Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rön».
Hör il rummen.
435
sta, Bogsta, Thorsåker, Lästringe, Ripsa, Lid,
Runtuna, Råby, Allhelgooa och Svärtuna, som
utgöra tillsammans 403 J beinman, uppskattade till
1,695,788 R:dr. Folkmängden är 11,299
personer. Arealen 166,049 tunnl., hvaraf 17,990 äro
sjöar och kärr. Utgör tillika med Jönåker,
Oppunda, Willàttinge och llölebo härader en domsaga
under Svea hofrätt.
Rönö, annex till Östra Ny moderförsamling i
Björkekinds härad af Linköpings län och stift,
mil från Söderköping vid Östersjön, består af 32 J
förrn, hemman, uppskattade till 146,950 R:dr, med
en folkmängd af 696 personer. Arealen är 10.738
tunnl., hvaraf 275 äro kärr och sjöar. Af de
sistnämnda märkes en: Öfvergårdsund, hvarifrån en
å faller ut i Östersjön. Kyrkan, som 1641 och
1642 uppbyggdes af pfaltzgrefven Johan Casimirs
gemål, Catharina, kallades derföre efter benne
Catharina kapell. Altartaflan, som består af 16
starkt förgyld» bilder och härleder sig frän
knlhol-ska tiden, är 1742 hitskänkt från Östra Stenby
församling. Här linnes ett orgelverk. Inom
socknen ligger Rönö kungsladugård, 4J hemman med
en vidsträckt och väl underhållen trädgård och en
skattlagd mjölqvarn. Här var fordom ett befastadt
slott, hvars byggnadstid är obekant. livad man
vet derom är, att det år 1289 af berlig Bengt,
som då var biskop i Linköping, testamenterades
till biskopsbordet derstädes. Drottning Margaretha
köpte godset af riksmarsken Carl Ulfsson till
Tofta, och det ansågs sedan som bennes
morgongåfvogods. Här afkunnades 1421 domen öfver
Johannes Jericbini (se detta ord) i närvaro af Erik
XIII, erkebiskopen i Riga, flora Danska biskopar
och Svenske herrar. Slottet intogs 1434 af
En-gelbrekt, som förstörde det. Rönö gård kom,
efter åtskilliga skiften, åter tillbaka ander Linkiipings
biskopsstol, och biskop Brask anlade bär, 152V,
eu saltpanna, hvarpå ban fick privilegium. Vid
Westerås recess indrogs gården till kronan.
Johan III lät bär uppföra ett präktigt slott, som
innehades af bans enka och son, derefter af Johan
Casimir, hvars son, hertig Adolf, fullbordade dat
nya slottet. I detta skick är det aftecknadt i
Dahlbergs Suecia; men 1719 uppbrändes det af
Ryssarne vid deras härjningar i skärgården, så att
numera blott en mur och en hvälfd källare
återstå. Kungsgården är nu bortarrenderad mot 65
tunnor spanmål och 1,000 R:dr B:ko., samt
förbindelse för arrendatorn att underhålla en god
bo-skapsafvel och en hingst till bästafvelns
förbät-ring i orten. — Säteriet Kåreholm 3 mtl., bar en
utmärkt vacker belägenhet vid Saltsjön, en
smakfull åbyggnad och en af de bästa trädgårdar i
trakten. På dess ägor ligger Ar[vidsbery*
koppargrufva (se detta ord) och till gärdens förmåner
hör ett ovanligt godt fiske, der, utom andra
fisksorter, fångas en s. k. prigg i sådan mängd, att
vissa år deraf kunna kokas 1,400 kannor olja,
atom det betydliga gödningsämne som fnllningen
lemnar. Ett godt osttryckeri är bär inrättadt.
Vid hemmanet Öfvergård finnas lemningar efter
fordna förskansningar,’ troligen uppförda af någon
viking. En folksägen förtäljer nemligen, att man
fordom seglat frän saltsjön öfver Winterbo, Stäks
och Rönö ängar till insjön vid Öfvergård, och
öfver Baggetorps ängar åter ut i saltsjön.
Tullhuset vid denna farled skall ha stått på det ställe,
der en backstuga vid namn Bombagen nu ligger.
Adr. Söderköping.
Rör, »tenrUr, kallas en samling af klappersten,
bopad för hvarjehanda ändamål. Ordet nyttjas
vanligen för att beteckna ett slags grafminnen,
soin till stor talrikbet förekomma i Skandinavien
och äro af tvenne slag såsom varande minnesmärken
dels efter kelterna eller bronzfolket (se Hallkt.ilrör),
dels efter den sist invandrade folkstammen, då de
äro liktydiga med ättehögar, endast med den
skiljaktighet, att de ej såsom de senare blifvit försedda
med jordhelåckning.
Hiira »ocken, annex till Tegneby pastorat i
Orousts Vestra härad af Bohuslän, innefattar med
en landvidd af -fir qvadratmil nordvestra delen af
ön Oroust. Dess figur är sådan, att den stöter
till alla socknarne på Oroust, utom Långelanda.
Fordom bar hon namnet Riödr. Trakten är
uppfylld af berg och något skogbevuxen. Jordmånen
är rådande sand och sandmylla. Lera äga blott
ett par gärdar. Ilufvudsädet är biandkorn och
hafre. Inga utmärktare gårdar äro bär belägna.
Invånarnes antal uppgår till 1,500. De lelva af
jordbruk, obetydligt fiske och skeppsbyggeri,
hvilket senare särdeles idkas vid hvarfven på
Kongs-vik. Socknen äger den märkvärdighet, att ingen
indeldt vag leder genom densamma. Kyrkan är
nybyggd 1846. Fornlemningar: En samling
ättehögar ligger vid Henån, af hvilka den förnämsta
kallas konung Björns hög, och en sten, soin
ligger der bredvid i hafsbrynet skall enligt sägen
fordom hafva prydt grafven. Konung Björn skall
hafva varit en fiendtlig höfding, hvilken infallit
här, inen blifvit nedgjord med hela sin här i en
närbelägen backe, som bär namn’t Björnbräckan,
samt sedan bär blifvit jordad. Vid gårdarne
prest-backa och Göksäter ligga och mindre samlingar
af ä tehögar. En borglemning pryder det s. k.
Hitsefjället, och sägen berättar, att en konung
Hitse här haft sin hofbàllning. Denne Hitse skall
hafva berrskat öfver Oroust Vestra härad och
legal i ständig fejd med konungen i östra härad,
Borre, men efter ett misslyckadt försök att
bemägtiga sig dennes borg blifvit nedhuggen vid
Haga i Stala socken, der talrika forntidslemningar
förekomma. Lemningar efter gamla borgar träffas
äfven på Svinevik och Borg i hälleberget, hvilket
senare är namnet på en brant öfver hafsviken
hängande klippvägg. Adr. Oroust.
Rtlrabuchen i Lossa socken i Upland, är en
ansenlig böjd, hvarifrån man bar en vidsträckt
utsigt af 3 till 4 mil åt flera sidor. På höjden
är ett ställe, utmärkt med en ring af stenar,
kallad: Hårat mg, hvarest ungdomen fordom
sommartiden anställt hvarjehanda lekar och öfningar.
Hör||ru ut men (Ardea stellaris), en större
häger-art, är en 2| fots lång fogel spräcklig af svart
och rostgalt, med långa uppösta halsfjädrar, bred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
