Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rågblomman.
Rakoppar.
419
höstråg, eller der man odlar polatis utan att
bål-*la träda och jordmånen är för dålig för kora att
följa efter potatis, eller på torfjord, der höstråg
lätt felslår; i dessa och dylika fall kan
sommar-rågen förtjena att komma i åtanka. Den
allmänna rågen kan sås på de mest olikartade
jordmå-ner, trifves bäst i lös jord, der den ger den
största afkastning och är den enda passande på jord,
som håller 85 proc. sand eller derutöfver. Den
fördrager illa fuktiga lägen, der ofta svingel
infinner sig och stundom alldeles uttränger
densamma. Rågen anses ej bos oss tåla så stark köld
som kornet eller bafran, men i åtskilliga andra
länder är detta förhållande tvärtom. Den fordrar
mindre gödsel än hvete och anses matta jorden
mindre. Dess vigt är i allmänhet 14 lisp:d; den
dåliga kan gå ända ned till 11. Den högsta
afkastning, man deraf erhållit, har varit på
landtbruksakademiens experiinentalfarm 15:de kornet.
Medelafkastningen i Sverige är i Norrbottens län —
på de få ställen derstädes, som den kan odlas —
1 I i Westerbottens 8f, i Bohuslän 7| och
minst i Kronobergs, der den endast är 3‡.
Me-delafkastningen för hela riket är på landsbygden
och på stadsjord — Att ett sädesslag,
soin så väsendtligen ingår i vilkoret för
menniskans tillvaro och utgör dess förnämsta födoämne,
äfven måste spela en stor rol i dess inbilluings
föreställningar, är naturligt. Man tillskref
sålunda rågen allehanda mystiska betydelser. Dess halm
begagnades vid jultiden att dermed beströ golfvet
och tjena till läger för bela bushållet. De faror,
som häraf uppkommo genom eldens ovarsamma
handterande bland den lösa balmen, föranledde ett
förbud mot dess begagnande; men bruket fortfar
icke desto mindre, isynnerhet i de norra
provinserna. I taket plägade man julaftonen upphänga
12 små rågbalmskärfvar, som der fingo förblifva
bela året om och kallades Burnninner, hvilket
ännu sker på vissa trakter i Småland.
Midsommarsnatten plägar man, på åtskilliga orter, ombinda
två lika höga rägstånd med hvar sitt band, det
ena rödt för glädjen, det andra svart för sorgen,
och följande dagen efterse, hvilketdera växt
öfver det andra. Dettas färg tros då bli
betydelsefull för det kommande året, hvars händelser bli
antingen af glad eller sorglig beskaffenhet.
Ragblomman (Draba verna) tillhörig
tetradyna-misternas klass, är en af vårens första alster. Den
har sitt namn deraf att när dess små hvita
blommor visa sig anser bonden tiden vara inne för
så-ning af vårråg. Den trifves endast på torra
backar och jordvallar, samt erbjuder förmedelst sio
litenhet ingen känd nytta i bushållningen.
KÄVJieril, annex till Högsäters moderförsamling i
Wahlbo härad af Elfsborgs län och Carlstads stift,
består af 8® förrn, mtl., uppskattade till 30,839
R:dr, med en folkmängd af 838 personer.
Arealen är 8,725 tunnl., hvaraf mer än en fjerdedel
eller 2,875 äro sjöar och kärr. Adr.
Wenersborg eller Åmål.
H&glamla, elt stångjernsbruk i Ny eds socken i
Wermlands lan, hvarest vid 2 härdar smidas 933
skepp:d af köpetackjern. Afsattningsorten är
Götheborg. Ägare äro C. G. och B. A. Geyer m. fl.
intressenter. Bruksstämpeln är BL:R.
Ragriks och RUklirrs koppargrufvor. Se:
Jern-bnds socken.
Hagarils vik är ett betydligt skärgårdssambälle
pä Skaftöns södra udde utanför Oroust i Bohuslän.
Det är väl bebygdt och bebos af 46 hushåll, hvaraf
de flesta äro sjöfarande. Här funnos år 1840
sexton fraktfartyg oin tillsammans 568 läster,
hvarmed idkades sjöfart på Frankrike och England.
Fisket idkas icke särdeles.
Riiliuai eller Haua (skrifves i Làstboms
stiftsmatrikel Rau*), elt annex till Helsingborgs lands- och
stadsförsamling, ligger vid hafvet, J mil från
Helsingborg, består af 15 mtl., uppskattade till
136,945 R:dr. Arealen är 4,050 (unn). Folkmängden
1,580 personer. Här inom ligger RAå fiskeläge, som
1840 hade 61 huslägenbeler och en skatllagd
qvarn. Här uppkastades 1712 ett retrancbement,
som sträckte sig från Råslrömmen mot
Landskrona till en längd af 4,800 alnar. Socknens jord
är i allmänhet mager, äfvensom ängsmarken, och
skog fattas alldeles. Danskarne hade landstigit här
d. 1 Nov. 1709, och man ville nu förekomma ett
dylikt företags förnyande. Fiskeläget uppbrändes
1788 af den Ryska eskader, som under kriget
mot Sverige låg vid Köpenbamn. Adr. Helsingborg.
Haka (Corvus frugilegus), en Qyttfogel tillhörig
korpslägtet, är ungefär 3 qvarter lång, är svart
till färgen med stark stålblå glans särdeles på
hals och hufvud, näbben är rät och spetsad.
Fjäderbeklädnaden på nyssnämnda kroppsdelar är olik
den hos öfriga arter af detta slägte, nemligen helt
silkeslen utan alla fjäderspolar. De glänsande
vingarne och stjerten skifta i grönt och purpur.
Ungarne äro föga olika de gamle, endast att
näsborrarne äro täckla med styfva borst, hvilka dock
snart bortnötas, då fogeln börjar borra i jorden
efter sin föda. Räkan hitkommer i början af Mars
månad, och lemnar oss åter i Sept. eller Oktober.
Hon går norr om Småland. Dess käraste tillhåll
är öppna fält, der skogsparker eiler enstaka träd
förekomma. Ganska sällskapliga, förena sig dessa
foglar i större kolonier och sälla sig ofta till
andra foglar af samma slägt. Deras ljud är ett
vidrigt skriande, som låter gaarb, yaarb. Boet
tillreda de uti höga träd helst i skogsbryn nära
åkerfält, och bygga der flera par tillsammans.
Nästena sammansättas af ris och qvistar, mossa, ull
och bår, äfven jord. Äggen, som till antalet äro
4 à 5, äro långa, grönaktiga och brunlläckiga.
I slutet af Maj eller början af Juni äro ungarne
flygfärdiga, men hålla sig gerna länge i samma
träd, der de gamle baft sitt bo. Unga råkor ätas,
och anses såsom en läckerhet. På nysådda åkrar,
särdeles ärtåkrar, göra dessa foglar icke ringa
skada, derigenom att de upplocka det groende
utsädet.
HÅknppar äfven Garkoppar, <»arkojipitr
eller Svartkoppar, kallas kopparn i sin första
smälta form, sådan den vid roslhruk framkommer,
dä den ännu icke äger den högröda färg, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
