Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Råda.
Rådhusrätt.
417
gets stiftares Bengt Gustaf Geyers namn (se detta
ord), samt födelseåret 1682 och dödsåret 1746.
Fattigpersonalen inom socknen utgör vanligen 100
personer, som försörjas af församlingen, med
särskildt bidrag af Uddeholms bolag. Inom socknen
ligga Sljernforss och Lovisebergs bruk, samt vid
Kådasjön landtegendomarna Uddeholm, Risberg och
Rissaler. Adr. Carlstad.
Råda, annex till Amne härads moderförsamling i
Skara stift. Socknen ligger likväl i Wisnums
härad, Carlstads län och stift. Består af 23T57
för-medl. mtl., uppskattade till 164,633 R:dr, med en
folkmängd af 1,188 personer. Arealen är 13,191
tunnl., hvaraf 4,500 äro sjöar och kärr. Den
oformligbeten, att samma pastorat lyder under
tvenne läns- och stifts-styrelser bar länge varit
öfverklagad och senast 1842 vid
komministersledigheten, då det föreslogs, att antingen göra
Råda till ett särskildt pastorat eller förena det
med Rud^koga. Men som Skara konsistorium lade
sig häremot, förföll saken. Kyrkan är liten och
af träd, byggd på 1300-talet. På väggarna och
i taket finnas mänga medeltidsmålningar. Adr.
Cbristinehamn, hvarifrån socknen ligger 4 mil
aflägsnad.
Kådaneforss, ett jernbruk i ödebergs socken
på Dalsland i Elfsborgs län, bar vid 2 härdar 700
skepp:d smide af eget tackjern, som afsättes på
Götheborg och Uddevalla.
Manufaktursmidesverk-städer ba varit bär privilegierade, men
privilegierna ej begagnats. Bruksstämpeln är R. B. Äges
af G. Kjerrulf.
Rådberg, Johan Jakob, död 1844 vid 61
års ålder såsom öfverfältläkare, regementsläkare
vid Uplands regemente och R. af W. O., har 1835
skänkt till Westgötba nation i Upsala en summa
af 6,000 R:dr B:ko, hvilken skulle användas att
amortera nationens skuld för iuköpet af dess gård
i staden.
Rådberg, Adolf Fredrik, född d. 23 Febr.
1789 i Wenersborg, der fadern var
regements-skrifvare med krigsråds titel, blef vid 15 års
ålder student i Upsala, tog hofrätts- och
kansliexamen, men öfvergaf den juridiska banan,
återvände till Upsala 1811, blef magister 1818,
prestvigdes s. å. och anställdes 1820 af grefve Posse
på Fogelvik vid den af bonom stiftade llomsbergs
vexelunder visningsskola. Dä Trysernms pastorat
blef ledigt, erhöll han af enkegrefvinnan Posse
kallelse till kyrkoherde-beställningen derstädes,
hvarpå han haft dess aflidne mans löfte, men
undanbad sig det och flyttade i stället 1828 till
Stockholm för alt deltaga i tidningen Journalen
såsom till hälften dess ägare; blef följande året
lärare och konstituerad rektor vid nya
elementarskolan, men hvilken plats han 1831 utbytte mot
Tengeneds sacelani i Skara stift. Hade 1835
nästan enhällig kallelse till sin födelsestads,
We-nershorgs, pastorat, men emottog i stället
följande året komminister-befattningen derstädes, soin
ban ännu innehar, ehuru plågad af sjuklighet. Har
utgifvit: Läsning för bildade Fruntimmer; Praktisk
Handbok för vexelundervisnings-skolor; Aforismer
och Paradoxer, skaldestycken; Staten betraktad som
Uppfostrings-Inslilut; Litterärt Therna med
variationer, eller Litterära Reminiscenser i Obunden Prosa
och Bunden; Fridtand; flera predikningar och
dessutom uppsatser i åtskilliga tidningar. Det säges
om bonom i Biogr. Lex.: "Det är en för det sanna,
rätta och sköna mer än vanligt varm själ, som
så outsägligt gerna ville på ett öfvertygande sätt
frambära i ljuset allt hvad denna själ känner, men
som, ehuru med äkta sinne för grundligbet och
allvar, fått ifrån början en alltför mångsidig och
alltför ytlig bildning, hvilkens inbillningskraft i
förtid förslöats genom bristande näring, hvilkens
minneskraft saknat nödig öfning och ansträngning,
hvilkens vettgirigbet lemnats utan klok ledning
och derigenom till en stor del gått miste om
sitt mål."
Rudene, annex till Sjogerstads moderförsamling
i Skaraborgs län och Skara stift, består af 17 J
förrn, mtl., uppskattade till 61,273 R:dr, med en
folkmängd af 392 personer. Arealen är 3,981
tunnl., hvaraf 160 äro sjöar och kärr. Kyrkan
är af sten. På kyrkogården låg en runsten med
Tbors hammar och en inskrift, sägande att Råne
lät resa stenen till sitt och sin fader Betars minne,
men denna sten blef, vid kyrkans reparation,
inlagd i golfvet. Ilär finnes en prydlig grafvård i
Götbisk smak, hvarunder öfverstlöjtnanten
Sparr-sköld med dess fru ligga begrafna, samt en
pest-graf från 1711, då 24 inom socknen aflidne
personer bär begrofvos. En b/ck, som ur Simsjön
störtar sig ned utför Billingens klippor, drifver
icke mindre än 8 qvarnar. Sjön skall fordom ej
haft något utlopp, men fru Ingeborg Gylta beredde
trakten denna fördel, då hon år 1639 lät spränga
en väg för vattnet. Härtill skall bon ba användt
eld och fläsk, hvarför kanalen ännu kallas
Fläsk-grafcen. Hon ägde det bär i socknen liggande
säteriet Rddene, 5 £ mtl. med vacker åbyggnad
ehuru af träd. — Flera petrifikater ha träffats i
denna socken. Adr. Sköfde.
Radhuset i Stockholm. Det gamla låg vid
Stortorget der Börsen nu år belägen, lärer varit litet
och trångt och hade åt torget en utbyggnad eller
burspråk, hvarifrån menigbeten tilltalades, då den
borde underrättas om något, men ej kunde
rymmas under Iak. Sålunda hölls bär 1499 burspråk
med stadens invånare, då Christiern utsågs till
efterträdare åt sin fader Hans. Det var härifrån
denne samme Christiern 1520 åskådade Stockholms
blodbad. Redan 1695 var huset ganska förfallet,
men stod likväl qvar till 1767 då det refs för att
lemna rum åt Börsen. Magistraten hade dock
redan långt förut flyttat till det af släden inköpta
Bondeska huset vid Riddarhustorget, der den höll
sitt första sammanträde d. 7 Febr. 1732. Det
sistnämnda huset blef uppbygdt af riksskattmästaren
Gustaf Bonde, hvars enka sålde det till Stockholms
stad, som en tid uthyrde det åt Svea hofrätt.
Efter slottsbranden bilflyttades kongl, bibliotbeket.
De båda flyglarnas tillbyggnad företogs först 1758.
Rådhusrätt eller RÅdstufvurätt är slädernes
domstol likasom häradsrätten är landets. Kärn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
