Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riks-stallmästare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
398
RUIil.
Runiberg.
bandskrifter. Ilan skulle i detta fall kunnat
uträtta ännu mer, om icke Danska regeringen,
afundsjuk på den Svenska, förbjudit alla dylika
forskningar af utländningar. Ilan anställdes nu som
Isländsk translalor vid antiqvitets-kollegium, men
dog i Upsala d. 24 Juli I6T9. Ilar mycken
förtjenst om den Svenska historieforskningen genom
utgifvandet af Herwora Sagan, llerauds och Boses
Saga, Nörlandz Krönika, in. ti.
HUhl, Joliiui Fredrik, var född 1675 i
Per-nau, der fadern var stads-sekreterare. Han blef
först kornett vid Ulrika Eleonoras lifregemente,
sedan drabant och 1707 korporal vid drabanterne.
Vid Pultava försvarade han med 50 man en
position mot 600 Ryssar, till dess ban fick
undsättning, då ban endast hade 11 man qvar. Blef
sedan sårad vid belägringen, fången efter slaget och
förd till den lilla Ryska staden Swiäsk , icke långt
från Kasan. Här uppgjorde han 1710 den
djerfva planen att med de Svenska fåogame
öfverrumpla städerna Kasan och Swiäsk, bemägtiga sig
dem, döda Ryssarne och genom Ukrän afmarchera
antingen till konungen i Turkiet eller till Polen,
och den Svenska armé, som der stod under
Marschals befäl. Planen skulle troligen lyckats, om
icke just en Svensk, adjutanten Brink, varit nedrig
nog att, dagen före verkställigheten, förråda bela
anläggningen för Ryske kommendanten. De
Svenske officerarne arresterades nu, tvungos genom
knutpiskan till bekännelse, och 10 arkebusserades,
men Rühl iosattes i ett underjordiskt fängelse, der
han i 9 år qvarbölls, spisad med vatten och bröd.
Efler freden i Nystad hemkom han, fick majors
indelning vid adelsfanan med öfverstlöjtnants titel,
adlades 1727, blef öfverste vid adelsfanan 1732,
och dog ogift 1740, dä hans ätt utslocknade med
honom.
HHIiS| Fredrik, var född i Svenska Pommern
1780, studerade i Göttingen, och lade sig tidigt
på forskningen i Svenska historien, så att ban
redan 1801 utgaf: Försök till en Historia om det
gamla Skandinaviens religion, statsförfattning och
kultur. Blef professor i historien vid Greifswalds
universitet, reste 1810—1811 genom Sverige, der
ban önskade blifva anställd, en önskan, som dock
icke gick i fullbordan, men kallades i stället till
den historiska professionen vid Berlins universitet,
blef Ridd. af N. O., men afled alltför tidigt, d. 1
Febr. 1820 i Floren|z, dit ban rest att söka
återställa sin hälsa, men der ban tvertom fann en graf.
Har stor förtjenst genom sina arbeten i Svenska
historien, hvaraf hans Svea Itikes Historia frän de
äldsta tider till konung Carl XII:» död, utkommit i
Svensk öfversättning. Han bar äfven utarbetat
historien ända till 1809, men hvilken ännu är otryckt.
Hans öfriga skrifter i samma ämne äro: Minnen af
Gustaf Adolf; Finland och dess invånare; Eddan
jemte en Inledning om Nordiska Poesien, m. m. För
öfrigt en Handbok i Medeltidens Historia, äfven
öfversatt, o. s. v. Han var sysselsatt med
författandet af en Byzantinsk Historia, som döden afbröt.
Ruller om, en folklek, då ett snöre eller band
sammanknytes och fattas af de lekande, som stäl-
la sig i en ring och låta snöret löpa mellan sina
bänder, sjungande:
"Ruller om,
Ruller om,
Vele vi begynna!
Vackra flickor,
Dygdiga snälla,
Låt det gå, som det kan,
Låt knuten löpa fram!
Hvar stannar knuten?"
Den, hos hvilken knuten stannar, när sången
slutar, måste ge pant.
Rulltftensfloden. Nyare geologiska forskningar
hafva till nära nog oemotsäglig visshet bragt det
påståendet, att Skandinavien ursprungligen utgjorts
af en kal bergmassa, hvars yla behöft
söndermalas och afslipas, för att i dälderna lemna en
grus-bädd, i hvilken växter kunnat fästa sig, och
sedan der bilda jordlager. Denna afslipning bar skett
genom en våldsam störlflod, hvars rigtning varit
ifrån nordost till sydvest. Man finner efter
densamma ganska tydliga spår, såsom t. ex. all de
nordiska bergen vanligen äro sluttande och
afrundade åt det hållet, derifrån floden kommit,
nemligen nordost, men åt det motsatta hållet vanligen
afslitna och branta, med nedanför liggande
samlingar af stenar, hvilkas ytor visar alt de blifvit
nötta genoin rullning. Floden har varit så
våldsam, att den släpat med sig bela klippstycken,
hvilka under loppet söndersprungit och framförts
med en sådan fart, att de i de fasla bergen
orsakat djupa refflor, hvilka ännu i dag äro
synbara öfver allt, der bergsytan blottas ifrån sitt
jordlager, och hvilka reflor alla gå från nordost
till sydvest. Det bästa beviset, för sanningen af
theorien om rullstensfloden, har man uti våra
öf-vergångsberg, t. ex. Hunne- och Hälleberg i
Westergötland, deruti nemligen, att jordlagren på
slätter åt sydvest derifrån till flera mil hvila på
söndermalna partiklar ur nämnda berg, under det
inga sådana förekomma i dessa bergs närhet åt
andra väderstreck. Berörda refflor träffas pä berg
ända till nära 900 fots höjd öfver hafsytan, och
till och med ned under den sistnämnda, hvilket
ådagalägger rullstensflodens våldsamhet och djup.
Sitt namn har den fått af de’stenar den under sin
framfart släpat med sig och hvilka, tjenande
såsom slipstenar mot bergsytorna, genom det
rullande lopp, med hvilket de framförts, erhållit
benämningen rullstenar. Mägtiga bäddar af de
senare träffas på Skandinaviens vestra kust. Huru
och när för öfrigt rullstensfloden uppkommit, och
buru länge den varat m. m. är ännu och skall
sannolikt alltid förblifva outredt. Theorien om
densamma tillhör en Svensk lärd, framlidne professor
Sefström.
Ruinber(, NtelTnn, var född 1697 i
Hernösand, blef 1715 kompani-kirurg vid Kalmar
regemente, med hvilket ban tjenstgjorde på flottan och
var närvarande vid Fredrikshalls belägring. Reste
1733 som öfverkirurg till Ostindien, blef sedan
regemenls-fàltskär vid Elfsborgs regemente, från
hvilken befattning ban, efter 25 års tjenstetid, tog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
