Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rålamb.
Rångsilala.
togs nästan belt och hållet i den sista. På eller
inga Svenska böcker och skrifter felades der, ända
till Stockholms Comedi-affischer. Hans noggranna
nöje deri var ingen menniska till skada." Tessin
tillägger oin honom den egenheten att ban aldrig
åt bröd, hvarföre T. på skämt föreslog "att
förekomma missväxt genom att aflägga brödätande,
men använda allt arbete, som nu åkern upplager,
på boskapsskötsel, o. d." Ilar utgifvit: Stockholms
städs Beskrifning, samt en förteckning öfver sitt
myntkabinett, hvilket ban inköpt efter biskop Erik
Benzelius, och som efter bans död såldes till
banken för 120,000 daler k:mt; en Förteckning på
Sveriges Råd, o. s. v. Hans son,
Ralamb, Claes (Gustaf, var född 1705, blef
kammarråd, landshöfding i Södermanland,
president, först i kommerse-kollegium, sedan i
statskontoret, Kom. af N. O. och död d. 29 Mars 1765.
R. är egentligen märklig derföre, att det var i
hans hus den unge Dalin var informator, och de
tillgångar till studier och den umgängeston han
bär inhemtade, torde icke litet ba bidragit till
bans anlags utbildning och den riktning de fingo.
Gezelius säger om hunom, att "han var en man
af godt hjerta, mer vällustig och mindre
ordningsman än fadern, ökade egendomarna, men
förstörde egendomen för familjen, som, dä Gezelius
skref, ägde ingen enda fastighet."
Ralambstjerna, Magnus, son af fys.
professorn i Upsala, Elias Magni Rbalambius Gestricius,
var född i Upsala i början af 1600-talet, blef
underlagman i Norrfinne lagsaga och assessor i
Åbo hofrätt. Adlades 1651. Var ledamot i den
kommission, som 1664 tillsattes att revidera lagen,
men afled redan i April månad 1666, utan söner
dä ätten ntgick med honom. Var en af Sveriges
lärdaste jurister och åtnjöt allmän aktning, ej
blott som sådan, ulan äfven för sin redlighet och
rättskaffenhet. Har efterlemnat åtskilliga
disputa-tioner, betänkanden och förslag.
R&lstorpa bäck i Hasslöfs socken i Halland, är
märklig derigenom, alt man ofta i densamma
träffat perlmusslor.
Ran kallas det brott, som begås genom att
våldsamt öfverfalla och plundra personer. Rån är
således en gröfre art af tjufnad, förenad med
personligt väld. Det förutsätter alltid att gerningen
begåtts med berådt mod och straffas med
dödsstraff. Rån betraktades af den äldsta lagstiftningen
mindre strängt än tjufnad. Det öppna våldet
hatades mindre i ett rått, men ärligt tidehvarf, än
det listiga, baksluga tjufveriet. Det kunde
försonas med böter. Det är först sedan den allmänna
stads- och landslagen trädt i landskapslagarnes
ställe, som rån blef strängare bestraffadt. Då
infördes dödsstraff för gröfre rån, och i vår nu
gällande lag är detta straff stadgadt för alla rån.
Råne, Bohuslänskt ord i stället för fargalt.
Råneå fögderi i Piteå län eller Norrbotten,
består af socknarna Råneå, Neder-Kalix,
Öfver-Kalix och Gellivare Lappmark, tillsammans 1S7£
mtl., uppskattade lill 610,047 R:dr, med en
folkmängd af 12,027 personer. Arealen är 5,623,852
lunnl., hvaraf 608,000 äro sjöar och kärr.
Råneå, Luleå och Piteå socknar, med Jokmoks och
Gellivares Lappmarker utgöra Norrbottens södra
domsaga, hvaremot de båda Kalix-socknarna böra
till norra domsagan under Svea hofrätt.
Råneå, ett konsist, pastorat af 2 kl. i Råneå
fögderi, Norrbottens län och Hernösands stift, 4
mil N. från Luleå vid hafvet, består af 62T:T
hemman enl. Forsell, men enligt Stiftsmatrikeln
63i§4 mtl., uppskattade till 250,416 R:dr, med
en folkmängd af 3,6 V6 personer. Arealen är
457,603 tunnl., hvaraf 40,000 äro sjöar och kärr.
Genom socknen flyter Råneå elf, som gifvit den
silt namn, och här faller ut i hafvet. Den
kommer från Luleå Lappmark, grenar sig på flera
ställen och är för det mesta grund, men bar böst
och vår så mycket välten, att den pä sina ställen
förorsakar öfversvämningar; mil från kyrkan
bildar den ett mäktigt vattenfall, kalladt
Korp-/orssen. Det ligger icke långt ifrån byn
Deger-sele, är -j-1^ mil långt och 60 fot högt. Farten
från sistnämnda by till kyrkan ansågs fordom så
vådlig, att de, som begåfvo sig på vägen dit,
togo afsked af slägt och vänner för detta lifvet,
emedan de ej ansågo sig säkra att komma
tillbaka. Denna fara förmådde likväl icke afskräcka
den fromma andakten. Vid färjstället ar elfven
543 fot bred. Nära derintill är kyrkan, som är
byggd af träd, men bar ett godt orgelverk.
Socknen var till år 1654 annex under Luleå.
Invånarne, som utom åkerbruket, hafva
boskapsskötsel och skogseffekters föryltrande lill näringsfång,
äro i allmänhet välmående. I socknen ligga flera
berg, hvaraf Rånkàlen, som skall vara 345 alnar
lodrätt öfver vattenytan, och bar utseende af en
trekantig batt, är landkänning för sjöfarande 10 à
12 mil ut på hafvet. Fålsberget är ganska högt,
och har 2 grottor eller öppningar. På dessa berg
synes solen hela natten midsommarstiden. Några
märkeliga ålderdomslemningar finnas icke i
socknen. Den bar ett sundt läge, så att smittosamma
sjukdomar äro sällsynta. Här ligga Meldersteinå
jernbruk och Strömsunds masugn (se dessa ord).
Adr. Luleå eller Haparanda.
Raugedala, moderförsamling, med annexen
To-arp, Espered, Warnum och Tärby, ett reg.
pastorat af 2 kl. i Ås härad, Elfsborgs län och Skara
stift, \\ mil O.N.O. från Borås, består af 23 i
hemman, uppskattade lill 82,582 R:dr, med en
folkmängd af 1,084 invånare. Arealen är 5,027
tunnl., hvaraf 320 äro sjöar och kärr. Af
sjöarna märkas Fölsjön och Marsjon Kyrkan, som
tros ba fått sitt namn af en drottning Ragnhild,
är af okänd ålder, men tillbyggdes 1752.
Socknens åkerbruk är ej tillräckligt för invånarnes
behof, hvarför många af dem idka gårdfarihandel.
Ollonbergska slägten skall härstamma från denna
socken. En Thord Larsson från Orrekärr for
nemligen under de oroligbeter, som 1529 utbröto
i Westergötland, ut till Wittenberg, studerade
der tbeologien och blef vid hemkomsten
kyrkoherde i Rångedala. Hans sonson var Thore
Ollonberg (se detta ord). Adr. Borås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
