Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
400
Runamo.
Runeberg.
ban icke bevisa, alt någon enda ransten
förskrifver sig från hednatiden. Tvertom bära de flesta
genom sitt innehåll af kristliga önskningar,
åkallandet af Gad, Christas och Maria in. m., de
ovedersägligaste vittnesbörd, att deras upphofsmän
varit kristna. Såsom ljudtecken betraktade äro
runorna af minst tvenne slag. Det äldsta, men minst
använda, äro de s. k. Anglosacbsiska eller Tyska
runorna. De förekomma sparsamt och mest i
södra Sverige. De allmännaste eller de s. k.
Upsala-runorna äro till antalet sexton. Deras former äro
stela och vinkliga, såsom ifrån början beräknade
att inhuggas eller inskäras i hårdare föremål,
såsom sten, metaller och träd m. m. De äro hvar
för sig sammansatta af två delar, stafven och
haken, hvilken senares plats och ställning angifver
det ljud runan skall uttrycka. Uti de s. k.
Hel-singe-runorna felas stafven, hvilken, bestående i
ett rakt uppstående streck är att betrakta såsom
ett bihang, väl nyttigt men icke nödvändigt.
Ty-daren af (Ielsingc-runorna var den lärde Celsius i
förra seklet. Stafven och haken tillsammans,
eller ronan med afseende å dess yttre form, kallas
Runmynd. Förr vurmade man mycket ati att
finna en mystisk betydelse inlagd i dessa ranmynders
skapnad, och man gick deruti till och med så långt,
att man trodde sjelfva stafven eller grundstrecket
anspela på Christi mandoms anammelse. Betraktar
man runorna närmare finner man att flera af dem,
särdeles B, R och T tydligen äro från början
lånade från Latinska alfabetet, eller närmast från
Moesogöthiska bokstafsraden, som till stor del var
bildad efter den Romerska och Grekiska. Det
ursprungliga antalet af ranor var allt för
knapphändigt att uttrycka det man ville, då behofvet och
vanan att skriftligen meddela sig utbredde sig.
Man fana derföre på att genom tillsatta punkter
låta vissa runor beteckna ett par olika ljud,
såsom t. ex. B och P, G och K. Småningom
ökade man runraden med nya mynder, så att man
slutligen fick den förra att till antulet af de senare
nära nog motsvara det Latinska alfabetet. Den
ursprungliga runradens ordning är denna: F, U,
Th, O, R, K, H, N, J, A, S, T, B, L, M och
R. Eget nog är att under denna fattigdom
runalfabetet äger tvenne tecken för R-ljudet. Den
egentliga ronperioden infaller emellan 10:de och
13:de seklet. Nästan alla våra runstenar äro
under densamma utarbetade. Dock nyttjades de bär
och der långt senare i tiden vid inskriptioner å
klockor och andra kyrkornas tillbörigheter, samt
på runkalendern. Ännu kan man till och med få
se dem i vissa landsorter begagnade af allmogen
såsom bomärken.
Runamo, ett berg i Blekinge, der Harald
Hilde-tan, sedan han slutat sina vikingatåg, låtit rista
sin morfaders, Ivar Widfamnes, bedrifter i ranor,
hvaraf berget fått sitt namn. Det ligger i Hoby
socken. En Dansk fornforskare bar likväl nyligen
trott sig finna, att denna förmenta runskrift icke
är gjord af menniskohänder utan af naturens, och
sådant får styrka deraf, alt i Westergötland
finnas två berg, som likna Runamo och hafva dylika
runmärken, hvilket Sjöborg redan omnämner i sin
"Blekings Historia."
Runby, af. Denna gamla ätt var länge i stort
anseende under medeltiden, men upplefde icke
rid-darbusets stiftelse. Af densamma ha tre innehaft
rådsstolen, nemligen: t:o Filip Finvlduoa,
som var riksråd 1283 och dog 1308. 2:o Filip
Filipsson, var en af dem, som år 1295
öfver-sågo Uplandslagen. Han bade förut 1280
deltagit i Folkungarnes uppresning mot Magnus
Ladulås, men friat sig från dödsstraffet derigenom, att
ban till konungen öfverlät en stor del af sin
egendom. Han var son till Filip Larsson, som
balshöggs 12 52 för sin fordna delaktighet i Knut
Johansson den Långes uppror, och med hvars enka
ban sedan gifte sig (se: Helena). 3:o
Erkebiskopen Petrus Philippi (se detta ord).
Rundelius, (klöf. Denne man har gjort sig
känd som anledning till åtskilliga tvister emellan
Jakobs och Johannis församlingar i Stockholm.
Kaplanen Nortman hade redan 1666 yrkat på
deras åtskiljande; men dä ban afled 1671 upptogs
frågan af hans måg, Rundelias, en orolig och
bullersam person, som förtröt, att ban icke
blifvit sin svärfaders efterträdare. Han uppretade dem
som bodde på Clara-sidan, vanligen kallade
Kungs-backsboer, att yrka på församlingens delning,
lofvade gifva sin gård till prestboställe, tjena utan
lön i 2 år och sjelf underhålla kaplan de första
åren. Försöket lyckades, ban erhöll erkebiskopens
fullmagt och blef kaplan vid Johannis församling,
sedan mycket oväsende och många stridigheter
föregått. Han bade dock föga gagn deraf, ty
han dog i Juli månad 1675.
Rundhult kallas ett fartygs master, stänger, rår,
gafflar m. in., och Rundhultagalgar de
klykor på öfversta däcket för och akter om
fock-masten, hvari reservpersedlar af detta slag äro
förvarade.
Runeberg, Efraim Otto, var född d. 29 Juli
1722. Fadern var slottspredikant vid Ulriksdal
och dog 1773 som kyrkoberde i Allanda vid 94
års ålder. Sonen egnade sig under sin stadiitid
särdeles åt geometrien, blef 1746 volontär vid
fortifikationen och tillika informator hos Louis De
Geer på Finspång, rekommenderades af Faggot,
hvars måg han sedan blef, bos Ehrensvärd, som
kallade honom till Sveaborg, der ban blef
konduktör, fick derefter befattning med
egodelnings-tvisterna i Österbotten och blef direktör vid
landt-mäteriet. Dog d. 19 Jan. 1790 efter en svår
sjukdom, ådragen genom förkylningar under sina
många landtmäteri-förrättningar. Har utgifvit: Tankar
om ett rätt Kammar- och Skattläggnings-Werk och
åtskilliga Rön i vetenskaps-akademiens handlingar,
men äfven skrifvit öfver konst och filosofi. I
denna sistnämnda bemödade ban sig att skapa en Svensk
terminologi. Sålunda ville ban öfversätta
intet-led us med nimme, mens med kynne, reflexion med
tankeslöjd, sensation med sansning o. s. v. — Hans
broder, Kdvard Fredrik, förut inspektor
öfver mått, mål och vigt, sedan borgerskapets
sekreterare i Stockholm och ledamot af vetenskaps-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
