Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
474
Schoiilieit.
Schroderus.
Schonheii, Johan Henrik, född Lifländare,
var regements-fältskär vid Wesleibottens
regemente, men utbytte denna plats mot den af
landsfiskal derstädes. Här anklagade ban
landshöfdingen grefve Douglas för alt ha vid roteringen
un-dandöljt (lera hundrade ödelagda hemman och
fisken, arresterades derföre och fördes I ill baka till
Stockholm. Här beskyllde ban riksrådet grefve
Piper och vice presidenten i Svea hofrätt
lleerd-hjelm m. 8. för egennyttig hushållning med
kronans inkomster i Lifland, hvilket bau påstod vara
förnämsta orsaken till missnöjet derstädes, lian
dömdes för denna beskyllning af Svea bofrält, men
rymd- tii Hamburg, der ban 1700 utgaf en skrift
öfver samma ämne. Han bade sedan den
oförsig-tigheten alt återkomma till Sverige, då han 1706
arresterades och insattes på Marstrand. Ilar
anklagades han för gudsförsmädelse, hvartill ban skulle
gjort sig skyldig genom tvenne utgifna skrifter,
en under titel: Kyske Jose/, som utkom i
Stockholm 1690, men förbjöds, och Musai Historia,
som utkom 1696. Enligt kougl. rådets dom af d.
24 Maj 1706, blef bans tunga skuren ur bans
bals, bans högra hand afhuggen och faslspikad på
kåken, hvarefter ban halshöggs och kroppen
brändes på bål. Det synes bäraf temligen tydligt, att
atbeismen icke var bans värsta brott, utan att det
var bans förmodligen icke alldeles osanna
anklagelser mot några mägtige herrar, som de och
deras vänner på sådant sätt hämnades. Han
beskylles i öfrigt för mindre goda seder, emedan ban
skall ba narrat en borgarhustru i Umeå från sin
inan, och sedan gift sig med. Fant anmärker, att
ban på afrättsplatsen anropade Jesu namn,
hvilket "bevisade, at ban icke var Atbeist, utan
snarare Fanaticus, och bans bok, "Den Kyske Josef",
som blef förhuden, har ulan åtal blifvit i vår tid
(år 1804) à nyo uplagd i Upsala."
Schelin», tiliiiri von, född 1683 i Stockbolm,
der fadern var borgare; ingick, efter slutade
studier, 1707 som underofficer vid Uplands
regemente, der ban efter hand befordrades till kapten;
bevistade, utom flera mindre träflmugar, slagen vid
Helsingborg och Gadebusch; blef fången vid
Tön-ningen, men lyckades komma på fri fot; deltog i
1716 och 1718 årens fälttåg i Norrige samt i
Finska kriget 1741— 1742. Adlades 1727 och
fick svärds-orden 1748, hvilken utmärkelse likväl,
om man fàr tro Stjemmans matrikel, icke lärer
kommit bonom till godo, emedan ban afled i
Nyköping d. 6 Nov., dagen fore sin utnämning.
Schoultz, Vi Is Fredrik von, son af
öfverst-löjtnanlen och kommendanten på Svartbolins
fästning, Fredrik von S., hvilken härstammade från
en Tysk adlig ätt, var född 1767, blef kanslist i
Aho hofrätt, assessor derstädes, häradshöfding i
Rautalambi härad, med lagmans titel, vice
landshöfding i Uleåborgs län en liten tid 1808, led.
af allmänna beredningen, R. af N. O. Död d. 15
Jan. 1816. Hans dotter, Johanna von S.,
uppträdde 1827 d. 3 Maj vid en af henne
föranstaltad konsert i Ladugårdslandskyrkan och väckte
mycket uppseende genom sin vackra röst; reste
sedan, för dess vidare utbildning, till Paris, der
bon debuterade på Italienska operan; sjöng sedan
på tlera theatrar i Italien och var den första
Svenska sångerska, som låtit höra sig i utlandet. Har
nu mera öfvergifvit den artistiska banan och trädt
i äktenskap i Finland.
Schoutbynaclit, en grad inom flottan, svarande
emot hvad nu för tiden kallas kontre-amiral.
Namnet är lånt från Holländskan och begagnades så
i Sverige som Danmark ännu i första hälften af
1700-talet.
Schreveliiis, Fredrik, professor i den moderna
civila lagfarenheten vid Lunds universitet, är född
1799 i Carlskrona, der hans fader då var
amira-litetspastor. Denne, hvilken afled vid 67 års
ålder 1829 såsom prost och kyrkoherde i
Jems-bög, är känd genom en skrift, utgörande svaret
på frågan: "Kunna symholiske böcker utöfva sin
bindande kraft utan att förnärma samvetsfriheten
eller bindra upplysningen?" Sonen kom I8t8 till Lund,
der han 1820 blef magister och 1824 docens i
juridiken. Ingick följande året som auskultant i Skånska
hofrätten och derefter i Svea hofrätt samt
justitierevisionen; blef 1839 adjunkt i allmänna
lagfa-renheten och 1842, då två nya professioner-i
juridiska fakulteten stiftades, erhöll S. den ban nu
bekläder. Har utgifvit: 0m Svenska lagstiftningens
bemödande att genom inskränkningar i handeln med
ultändningar göra denna handel for Sverige så
förmånlig som moiligt; Lunds academies const itu tioner-,
Lärobok i Sveriges allmanna nu gällande civilrätt,
jemte några afhandlingar, införda i juridiskt arkiv.
Schroderus, ICrlk, var son af borgmästaren i
Nyköping Bengt Nilsson Skräddare, och således
en broder till riksrådet Skytte. Man vet om hans
lefnadsöden icke mer, an att ban i Upsala
promoverades till magister; blef 1612 rektor i
Nyköping, sedan translator regni; 1629
busgerådsskrif-vare vid kongl, slottet, och fick följande året
privilegium att i Stockbolm inrätta ett eget tryckeri,
pä hvilket han endast tryckte egna skrifter och
förlager. När han föddes och dog är obekant.
Hans förnämsta arbeten äro: En sannfärdig oration
och trogen förmaning som .... Hemming Gadd
proponeral; Orsaker till och Läkemedel emot del
altmanna onda-, Korsskola; Om barnens ratta
uppfostran-, Chronicon Carionis, o. s. v., ulom en mängd
öfversättningar och upplagor af klassiska och
andra författare.
Schroderus, Laurentius, af en annan slägt,
utau alt man vet hvilken. Han var landtmätare
och användes af grefve Pehr Brahe att författa en
karta och geograGsk beskrifning öfver Finland,
hvaraf han 1649 förfärdigat en betydlig del. Den
flitige mannen kunde likväl blott med svårighet
få ut sin välförtjenta löu och bade ännu 1657
åtskilligt deraf att fordra. — För öfrigt funnos på
1600-talct flera andra med namnet Schroderus,
deribland en, som äfven bette ICrik , och 1639
drunknade i Norrström i Stockholm. Han skall också varit
filos, magister, studerat medicinen, och utgifvit
flera skrifter. Af allmänheten är likväl mest bekant
en Henrik S., son af borgmästaren i Filipstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
