- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
438

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runamo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

438

Sabbatsbrott.

Sackenskjöld.

Sabbat, som var ägare deraf under första hälften
af 1700-talcl. Den inköptes på auktion 1751 för
Stockholms stads räkning att användas till
fattighus för Storkyrko-, Tyska, Finska, Fransyska,
Reformerta och Riddarholms församlingar.
Franska kyrkan afsade sig sedan delaktighet deri, men
för de andra församlingarna är anstalten
bibehållen. Nära 300 fattiga underhållas derstädes. År
1847 var högsta antalet 289 och kostnaden
derföre 13,760 Rdr. Här är äfven en hälsobrunn,
som anses för den bästa af Stockholms
hälsokällor och en tid mycket besöktes. Den upptäcktes
af amiraiitets-apotbekaren Johan Julius Salberg (se
detta ord).

Mabbatsbrott kallas hvarje öfverträdelse af
sabbatens helgd, så vida den är af beskaffenhet att
kunna blifva föremål för laga åtal. Straffet
består i böter, antingen för sabbatsbrottet ensamt
eller ock på det sätt, all de böter, som ådömmas
i och för en i alla fall brottslig handling,
förhöjas i fall den blifvit begången på helgedag. All
handel i bodar eller ombord på fartyg, likasom
äfven allt arbete och handtverk är förbjndet på
beigedag, och, om det sker, innebär sabbatsbrott;
likaså alt företaga resor före gudstjenstens slut.
Böterna för sådana sabbatsbrolt äro 10 d:lr och
5 d:Ir för den som utlcger bäst eller båt till
resor på beigedagar. I afseende på sädana
handlingar, som i sig sjelfva icke äro straffvärda, men
af lagen stämplade till sabbatsbrolt, hafva dock
sederna visat sig mägtigarc än lagen och dess
bud hafva fallit i glömska. För alt upprätthålla
författningarna om sabbatens Grande, vidtog man
i Stockholm på 1730-talet den besynnerliga
utvägen, att låta vakter under gudstjensten patrullera
omkring på gatorna. Denna åtgärd hade en
alldeles motsatt verkan än den åsyftade, ty
slagsmål och oordningar föreföllo emellan patrullerna
och dem de ville tvinga till gudstjenstens
begående. De indrogos derföre; men d. 28 Nov. 1744
utkom en förordning, hvarigenom de ånyo
infördes. Samma’ följder uppkommo och hela åtgärden
måste ånyo afskalTps. Sabbatsbrolt, d. v. s. ej
endast brott begångna på söndagar eller
högtidsdagar mellan kl. 4 om morgonen och 9 om aftonen,
utan äfven arbeten förrättade på ofvannämnda
lider, äro i lagen belagda med böter af 10 d:lr s:mt.
I det nya lagförslaget äro dessa böter ökade ända
till 20 R dr i silfver.

Sabel, Lennart, adlades 1575, utan alt det
uppgifves hvarken hvad ban var eller hvad han
förut betat. En annan, Sabel, Peder, förut
Peder Jonsson, som var Rysk tolk, och skref sig
"till Bagarebo", adlades sedan 1592. Den
förstnämndes sonson, öfverste Linved, och den
senares son, Johan, introducerades 1627; men
bådas ätter äro utgångna.

Sabelfatia, Anders, bette förut Anders
Nilsson till Talis, och var ryttmästare, då ban 1563
adlades, lian blef sedan öfverbefallningsman på
Wiborg. Hans sonson, Gustaf I.eiiuartssou ,
introducerades 1633, men ätten är längesedan
utgången.

Sabel felt, Zacharias, bette förut Ailsson,
bade deltagit i liera af Gustaf Adolfs fälttåg och
var ryttmästare, dä ban 1643 adlades.
Befordrades sedan till öfverstlöjtnant.

Sabelhjerta, Hengt, hette förut Larsson och
adlades 1586 "för des bulle tro tjenst han oss och
Rijket gjort och bevist hafver." Blef sedan
slotts-lofven i Nerva, llans sonson, ryttmästaren
Jakob S., introducerades 1633.

SabelskjUld, Carl, förut JMnsson, adlades
af Gustaf Adolf, utan. alt det finnes uppgifvet när.
Han introducerades 1627 och blef 16 49 major.
Ätten utgick med sonen, ryttmästaren JMns S.

Sabelstjerna, Henrik, hette förut Henrik
Eriksson och adlades 1609 af Carl IX, "för det
ban lient troligen och väl." Att ban måste ha
stått i särdeles nåd hos konungen, kan slutas
deraf, alt bans tjenster, om hvilka man ej vet hvari
de bestodo, lönades icke blott med adelskap, utan
äfven med förläningen af några bemman i Finland.
Hans son, Erik, introducerades 1634, men
ätten är längesedan utgången.

Sack, Otto, Lifländare, gick i Gustaf Adolfs
tjenst, blef der öfverste för ett
kavalleri-rege-menle och 1625 introducerad på riddarhuset som
Svensk adelsman. År 1635 blef han
sloltsbaupt-man i Riga och i DünamUnde och tog afsked 1649.
llans son, Cari Eilip, dog som landshöfding i
Kalmar 1661.

Sack, Jolian Gabriel, af ofvanstående ätt,
orh son till öfverstlöjtnanten Carl Filip S., blef
1719, ehuru endast hofjunkare, upphöjd i
friherrlig! stånd. Han dog 1752 som kansliråd. — En
Gottfried Sack bar 1754 utgifvit ett
Samman-drag af Kongl. Bref och Resolutioner angående rang.
Om ban. tillhörde ofvanstående familj är ej bekant.

Sacka är på sjömansspråket detsamma som blifva
efter, röra sig tillbaka, och Sacka i là säges om
ett fartyg, som blir efter andra, i hvilkas sällskap
det kryssar.

Sacka betydde i forn-Svenskan detsamma som sitta

och hvita.

SackenskjUld, Erasmus, hette förut Sack*

och var född d. 23 Aug. 1633 i Giessen, der
fadern var amtman, och en af stadens 16 äldste.
Han studerade fysiken och medicinen, reste till
Holland och Danmark, saml ernade fortsätta vägen
till Sverige, men måste, af brist på tillgångar,
afstå derifrån. I Köpenhamn blef ban likväl
b«-kant med Svenska sändebudet Durell, som fäste
uppmärksamhet vid den unge mannens bekymrade
utseende och förmådde honom att åtaga sig en
informators plats för bans sjuklige son, hvilken skulle
besöka varmaro länder. Denne följde han till
några hälsobrunnar och efler dess död hans yngre
broder till Frankrike och Italien, samt tillbaka till
Sverige, der fadern fått sig nppdragen tillsynen
öfver det nyligen stiflade universitetet i Lund.
[lär anställdes Sack, som 1666 blifvit promoverad
till mediciue doktor som professor i medicinen
och botaniken. Under Danska kriget led ban väl
mycket af Danskarnes plundringar, blef en gäng
af dem tillfångatagen och förd till Köpenhamn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0436.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free