Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rutenfelt.
Rutström.
405
Sparre, som skulle betäcka landet, i otid dragit
sig tillbaka.
Rutenrelt, Johan, bette förut edtzlgero-
<liiis och var född i Scblesvig’, kom 1629 till
Stockholm, der ban fick tillåtelse att idka
medicinsk praktik, och blef sedan lifmedikus bas
drottning Christina, som 1647 uppböjde honom i
adligt stånd. Han återvände kort derpå till
Tyskland och dog der 1650. Har utgifvit på Tyska
en underrättelse om bura man bör förhålla sig i
pesttider och en Latinsk afhandling om
hjorthornet och dess medicinska nytta. Ätten är
längesedan utgången.
RutenskSld, Sten, bette förut PÅfvelson,
adlades 1645, som det heter i matrikeln, dels för
sin svärfaders förtjenster, hvilken stupade 1604
vid Kerkholm, såsom ryttmästare, dels för sina
egna, bestående deri, att ban till rikets tjenst
uppfödt några af sina söner, hvaraf en som
kornett vid Uplands regemente stupade vid Wittstock
1636, och den andra som kaptenlöjtnant stopade
1 fi i0 i Schlesien, dels ock på riksskattmästaren
friherre Gabriel Bengtsson Oxenstjernas
interces-sion, hvilken han tjenat öfver 50 år. En hans
ättling Georg Adolf R., hofrättsråd och
lagman i Tio härad, död vid 74 års ålder d. 13 Maj
17S6, bar i vetenskaps-akademiens handlingar för
1744 infört: Beskrifning på ett slags skogsfogel,
som af skyttar i Småland och Östergölhland kallas;
Backelhanar.
Rutensparre, Gustaf, son af
amiralitets-bryggaren i Carlskrona Mårten Skarp, och född
der 1685, blef, efter slätade studier, 1707, soldat
vid Bergsregementet och tjente opp sig, så att
ban 1710 var kapten och följande året flyttades
som sådan till Elfsborgs regemente; bivistade
slaget vid Helsingborg, åtskilliga kommenderingar till
sjöss, bataljen vid Gadebusch och blef fången vid
Tönningen, men återkom och deltog i fälttågen i
Norrige, i träffningarna vid Odensta Sund, och
midsommarsdagen 1716 vid Fredrikshall visade
ban så mycken tapperbet ander Carl XH:s egna
ögon, att denne utnämnde bonom till major. Dog
som öfverste för ett värfvadt infanteri-regemente
i Stockholm d. 26 Fehr. 1749. Vid sin
upphöjelse i adligt stånd 1715 antog han namnet
Ru-lensparre. Hans sonson,
Rutensparre, Johan Lorentz, född d. 15
Jan. 1751, löjtnant 1771, och några dagar efter
1772 års revolution, för dess dervid ådagalagda
nit och trohet, prydd med S. O., blef 1803
öfverste i flottorna, chef för ett volontär-kompani,
öfverkommendant på Carlskrona sjökasteller, R. af
Carl XIII:s orden, död d. 26 Juli 1828. llar
utgifvit åtskilliga ekonomiska skrifter, såsom:
Anmärkningar om Sillfisket i Bohuslän; Om vattens
förvarande under sjöresor; Försök att förekomma
sol i hvete; Försök till utrönande af klofoerns
afkastning , m. m.
Ruthe med annexen Fleringe och Bunge, ett
konsist. pastorat af 2 kl. på Gottland vid hafvet 4 \
mil från Wisby, består af hemman,
uppskattade till 51,320 R:dr med en folkmägd af 480
personer. Arealen är 12,567 tannl., hvaraf 630
äro sjöar och kärr. Kyrkan, som är af sten,
förmodas vara byggd år 1052. Här finnas två
likstenar med ranor. I Rothe socken bodde
fordom Dackar, höfding öfver norra delen af
Gottland, som, vid Olof Haraldssons landstigning på ön
1028, mötte honom med en bar, men förlorade
drabbningen. Är 1807 uppgräfdes vid Riksarfve
gård en guldbracteat af 5 dukaters vigt. I
socknen ligger hamnen Lergraf, och der utanför en stor
bolme kallad Stenholmen.
Hnthwen, Patrik, en Skotte, som tjenade i
Gustaf Adolfs armé och vid flera tillfällen utmärkte
sig. Gustaf Adolf slog bonom, efter
träffningen vid Dirscbau, till riddare. Då någre missnöjde
Tyskar, i spetsen för hvilka stod Mitzlaff, efter
konungens död sökte vacka myteri i bären, yttrade
R. bögt sin afsky derföre. År 1635 stod ban med
sin trupp i Altmark och lyckades förena sig med
Banér, och i slaget vid Dömitz gjorde ban, i
spetsen för kavalleriet, ett kraftigt anfall på
Sach-sarne, hvarigenom segern afgjordes för Svenska
vapnen.
Rutil, chromhaltig. Detta mineral är funnet i
Vester Fernebo socken i Westmanland uti en
liten bergshöjd, £ mil från kyrkan. Det träffades
der i form af små njurar, inneslutna i svart
glimmer. Det ar ogenomskinligt, sprödt och hårdt
med nästan bladigt brott, och förändras ej för
blåsröret. Dess vigt är 4,207. Man har vid
kemisk undersökning funnit det bestå af 97 proc.
litansyra och 3 proc. chromoxidul.
Ruts bo, 2 | mtl. frälse-säteri i Bjäresjö socken i
Malmöbus län, bette förut Gundralöf. Är
ßdeikom-miss for äldste manlige arfvingen af grefliga
Ruuth-ska familjen. Har boningsbus af korsvirke,
tillräcklig åker, äng, skog, torfjord och fiske i en
egendomen tillhörande insjö. På ägorna finnas
åtskilliga forntida grafvårdar och bögar, hvaraf den
s. k. Herrebögen är den största.
RutstrOm, Anders Carl. Denne på sin tid
ryktbare, förföljde och misskände prest, var född
i Westerbotten på 1720-talet, (enligt
Hammarsköld i Luleå d. 30 Nov. 1721) prestvigdes 1748
och ansågs tillhöra den Zinzendorfska sekten,
hvarigenom ban råkade i tvist med den tidens
tbeolo-ger, hvari ban ådagalade myckel nit men mindre
försigtighet, än för bonom sjelf varit önskligt,
nan ställdes vid flera tillfällen under tilltal inför
konsistorium, som allt igenom mot bonom visade
den ytterligaste partiskhet och förföljelselystnad.
Man underkastade bonom tvenne gånger varningar
och ville ba bonom dömd till strängare slraff. Till
sin lycka bade han likväl ej blott fiender, utan
äfven vänner och deribland flera af riksrådet,
särdeles baron Palmstjerna, i hvars bos ban predikat
på Palmsöndagen 1757. Denna predikan
antastades af konsistorium, och man fann författaren lula
än till nerrnbutska, än till Kalvinistiska, än till
katholska läran. Det bar likväl icke bättre till,
än att jastitie-kanslern sjelf afhört predikan och i
sin berättelse till konungen försäkrade, att ban
deri icke funnit någon irrlärighet. Detta hade till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
