Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SnrfsjUn.
mans 10 om 913 läster, hvaraf 6 kommo frän
Sverige och 4 frän utrikes orter; alt intet Svenskt
fartvg derifrån gick tillbaka till Sverige och intet
Sardinsk! ankom hit. Det bar likväl händt ett par
år, att något Sardinskt krigsfartyg besökt
Stockholm, egentligen för att afhämta i Sverige
beställda kanoner.
Sarfsjftn, ett nybygge emellan Hede och Storsjö
kapell vid Jemtländska gränsen, är den enda
menniskoboning man träffar pä den 5 mil långa
rid-vägen mellan båda dessa ställen.
Nar ga. Se: Hugg och slag.
Sarmax blef, jemte Stararussa, Ladga, Tiffin m. fl.
Ryska fästningar, af Jakob De la Gardie intagen
under loppet af 1611 års fälttåg.
daronsbloiuiiter (Dianthus armeria), träffas bär
och der på magra ängar och betesmarker i Skåne,
Westergölhlaod, Westmanland och på Gottland.
Ätes af kon och fåret.
Sarpsborg, ett forntida fäste i Westergötland,
dit prinsessan Astrid ledsagades och der bennes
förmälning firades med Olof den Helige.
Sass, Julian, en Tysk kopparstickare, hvilken,
jemte Wilhelm Svidde och Johan von der Avelen,
under Carl XI:s tid inkallades till Sverige att
gravera plancherna till Dahlbergs Suecia.
tian», Henrik, var öfverste för Åbo läns
infanteri och kommendant på Riga slott, då han 1650
introducerades på riddarhuset såsom Svensk
adelsman. Han härstammade från
Saane, StafTan, en Lybsk sjöman och anförare
för den flotta, staden Lybeck 1520 skickade till
Stockholm att undsatta Christina Gyllenstjerna. Han
gick sedan 1521 i Gustaf Erikssons tjenst jemte
60 Tyska lanskneklar och var, tillika med Knut
Andersson Lilje, höfvidsman för lägret vid
Rotebro. Då det flyttades till Järfva och Genden
vunnit någon fördel öfver Svenska trupperna,
hufvudsakligen derföre, att Sasses råd icke blifvit följdt
af de andra anförarne, som voro Peder Fredag och
Knut Bengtsson, afsatte Gustaf dem alla tre från
befälet, men återtog bonom snart till nåd, då ban
erfarit dess trohet, såsom chef för en afdelning
af flottan, och adlade honom 1527. Vid
konungens kröning hade han, i det då gifna
tornerspelet, en strid mot Gudmund Slätte, bans medfriare
till Olof Rynings enka, men blef besegrad af sin
motståndare och förlorade jemte segern äfven sin
fästmö, som lofvat bli segervinnarens pris. År
1531 hade ban det svåra uppdraget att afhämta
kyrkklockorna i Dalarna och blef s. å. fogde på
Stockholms slott. Hans födelse- och dödsår äro
obekanta.
Sassabusken (Osmunda regalis), träffas på några
få ställen i Sverige, men hvar den finnes, ymnigt,
vanligen vid strandbräddar af åar och bäckar.
Torkad är den nyttig till strö under boskapen,
kanske äfven till dess foder och till stoppning i
smärre sängkläder.
Satan» grialYellga grasserande I Roslagen
nämnes ännn stundom på skämt, men var pä sin
tid ett ganska allvarsamt mål, som då väckte
mycket nppseende och hos den fromma enfalden mån-
laieknutei 459
ga bekymmer och förargelser. Händelsen tilldrog
sig i en bondgård i Roslagen 1729, och en
särskild berättelse är derom tryckt. Djefvulen
oroade länge och svårt gärdens folk, som kallade
prästen till sin hjelp. Denne tvistade en stund med
den onde på modersmålet; men befallde bonom
slutligen tala Latin. Då denna befallning ej
ef-terkoms af djefvulen, förklarade presten sådant
härröra deraf, "att denne djefvul icke var
Beelze-bub eller Storsatan, utan en mindre underdjefvul,
som icke kunde eller hade lärt Latin, emedan ban
på sådane orter ej haft sine funclioner." Ilan var
således hvad man i dagligt tal kallar "en dum
djefvul." (Se vidare: Trolldom.) En gymnasist,
Olof Bergström, som i hörjan af 1700-talet
under rusigt tillstånd druckit satans skål, dömdes
derföre till 14 dagars fängelse vid vatten och
bröd samt uppenbar kyrkplikt, hvarefter det tilläts
honom fortsätta sina studier vid Strengnäs
gymnasium.
Sate, i forn-Svenskan detsamma som innebyggare,
person. Det heter således i Rimkrönikan: "Fulle
med mycket folk och sate." Det kommer af sitta,
och häraf: undersåte.
Saturnus. Se: Mynttecken.
Saud, i forn-Svenskan detsamma som brunn.
Sauer, Carl, föddes d. 25 Okt. 1742 i
Carlskrona, der fadern var rådman, gick, vid endast
16 års ålder, till Pommern som underläkare vid
Södra Skånska regementet, och qvarstannade här
till krigets slut. Blef nu, 1764, student i Lund
och promoverades 1772 till medicine doktor; blef
1776 regements-läkare vid konungens regemente,
derefter provincial-medikus i Christianstads län,
hvarifrån ban tog afsked 1795, blef 1801 R. af
W. O. och dog d. 26 Juli 1816. Har utgifvit
åtskilliga medicinska afhandlingar och
embetsbe-rättelser.
Saulo tjäll, på gränsen mellan Piteå Lappmark
och Norrige, är 5,309 fot högt och dess topp
utan någon vegetation. Hvad som likväl
egentligen gör det märkvärdigt är dess sällsamma
formation. Det består nemligen af flera särskildta
spetsar, vridna till skapnaden af en kägla, några
med spetsen afplattad, andra med en hvass topp,
och ett enda uppskjutande något öfver de andra
i nara lodrät höjd. Denna dess besynnerliga
bildning bar vållat, att det tagits till titelvignett på
Hermelins Beskrifning öfver Lappmarken och
We-sterbotten.
Sax. Härmed förstås vid myntverk ett af jern
förfärdigadt verktyg, hvarmed myntplättar af
silfver eller koppar uttryckas till bestämd storlek,
af de dertill valsade jemntjocka banden, medelst
en rund, i kanten stålbeklädd och stark, stamp,
riktad mot ett dertill passande bål eller s. k. öga.
Saxe jernbruk. Se: Larsbo.
Saxekuute eller Huutglittjden är ett
märkvärdigt berg i Ilelleforss socken i Westmanland,
mil från sjön Saxen, öfver hvilken det böjer
sig omkring 150 alnar. Öfverst på kullen är
rå-skillnaden emellan Ilelleforss, Saxbylte och
Saxåns skogar, samt följaktligen emellan Nerike ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
