Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
412
Rypa.
Ryssby.
Rypa, sofva rypa, betyder i
Bohusläns-dialekten att taga sig en bvilostund i skymningen.
Hyr, en socken, 2 ^ mil från Wenersborg i
Elfsborgs län, annex till Frändeforss moderförsamling,
består af 211 förmedl. mtl. och uppskattade till
85,785 R:dr, med en folkmängd af 1,670
personer. Arealen är 18,815 tunnl., hvaraf 2,050 äro
sjöar och kärr. Här ligga egendomarna Yägsàter
och Liljealiergs/oi ss. Adr. Wenersborg.
Ilyr, ett af annexen till Wenersborgs lands- och
stadsförsamling, I mil V.S.V. frän Wenersborg,
består af SJ hemman, uppskattade till 77,366
K:dr, med en folkmängd af 660 personer.
Arealen är 6,873 tunnl., hvaraf 720 äro sjöar och
kärr. Socknen kallas äfven Södra Hyr, till
skillnad från de tvenne angränsande, den ena i
Bohuslän, den andra på Dalsland. Kyrkan var fordom
ett kapell af träd, och flyttades 1730 till sin
nuvarande plats. Inom socknen ligger Kollerö bruk
(se detta ord). Adr. Wenersborg.
Hyrs socken, landsförsamling till Uddevalla
pastorat, innefattar den östra bergstrakten af Lane
härad, och är en i senare tider skedd utbrytning af
Bäfve socken, med hvilken den nu mera åter är
sammanslagen. Marken är steril och uppfyld af
skogbeklädda berg; dess areal är omkring
qv.-mil med 29 förmedl. mtl., bebodda af omkring
1,700 menniskor. Rådande jordmån är sand;
huf-vudsädet råg och bafra, hvaraf utsädet per
hemman uppgår till omkring 30 tunnor. Vigtiga
mer-geltillgångar finnas, men begagnas icke, äfvensom
ganska goda odlingstillfällen. Allmogen bar en
binäring uti afsättning och förädling af
skogsprodukter. Dess moralitet har på senare tider icke
varit den prisvärdaste. Inom densamma träffas
likväl en hjelplig välmåga. Inga utmärktare gårdar
äro här till finnandes. Kyrkan är af träd och i
intet afseende märklig, om icke för en klocka,
hvars inskrift tyder på 30-åriga krigets fasor och
dymedelst angifver sitt ursprung från Tyskland.
En kyrkan tillhörig gammal brudskrud synes
räkna sin tillkomst frän katbolska tiden. Den
förvaras i Uddevalla. Fornlemningarne äro ganska
få. Den märkligaste af dem är belägen vid Ryrs
kyrka och är ett griftmonument, i hvilket man
funnit ben och flintredskap, och soin kan anses
såsom det nordligaste, hittills kända, grafminne
efter nordens äldsta ur-invånare. Ättehögar
förekomma sparsamt på ett och annat ställe. En
yngre fornlemning är den s. k.
Gtimmingsstämmosle-nen, hvarpå allmogen brukar för några ögonblick
uppsätta de lik, som föras till kyrkogården, och
hvilken sed blifvit ärfd derutaf att konung Carl
XII:s lik, hvilket, efter att hafva blifvit
balsame-radt i Uddevalla, bvilades på samma sten, under
dess bärande till Wenersborg. Traditionen om
denna enkla omständighet är emellertid nu så
till-konstlad, att allmogen påstår det berörde häll,
hvilken utgöres af ett kolossalt klippblock,
blifvit af konung Carl lösryckt ur berget, för att af
bonom begagnas till hvilostol.
Ryska kyrkan och Ryssg&rden. Ryske
handlande hafva i Sverige åtnjutit samma handelsfri-
heter som Svenske i Ryssland, och i drottning
Christinas tid beviljades dem en plats vid
Södermalmstorg i Stockholm att uppslå sina bodar. Dfi
stadshuset byggdes i Carl Xl:s tid, fingo de bär
en plats sig anvist, och vid Stadsgården tilläts
dem uppslå några bodar, hvilket allt ytterligare
bekräftades efter freden i Nystad, dä de skulle få
bygga tvenne flyglar till stadshuset. I den ena
flygeln fingo de inrätta en kyrka, hvarom elt kongl,
bref till öfverståthållaren af år 1748 talar.
Denna kyrka bar, efter flera genomgångna
reparationer, varit der ända till 1846, då bon flyttades till
ett hus, som för ändamålet särskildt blifvit bygdt
på Malmskillnadsgatan, och der hon invigdes om
hösten sistnämnda är. Det bör anmärkas, att de
tider, då ingen Rysk minister funnits i Stockholm, har
icke heller någon Rysk gudstjenst hållits i kyrkan.
Hyssberget eller Hisaberget i Blekinge, är en
3 mil lång bergsrygg, soin sträcker sig frän
Sölf-vitsborg upp i Jemsjö eller Jemsbögs socken, der
den förenar sig med andra berg. 1 Gammalstorps
socken synas på Ryssberget spår i stenen efter
menniskors och hästars fötter, hvilka, enligt
traditionen, härleda sig derifrån, att två jättar
fordom slagits har, den ene till fots och den andre
till bäst. På ett annat ställe synes en
fördjupning i stenen, der en jätte setat. En annan
af-lång urholkning, kallad Lögelrågel, skall ba
begagnats af jättinnorna att deri bada sina barn.
En jättekittel finnes äfven bär vid Ryadal, 1 aln
i diameter i öppningen. Man har pä berget
funnit ett skeppsankare, hvilket tros ha varit dilfört
som offer af någon sjöfarande.
Ryssby, moderförsamling, med annexet Tutaryd,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Sunnerbo bärad,
Kronobergs län, Wexiö stift, består af 57^ förmedl.
mtl., uppskattade till 181,795 R:dr, med en
folkmängd af 2,135 personer. Arealen är 42,051 tunnl.,
hvaraf 4,830 äro kärr och sjöar. De sistnämnda
äro 5, hvaribland må nämnas Svarte sjö, hvars
vatten är så mörkt, att ingenting under ytan skall
kunna urskiljas ens på 2 tums djup. Helga-ån
flyter genom socknen. Jordmånen är mycket
sandblandad. Kyrkan utvidgades väl 1770, men fanns
dock snart för liten, så att bon ombyggdes 1840
och blef färdig 1844. Hon är af sten med torn.
Söder om henne finnas åtskilliga griftbögar, å Tana
gärde ett stenrör, kalladt Helgeror och pä andra
ställen några s. k. Jättegrafvar. I socknen finnas
säterierna Slensnàs, 3 mtl., fideikommiss i
Liljen-bergska slägten; Vglandsryd, 1 mtl., Borsna, 2
mtl., och Fylleskog mtl. säteri-ladugård. Till
sägner, som äro gängse i trakten, hör, att när
S:t Brita bortplockat all sten från kyrkogården
och kringliggande trakt, bar hon den i sitt
förkläde; men detta råkade gå sönder, när hon kom
till socknens östra del, hvilken blef derigenom helt
och hållet öfversållad med sten. Efter detta
arbete behöfde helgonet tvätta sina händer, och på
hennes vink uppsprang nu en källa, som än i dag
kallas S:t Britas källa. Här offrades fordom
penningar och sjuka barn tvättades i dess vatten för
att återfå helsan. Adr. Ljungby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
