Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lniniOi
Sanda.
451
gick, för att få gifta sig med henne, till kristna
läran, dä ban utbytte namnet Mooty mot Franz
efter d. v. kronprinsen, som stod fadder åt bonom,
och hvarvid Franzén, som undervisat bonom,
förrättade dopet; reste sedan ut till Tyskland, men
lärer förlorat sin förmögenhet genom åtskilliga
motgångar; återkom flera år senare till Sverige,
men gjorde då icke mer någon lycka, och dog i
llamburg 1849 vid ungefär 50 års ålder. Han
bade baft 2 bröder, som tillika med bonom
lemnat Indien, af hvilka den ene snart dött och den
andre nedsatt sig i Neapel.
Sam s&, striden derstädes. Se: Hjalmar.
Samtal vid liaml» Upsala Hü«ar. Då
Gustaf I började söka införa reformationen, satte sig
allmogen deremot, dertill förnämligast uppviglad
af presterne och munkarne. Konungen kallade en
gäng 1526 Uplands allmoge att möta sig vid
Upsala högar, der han sökte öfvertyga dem om den
evangeliska lärans företräde framför den påfliga;
men bönderne yrkade med böga rop att de ville
behålla sina munkar och sin Latinska messa.
Gustaf befallde då en af sina hofmän gå fram och
tilltala dem på Lalin. När de naturligtvis ej
förstodo detta, sökte ban visa dem orimligbeten af
att förrätta gudstjensten på ett obekant språk;
men ingenting hjelpte. Gustaf måste dölja sin
harm och återvända till staden, der erkebiskopen
Johannis Magni gaf bonom en präktig mållid och
hvarvid ban i sitt högmod yttrade: "Vår nåd
dricker Eder nåd till ett godt år!" Gustaf svarade:
"men din och vår nåd rymmas icke under ett Iak."
Samtala kallades under en del af medeltiden de
möten, som konungen höll med de stora i landet
rörande rikets ärenden. När efter kristendomens
införande och det gamla förbundets upplösning
emellan Svear och Götbar äfven Allsbärjartingen
upphört, fanns icke någon nationalförsamling, utan
aristokratien, som nu uppkommit, inkräktade de
gamla odalmännens politiska magt. Det blef
Herredagar i stället för Allsharjarting, och dessa
Herredagar kallades med ett annat namn Samtalu.
Konung Magnus Ladulås förklarade att ingen ägde
infinna sig vid konungens samtalu, som ej vore
kallad eller bade något att andraga. Således var
icke folket alldeles uteslutet; det fanns ett tillfälle
att vid samtalu framkomma med folkets
önskningar och behof, men magten att afgöra hvilade
hos konungen och de roägtige herrarne. Det är
isynnerhet under Folkunga-ättens lid, som dessa
aristokratiska församlingar brukades. Sedermera,
eller i slutet af samma period, visa sig första
spåren till ståndsrepresentationen, dä genom
borgarnes och böndernes uppträdande såsom egna stånd
ett demokratiskt element åter framträdde.
Herredagarna fortforo likväl samtidigt att hållas, och
det berodde på omständigheterna, om herredag
eller riksdag tog afgörandet i sin hand. När
ari-stokraterne kände sig mägtige, aktade de ej om
folket, utan stiftade lag och afgjorde
riksä-renderna sjelfva; men när någon mägtig höfding
ville resa sig emot de öfrige, kallade ban fram
borgare och bönder, särdeles de sistnämnde, och
samlade riksdagar, hvilka den tiden egentligen icke
voro annat än oroliga folksamlingar. Efter
Kal-mare-unionens slut försvinna herredagarna.
Samuelsdal i Kopparbergs socken i Dalarna, är
boställe för bergshauptmannen vid Stora
Kopparberget. Är beläget J mil från Falun. Det har
egentligen sin märkvärdighet deraf, att
bergshauptmannen A. Pihl, som en lång tid innehade det,
genom en mängd fruktträds och andra sällsynta
in-och utländska träds och buskväxters planterande,
förvandlat stället från en ofruktbar tallbacke till
elt af de trefligaste och angenämaste landtställen
i orten.
Samuelsson, Maurits, historiemålare och
agre-erad vid de fria konsternas akademi, hvars elev
han varit, är född 1806 i Stockholm af föräldrar
tillhörande Mosaiska trosbekännelsen. Han är äf
ven en lycklig porträttmålare och har särdeles
vinnlagt sig om det historiska af konsten genom
kostymers och andra forntida bruks studerande.
Samvetsfrihet är genom regeringsformen
försäkrad åt hvarje Svensk medborgare. Fremmande
religionsförvandter af kristna trosbekännelser samt
judarne äga fri religionsöfning med rätt att bygga
kyrkor, offentligen fira sin gudstjenst, döpa sina
barn, ingå äktenskap och begrafva sina döda
med sin egen kyrkas ceremonier, samt uppfostra
sina barn i sin religion. De äga valrätt till
riksdagsmän, såvida de äro af kristen
trosbekännelse, och de reformerta kunna äfven väljas.
Deremot kan intet civilt embete beklädas af någon
som icke tillbör den evangeliskt-lutherska kyrkan;
i militärisk tjenst kan konungen deremot bruka
äfven andre. Men religionsfriheten sträcker sig icke
ända derhäu att fritt utsprida sin religion.
Derföre få icke offentliga processioner anställas, ej
kloster eller offentliga undervisningsanstalter
anläggas, och lutherske trosbekännare äro förbjudne att
bivista den fremmande gudstjensten. Öfvergång
till fremmande religion straffas med landsflykt;
men blandade äktenskap, d. ä. då man och bustru
äro af olika religion, äro icke fürbudne och
barnen få då uppfostras i den religion, som föräldrarne
före vigseln bestämt. Vigseln till sådana
äktenskap förrättas med dubbla ceremonier efter båda
kyrkornas bruk. Religionsfriheten i Sverige är ej
äldre än sedan förra seklet. De utländske
sändebuden ägde förut blott att hålla sin gudstjenst
inom eget hus och kretsen af sin familj. Fri
religionsöfning beviljades 1741 åt reformerta och
1779 åt alla kristna trosbekännare, samt 1782
till judarne. De sistnämndes rättigheter äro dock
något inskränktare, ty de få ej ingå äktenskap
med kristne, och de äga ej att nedsätta sig
hvarhelst de behaga utan blott i vissa större städer.
Samvet iir tusende vittne , elt af våra fäders
ordspråk, som, jemte flera andra dylika, visar huru
väl de förstodo samvetets magt och huru omutligt
det är både som anklagare, vittne och domare.
Sanct Hans blomster. Se: Haslfibler.
Sauda på Gottland, 2 £ mil från Wisby vid hafvet,
med Westergarns och Mästerby annexer, 1
konsist. pastorat af 2 kl., består af 20 J hemman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
