygs däck uppfördt rum ät
besättningen; 2:o ett slags kajuta pä större
segelbåtar; 3:o ett med fönster försedt tak pä en
dylik kajuta; 4<o en förböjning, med fönster i,
öfver nedgången till något visst rum i ett fartyg.
Hiigen. Denna ö, som genom Westfaliska freden
tillföll Sverige 1648 och af det afträddes till
Preussen 1815, förekommer mellan dessa år stundom i
Svenska krigshistorien. Den enda större drabbning,
som der förefallit, var likväl den vid Stressow (se
detta ord). År 1807 låg Svenska arméen der,
sedan den evakuerat Stralsund, och fick, genom
öfverenskommelse med Franske befälhafvaren,
frihet att obebindrad lemna ön. (Se: Toll.)
RHgenwalde. År 1630 skulle 700 Skottar i
Svensk tjenst under sin landsmans,
öfverstlöjtnan-ten Monroes befäl, från Preussen sjöledes afgå till
Pommern. Det skepp, hvarpå han sjelf var om
bord, förliste likväl nära Rügenwalde och ban,
jemte sitt folk, befann sig i en ganska betänklig
ställning. Händelsevis kände han likväl, att
befälhafvaren på slottet, en Pommeranare, i
hemlighet var Svenskarne tillgifven. Han skickade
derföre ett bud till bonom med anmodan, att
nattetid bli insläppt i staden. Befälhafvaren antog
förslaget, Skottarne insläpptes och de kejserlige
förjagades. Monroe förbättrade stadens fästningsverk,
och då snart 400 man Tyskt fotfolk saml kort
derefter öfverste Hepburn med Gröna regementet
anlände till Rügenwalde, var en ansenlig styrka
der församlad. Då man berättade delta äfventyr
för Gustaf Adolf, sade ban, att man med allt skäl
kunde hoppas framgång åt saken, när himmelen
sjelf understödde den genom sådana nästan
underbara tilldragelser.
Rughman, Jouas, var född nyårsdagen 1636
på gården Rughstadr i llolum socken på Island,
der fadern var prest. Efter att ba studerat
hemma, ville ban 1658 afresa till Köpenhamn, men
fartyget, hvarpå ban var om bord, uppbragtes af
ett Svenskt skepp och ban fördes till Götheborg.
Här blef ban känd af Pehr Brahe, som åtog sig
honom, skickade bonom först till Wisingsö och
sedan till Upsala att fullborda sina stadier, och då
nu bans båg för bäfdeforskningen blef kand,
sändes ban af Magnus Gabriel De la Gardie till
Köpenhamn samt derefter till Island att samla gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
