Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryssby.
Ryssland.
413
Ryssby, ett konsist, pastorat af 2 kl., l| mil
N. frän Kalmar i Norra Möre härad af Kalmar stift
och län, beslår af 66 y förrn, hemman,
uppskattade till 314,098 R:dr med en folkmängd af 3,086
personer. Arealen är 52,951 tonni., hvaraf 1,160
äro sjöar och kärr. Kyrkan afbrändes af
Danskarne d. 5 Dec. 1611, men reparerades äter. Den
nnvarande byggdes 1750, bar ett tom och
orgelverk. 1 socknen finnas säterierna Knapegården, 1
mtl. med underliggande 2 mtl. frälse och 1 i mtl.
krono-skatte, som bar en vacker äbyggnad och
en ntmärkt täck belägenhet. Derunder lyda 4
qvarnar med 9 par stenar och en säg. Tillbör doktor Jon
Engström (sedetta ord). Nöblö eller Nybble, \ mtl.
med en skön utsigt från sitt höga läge; derunder
lyder Rölorps qvarn; Törnerum, 3 mtl. berustadt
säteri, ligger vid Saltsjön. Egendomen
Haralds-måla, 5 oförm. mtl., hvaraf några ligga i Alems
socken, tillhörde hof-intendenten Helmich Roman
(se detta ord), som dog här. Stället bar ett
vackert läge och en prydlig trädgård.
Namnkunni-gast är likväl socknen genom de krigsbragder, som
bar öfvades i och omkring Ryssby skans (se detta
ord), hvaraf lemningar ännu synas vid
gästgifvare-gården. Här märkas: ön Skäggenäs (se detta ord);
egendomen Ryssbylund, 5 | hemman, med ovanligt
väl odlad jord, vackert läge och äbyggnad; på dess
ägor är ett s. k. Jättekummel; tillbör kammarherren
baron A. C. Raab; en s. k. Kungsek, hvarunder
Carl IX skall ba ätit middag d. 8 Juli 1611; en
alldeles flat och slät sten om I { alns höjd och 3
aln. omkrets, kallad Altarstenen, hvilken tros
fordom varit begagnad vid några slags
högtidligheter, och ett aflatsbref, utfärdadt i Rom d. 20
April 1488, hvari lofvas 100 dagars aflat åt alla
kristtrogne, som på vissa bestämda dagar besökte
kyrkan. — Socknen bar flera goda hamnar,
såsom Hästenäs, som kan emottaga 6 fot
djupgående fartyg, Ljungnäs, tillgängligt för 12 fots,
samt Girsholmen. Adr. Kalmar.
Ryssby skans. Sedan Kalmar, genom Somes
förräderi, fallit i Danskarnes bänder, stannade
Carl IX qvar i ett befästadt läger vid Ryssby.
Detta angreps af Danskarne och en blodig
trälf-ning uppkom, som räckte i tre dagar, d. 22, 23
och 24 Aug. 1611. Båda konungarne gingo i
spetseu för sitt folk och Carl fick en kula genom
jackskörtet. Ändtligen måste Danskarne med
förlust draga sig tillbaka. De förnyade väl sedan ett
par gånger försöket, men med lika liten framgång.
I September afreste ändtligen Christian till
Danmark och Carl till Nyköping, der ban kort
derefter afled. Till ortens senare märkvärdigheter bör,
att Ludvig XVIII, under sin landsflykt, skall bär
d. 13 Okt. 1804, för första gången efter elfva
års skilsmessa, ba återsett sin broder, dåvarande
hertigen af Artois, sedan Carl X.
Ryssgrafven kallas det ställe vid Lilla Stäket,
ett smalt sund, som åtskiljer de båda
Mälarfjärdarna Skarfven och Gjörveln, hvilket Ryssarne
påstås ha gräft på en natt för att komma ut ur
Mälaren, der de af Birger Jarl Brosa blifvit
instängde. Flera andra ställen finnas vid Mälaren,
om hvilka traditionen förvarar ett dylikt minne,
såsom Ryssviken, Ryssudden och Ryssbacken vid
Yreda i Fröjesunds socken, der en mängd slagne
Ryssar och Ester sägas vara begrafne.
Ryssg&rds frälse-säteri i Södra Willie socken i
Ljunits härad och Malmöbus lan, består af | mtl.
utom underliggande hemman, bar en vacker
belägenhet, är på 3 sidor omgifvet af skog och en
insjö, med en vacker utsigt öfver den åt ena
sidan öppna nejden och saltsjön, har ett 2
våningars boningsbus af sten, en ganska god trädgård,
fiske, skog, god och tillräcklig åker, som
nuvarande ägaren, kammarherren Carl Hallenborg, med
mycken omtanka vårdat och förbättrat, ängsmark,
bete, samt en vatten- och en väderqvarn.
Rysslaud bar i långliga tider stått i förbindelser
med Sverige. Redan i hedendomen förekomma
exempel derpå. Sagorna förtälja om vikingatåg,
ej blott till Östersjöns östra kuster, som nu
tillhöra Ryssland, atan äfven till Biarmaland, som
tvifvelsutan var en del af det egentliga Ryssland,
nemligen den del, som gränsar till Hvita hafvet.
Ett rike omtalas i det nuvarande Ryssland med
sjelfständiga furstar; det kallades Gardarike,
äfven Ilolmgård. Detta land tros ha legat innanför
Finska viken, omkring Nowgorod. Ivar
Widfam-nes dotter flyktade dit och blef konungens gemål
i detta land; detta är väl saga, ej historia, men
så mycken sanning ligger dock i sagorna, att man
kan antaga en förbindelse, fredlig och krigisk,
emellan Sveriges folk och de stammar, som då
voro spridde öfver de vidsträckta Ryska
markerna. Sedan kommer en tid, då äfven Ryska
minnen häntyda på en annan och vigtigare
förbindelse emellan begge länderna: det är Ruriks tid, det
Moskovitiska väldets grundläggare, som anses
hafva varit af Svensk börd. Ryssarne inkallade
Wa-regerne att herrska öfver dem; de nykomne voro
således icke en folkvandring utan en fremmande
berrskarestam, som icke med svärd utan på
fredlig väg kom till välde i landet. Dessa Wareger
tros hafva varit ifrån Sverige och man bar satt
sjelfva namnet Ryssland i etymologisk förbindelse
med det gamla Roden, såsom Roslagen fordom
kallades. Dessa Wareger förlorade sig snart bland
den Slaviska befolkningen och den Svenska
kolonien hindrade icke Rysslaud att blifva ett rike
med afgjordt Slavisk karakter. En af dessa
Wa-regiska furstar, ehuru betydligt yngre än Rurik,
var den Jaroslav, åt hvilken Olof Skötkonung gaf
sin dotter till gemål. För öfrigt känner historien
föga om dessa gamla förbindelser; det är dock
anmärkningsvärdt, att i ett fredsfördrag, som
finnes i behåll frän 10:de seklet, emellan Ryssarne
och den Byzantinske kejsaren förekomma bland
underskrifterna nästan blott Germaniska namn.
Sedermera bar Sveriges historia föga att beratta om
förhållanden till Ryssland; de torde med
vikingatågens upphäfvande hafva till en stor del
försvunnit; det är dock troligt, att Sveriges handel under
medeltiden till en stor del gått öfver Ryssland,
hvilket land då skulle hafva bildat en
förenings-länk emellan Norden och Orienten. De många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
