Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SaodntBd.
Sannegården. 457
(ore allmänt kallas Dackemila. Det indrogs till
kronan i följd af ägarens uppror. Adr. Wexiö,
hvarifrån socknen ligger, enl. Forsell, 4J mil, men
en). Wieselgren 5 4- mil.
Saiiilatail i Munktorps socken, ett ställe, som skall
vara uppbygdt af S:t David och efter honom
blifvit kalladt S:t Davidsstad, hvilket sammandragits
på detta sätt. I Trefaldigbetskällan, som ännu
kallas S.l Davtds kalla, skall ban ba döpt många
hedningar.
SandstenskleTvan kallas nedersta |]varfvet af
Kinnekulle, 450 aln. bredt, men i lodrät böjd 41
alnar, beslår af hvit sandsten, som stöter något i
gult, hetäckt med sand samt svart och något
röd-blandad mylla. På vestra sidan vid llellekis och
Råbäcks stränder ser man, då vattnet i Wenern
sänkt sig, buru detta hvarf utskjuter i sjön flera
famnar under valtenytan i tunna skifvor eller
lager, ofla af icke fullt 2 tums mägtigbet, då
deremot de ofvan befintliga äro 4 till 6 qvarter tjocka.
Sandilrttiuer, Antiers Peter, statsråd, chef
för finans-departementet, hvartill ban utnämndes i
April 1848, R. af N. O., född d. 4 Okt. 1804,
bette förut Sandström, när ban 1847 uppböjdes i
adligt stånd. Var då landshöfding i Jemtland, dit
ban flyttades 1844 från det kammarråds-embete i
kammar-rätten, han förut innehade. Var
ordförande i den kommitté, som 1846 sammanträdde i
Stockbolm att utarbeta ett förslag till en förenkling af
sättet för de ordinarie skatternas utgörande, och
hvilket vidlyftiga arbete öfverlemnades till 1847 års
ständer, men förföll, emedan det antogs endast af
två stånd, borgare- och bondestånden, men afslogs
af adel och prester. Frågan om sättet för detta
ärendes afgörande, huruvida det skulle betraktas
säsom ett af dem, hvilka böra gä till förstärkt
utskott, eller som förfalla när 2 stånd stanna mot
2, väckte många debatter mot slutet af riksdagen.
Sandvik är namnet pä en hamn i Kila socken i
Södermanland, lastageplats för Stafsjö bruk, och
tvenne hamnar på Gottland, den ena i Bunge, den
andra i Westergarns socken.
Sandviks socken, ett af annexen till Burseryds
moderförsamling i Jönköpings län, 9 mil S.V. från
Jönköping, består af 5 hemman, uppskattade till
12,760 R:dr, med en folkmängd af 236 invånare
och en areal af 6,364 tunnl., hvaraf 1,580 äro
sjöar och kärr. Jordmånen är mager och till icke
obetydlig del skogbeväxt. Alla gårdarna i
socknen ligga enstaka. Kyrkan är af träd och en s. k.
offerkyrka, som ofta erhållit gåfvor från andra
orter, till och med från utlandet. Enligt Alvin
sker detta "ännu i dag", men enligt Wieselgren
bade bon 1725 från nära och fjerran så stora
inkomster, att klockaren för uppbörden erhöll ett
årligt arfvode, och kyrkoherden äfven lick ett
sådant åt sig beviljadt. Hon tillbyggdes år 1715,
men den gamla delen anses för den äldsta i Wexiö
stift, bar en vacker belägenhet pä en udde i sjön
Fegen, 3 mil lång och den största af socknens
nio sjöar. I "Westbo Härads Beskrifning" säges,
att hon, ehnru undangömd af skogen, likväl 1744
spolierades af Danskarne, och Wieselgren uppger
alt det skedde 1646. Båda uppgifterna äro
oriktiga, emedan Sverige intetdera året hade något
krig med Danmark, utan torde böra vara 1644.
Kyrkoskruden bortfördes af fienden och äfven den
ena klockan. I socknen ligger säteriet Sandvik, 1
mtl. Adr. Qvarsebo.
Sandåsar. Många, och ganska betydliga, sådana
genomskära landet i nordlig och sydlig riktning,
särdeles i Upland, Westmanland och Nerike, och
anses såsom bevis på den verkan ett länge
öf-verströmmande vatten utöfvat på Svenska jordens
bildning. Några af dessa hafva 100 fots höjd och
deröfver.
SandO glasbruk, i Nora socken, mil från
Hernösand, anlades 1750, men bar i senare tider
undergått flera förändringar och förbättringar,
särdeles då det innehades af C. Ramström, som
dervid införde tillverkning af flera slags glas, äfven
takpannor.
SandUn. Se: Gotiska Sandön.
Sangis-ån i Westerbotten ansågs i slutet af förra
århundradet för Svenska språkets gräns, på andra
sidan om hvilket det Finska vidtog.
Sangfl, en klippa i inloppet till Frcdrikshall, som
Svenskarne i Augusti 1814 bemägtigade sig och
der de anlade 2 batterier, hvarmed de den 13:de
började beskjuta fästningen. Mon bade förut trott,
att artilleri omöjligen skulle kunna föras upp på
denna holme.
Sanna, en drottning, som, enligt sagan, under
sin resa öfver Tiveden, angripits af födslovånda
och på ett ställe i skogen blifvit förlöst. Denna
plats heter ännu Sansstubbe och ligger i Wiby
socken. Hon tros ba varit gemål åt konung Grim,
som gifvit Grimstens bärad sitt namn. Andra
hålla före, att den ofvannämnde Sansstubben rättare
bör heta: Sone- eller Sunestubbe efter Sune
Folkunge, konung Sverker Carlssons måg, som här
förlorade lifvet.
Sanna grufva i Winteråsa socken i Nerike, icke
långt ifrån landsvägen, ger malm af god och
rik-baltig beskaffenhet.
Sanna ked, i Kumla socken i Nerike, är
exercisplats för Nerikes regemente.
Sannarps säteri i Årstads socken i Halland,
består af 2 hemman, med god åker och äng samt
ekskog, har en vacker åbyggnad och en betydlig
trädgård.
Sannegården eller Sandegården, ett mtl.
säteri i Lundby socken på ön Hisingen nära
Götheborg, tillhörde fordom Oxenstjernska slägten, men
blef 1734 utbytt mot Burgården och anslaget till
säte för Götheborgs biskopar. Här stod i Carl
Gustafs tid en träflning mellan Svenskar och
Danskar, hvilka förstnämnde slagit en brygga vester
om gamla varfvet. De behöllo öfverhanden och
Danskarne nödgades vika. I denna strid stupade
den väldige kämpen Skialrup, som, enligt sägen,
var en trollkarl, och således skottfri för
blykulor, men blef skjuten med en silfverknapp; ban
fäktade likväl länge på knä, till dess han föll
genomborrad af Svenskarnes korsgevär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
