Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
418 - Rådjuret.
Rå*.
nersrätlerne hafva väl hitintills varit en lägre
domstol under rådhusrätten, men kämnersrättens
befattning i småstäderna bar i gröfre brottmål
endast bestått i att ransaka, rådhusrätten bar alltid
fällt utslaget. Men i Stockholm bar förbållandet
varit annorlunda, ty der bar kämnersrätten äfven
fått fälla dom. Rådhusrätten bar ett gammalt
ursprung, som återfinnes i den gamla stadslagen,
hvilken talar oin elt råd, som var utvaldt af
stats-boerne för att å deras vägnar vårda stadens
styrelse. Detta råd jemte kooungens fogde utgjorde
städernes styrelse både i förvaltnings- och
domare-ärender. Rådet valdes årligen ibland stadens
borgare, men de väljande utgjordes blott af det förra
årets råd, sä att rådet förnyade sig sjelf. En del
af rådet satt såsom domstol och ur denna domstol
hafva de nuvarande rådhusrätterna uppväxt. En
lägre rätt fanns äfven, hvilken var begynnelsen
till kämnersrätterne, som formligen stadgades
genom 1619 års stadga för städernes administration.
Troligen var det dömmande rådet ett eget utskott
och det förvaltande ett annat, ehuru dessa båda
myndigbeter i senare tider blifvit förenade hos
samma personer. Ty nu utgöres magistraten och
rådhusrätten af samma personal, nemligen
borgmästaren och rådmännen. Den förra utnämnes af
konungen inom ett förslag, soin borgerskapet
uppsatt; de senare väljas af borgerskapet. I de fall,
der kämnersrält haft rätt att dömma bar
rådhusrätt varit domstol i andra instansen, och sjelf
subordinerar rådhusrätten under hofrätten.
Rådhusrätten är permanent och sammanträder vissa
dagar i hvarje vecka.
Rådjuret (Cervus capreolus) är ett af våra
skönaste och lifligaste djur af hjortslägtet. Det är
mindre och mera finformigt an hjorten, har en
längd af omkring 4 fot och 2J fots böjd, saknar
nästan alldeles svans och har korta trinda
upprättstående och smågreniga horn. Färgen är
under sommaren gulbrun, om vintern gråbrun med
hvitgul buk och bakdel. Hannen, som kallas
råbock, utmärker sig för sina born, hvilka nästan
alltid saknas bos rågeten, samt genom en under
buken nedhängande tofs. Hornen fallas årligen och
vanligtvis i December månad. Först i fjerde året
blifva de greniga. Rådjuret träffas ännu i
Sveriges södra provinser och på vestra kusten af
Norrige. Ända till 1788 funnos de i Bohuslän, men
ihjälfröso då under den starka vintern. I Halland
framskymtar det- ännu bär och der. De vistas
mest i skogsbryn och pä högländta, bergiga
trakter, särdeles der sädesfält tillgränsa. De påstås
lefva i engifle och alt makarne aldrig öfvergifva
hvarandra. Deras sinnen äro utomordentligt skarpa.
Språnget är af de skönaste och luftigaste.
Rådjuret lefver under sommaren af gräs och löf, samt
under vintern af lafvar, ollon, ung bark, o. d.
På sädesfält göra de ofta stor skada.
Parningstiden infaller vanligen i November månad, och
honan framföder i Maj eller efter 21 veckors
dräg-tighet en eller två ungar, sedan hon smugit sig
ifrån hannen, som stundom försöker uppäta de
nyfödda ungarna. Sedan dessa blifvit en vecka gamla,
för modern dem till fadern, som sedan allt
framgent- visar dem mycken ömhet. Rådjurets kött
är att räkna ibland de smakligaste födoämnen.
Skinnet användes på flera sätt. Man jagar
rådjuren stundom med stöfvare, men vanligtvis
skjutas de för skjulbäst.
HadiiiniiNÖ, annex till Frötuna moderförsamling
i Frötuna skeppslag af Stockholms län och
erke-stiftet, 2 mil Ö. från Norrtelje vid saltsjön,
består af 51 J- förrn, mtl., uppskattade till 152,850
R:dr med en folkmängd af 1,586 personer.
Arealen är 14,696 tunnl., hvaraf 580 äro sjöar och
kärr. Sockoens äldre namn var Svinö. Här
ligger Rådmansö kungsgård och liiddersholm (se:
Fröstuna.) Den nuvarande kyrkan är byggd af
sten, blef färdig 1819 och fick 1844 ett ganska
godt orgelverk. Har elt torn af 36 aln. höjd.
Adr. Norrtelje.
Rådmän. Se: Magistrat.
Rådsaalarua på Stockholms slotl voro belägna
1 trappa upp i östra sidan åt yttre borggården, och
rådet bade bär sin första session d. 13 Okt. 1755
samma dag riksdagen utblåstes. Då riksrådet
afskaffades 1789, tillstängdes äfven dessa salar och
ha sedan endast varit begagnade som paradrum åt
kongl, lik vid dessas offentliga förevisande.
RåTelt, Kr i I., bondeson från Westergötland,
kallade sig Råberg och blef 1684
kammarskrifvare i militie-afräkningskontoret, der ban sedan
blef karnererare, i hvilken beställning han
adlades 1708 för det han "har til *itt välförtienta
beröm bragt til rigtigbet monga och stora
balan-cer, som för hans tid vid Contoiret sig befunnit,
samt igenom sina påminnelser och bedrifvande
afskaffat en hop dristigheter och sjelfsvåld, inritade
ä somliga orter vid Fortificationsmedlens
handterande;" blef sedan kongl, räntmästare. Dog i
Stockholm d. 30 Jan. 1724 vid 62 års ålder.
Hans son,
Råfelt, Johan, född 1702, blef 1747 lagman
i Nerike och 1750 revisions-sekreterare, 1756
landshöfding i Örebro län, hvilket ban dock
utbytte mot Elfsborgs genom öfverenskommelse med
grefve Mörner. R. af N. O. Dog d. 6 Juli 1763.
Råg (Secale cereale), Sveriges allmännaste
sädesslag, härstammar, likt de flesta af dessa, från
Asien, der ban på Himalajas bergstrakt igenfinnes
ända upp till 14,900 fot öfver hafsytan. Den
förekommer hos oss vanligen i tre hufvudsakliga
artförändringar: Tufråg, hvars utmärkande egenskap
är att, ehuru sådd ganska tidigt, till och med i
början af Juli, likväl icke gå i lägg på hösten,
utan blott tufva och utbreda sig pä marken,
hvarföre den bör sås tunnare an vanlig råg, samt att
gifva längre halm och tyngre korn än denna;
Senråg, som kan sås senare, till och med efter
hve-tet, har tjockare skal och ger mörkare mjöl saml
mognar senare än den vanliga, och Vät-råg,
hvilken ger mindre afkastning än den vanliga, är
mera osäker och fordrar kraftigare jord. Det finnes
således intet skäl till dess odling, annat än der
svårt bergningsväder och en ogynnsam
höstvader-lek hindrat att utså den beräknade mängden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
