- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
410

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

410

Rydelins.

Ryforn.

verkligen på sin tid en af Sveriges utmärktaste
akademiske lärare och författare, den förste som
sökte på Svenska bilda en filosofiskt -
dogmatisk diktion, hvars prosa röjde en sällsynt renhet
och hvars vers bar en ovanlig kraft och harmoni.
Ilar eflerlemoal en mängd skrifter, såsom:
Fur-nu/tsöfningar, Sedebok; Anmärkningar lill Christiani
Democrili så kallade demonstratio evangelica;
åtskilliga Sånger vid särskilda tillfällen; flera
skolböcker, som ännu i nära ett sekel efter hans död
begagnades, t. ex. Gramalista philo sop hans,
Compendium Logices brevissimum och en mängd
predikningar. lians yngre broder,
Hydelius, Magnus, var född d. 2 V Juni 1676
i Pornåsa prestgård, der fadern blifvit kyrkoherde,
promoverades 1702 till magister i Upsala, der
han sedan uppehöll sig i flera år och gaf enskild
undervisning, särdeles i Kartesianska filosofien,
hvarigenom han ådrog sig många tvister; blef
1711 rektor vid katbedrnlskolan i Lund, så
akade-mie-räntmästare, derefter eloqventie, vidare bist. et
poes. professor och sist tbeologie doktor och
domprost, i hvilket embete ban afled d. 1 Dec. 1742.
Då Carl XII en gång var i Lund 1716 och en
disputationsakt der hölls, för hvilken R.
presiderade, öfverraskade ban de närvarande med ett
besök, och faun särdeles behag både i præses
föredrag och i hans person, om hvilken ban sade,
det ban var en karl att sätta i spetsen för ett
regemente. R. var nemligen af en reslig och stark
växt och bade en ovanligt skarp och
genomträngande röst. Han var likväl äfven utmärkt genom
själens egenskaper, lärdom, författaretalang och
kristliga dygder. Skref verser, som hade en
vacker diktion och en prosa lika ren som broderns,
eburu icke blixtrande af hans genialitet, saint var
derjemte mycket välgörande. Eburu ban
hemsöktes af 2:ne eldsvådor, förde han likväl sin
hushållning med den ordning, att ban kunde spisa
många fattiga och särdeles vid julen utdela
lifsmedel åt flera behöfvande bushåll,
■tydén. Arvid Julinn, vice pastor i Jönköping,
är född i Bergunda 1816, studerade i Lund, der
ban 1833 blef student. Har utgifvit: Sveriges
Kyrkolag af år 1686 med de till IStö utkomna
ändringar och tillagg, Jönköping 1844 — 45; Bihang lill
P. Wieselgrens Ny Smålands Beskrifning, Jönköping
1847, m. m.

Hydiugstjerna, ttustaf, son af korporalen vid
Ostgötba kavalleri Håkan Andersson, kallade sig
Ryding, blef 1682 häradshöfding i Kåkinds,
Wal-la, Gudhems m. fl. härader i Westergötbland och
adlades 1687, till belöning för det ban, vid
skattläggning af åtskilliga nyupptagna hemman, med
mycken omsorg bevakat kronans rätt. Ilans ätt
är utgången.

Rydingsviird, Erik, son af
general-qvarter-mästare-löjtnanten David Ryding, blef 1700
ryttare vid Nylands dragoner, tjente sig upp till
regementskvartermästare och bevistade nästan alla
de drabbningar, som föreföllo under Carl XII:s
krig ända till Pultava, der ban blef fången, men
räddade sig med flykten och blef efter hemkom-

sten 1710 ryttmästare vid lifregementet, följande
året major vid Östgötha kavalleri och 1712
adlad; befordrades samma år till öfverstlöjtnant vid
Uplands stånds-dragoner. Är 1715 blef ban på en
rekognoscering intill Moss i Norrige tillfångatagen
af Danskarne. Dog 1730. Hans son, Johan
Erik It., blef 1773 kommendant på Ny
Elfsborg, hvarifrån han tog afsked 1787. Dog d. 5
Jan. 1806 som öfverste i arméen och R. af S. 0.
vid 75 års ålder. Dennes son,

Rydingsvärd, Johan Henrik, född 1796,
kontorsskrifvare i banken, agreé vid
målare-akademien och död 1834, var en utomordentligt
skicklig ritare. Hans lavier i Sepia i en ovanlig stor
skala, eburu för det mesta endast kopior af andra
mästares originaler, voro likväl sjelfständiga
konstverk, återgifvande öljefargstaflans hela mjukhet och
behag. Ett fall i barndomen hade gjort bonom
så halt, att ban nödgades gå på krycka, och
påskyndade kanske bans alltför tidiga död.

Rydqvist, Johan Erik, föddes d. 2 Okt. 1800
i Götheborg, der fadern var sekreterare hos
han-dels-societeten och borgerskapets äldste. Af sina
föräldrar bestämdes ban först till handeln och
stiftade derunder 1817 ett debatterande sällskap i
Götheborg, men fick år 1819 följa sin böjelse och
egna sig ät studierna, tog 1826 juris
kandidatexamen i Upsala, då ban redan 2 år förut ingått
i bandels- och finans-expeditionen, blef 1827
amanuens vid kongl, bibliotheket, der ban för
närvarande är förste amanuensen, och ånyo börjat
tjenstgöra, återställd från en långvarig sjukligbet;
företog 1836, med understöd af staten och Svenska
akademien, en resa till Tyskland, Frankrike och
Italien. Ar ledamot af vetenskaps- och
vitterbets-samhället i Götheborg, af Danska
oldskrifts-säll-skapel, den Würtenbergska National Verein für
Musik und ihre Wissenschaft och har 1849 invalts i
Sv. Akad. Började i Stockholm år 1828 utgifva
tidningen Heimdal, som upphörde 1832; belöntes
för en skrift kallad: Framfarna dagars vittra
idrotter 1827 af Sv. Akad., som följande året
tilldelade honom Lundbladska priset; vann bögsta
antiqvarisk priset i Vitterb.-Akad. 1836 för en
arkeologisk afhandling om Nordens äldsta Skådespel. Har
für öfrigt utgifvit en öfversättning af: Irländska
Melodier och Dikter af Thomas Moore; De civila
Embetsmännen i Sverige; Hesa i Frankrike, Tyskland
och Italien; Tidens oro och Tidens kraf, samt
poetiska och prosaiska uppsatser i åtskilliga tidningar.

Hy dö bruk i Tborups socken i Hallands län, bar
en vacker belägenhet vid Nissa-ån, der ett godt
lax- och ålfiske finnes. Det har vid en härd 600
skepp:d stångjärnssmide af köpetackjern, utom
spik-och annat manufaktur-smide. Afsättningsorten är
Halmstad. Bruksstämpeln är AR sammanbundna.
Ägare: brukspatronen J. M. Modén. — Jernbruket
Ryde, se: Långaryds socken.

Hyforss, ett jernbruk i Nykyrka socken af
Skaraborgs län, anlades 1741, bar för 2 härdar 400
skepp:d smide af köpetackjern, utom spik- och
hvarjehanda svartsmide. Afsättningen sker på
Götheborg. Masugnen vid Sveoshult i Ilabo socken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0408.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free