Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schrosve.
Schröder,
475
Måns Skräddare. Denne blef först kandidat i Åbo,
men utbytte pennan mot värjan och blef lifdrabant
hos Carl Gustaf. Uan har efterlemnat namnet af
en nästan fabelaktig storätare, som en gång på
en Finnskuta i ett enda mål förtärt en fjerding
smör och en annan gäng en anrättning för 12
personer, som ban beställt pä elt värdsbus.
Historien förmäler likväl icke om dessa produktioner
voro följder af hans vanliga aptit eller om det
blott var enskilda konststycken, som hans mages
elasticitet dä och då satte honom i tillfälle att
göra.
Mchrovve, Gerhard von, bade under 30-åriga
kriget tjent sig upp från simpel soldat till major
vid Nils Båts regemente, i hvilken beställning ban
adlades 1650, både lör sina krig.tbragder och
emedan ban tillhörde en Lifländsk adelig ält. Blef
sedan öfverstlöjtnant och ståthållare pà
|vano-gorod.
Schröder, Heruiun, var född i Uddevalla d.
13 Maj 1676. Fadern var handlande derstädes,
dit inUyttad från Mecklenburg, men råkade i
mycken fattigdom genom den vådeld, som 1690
öfvergick staden. Sonen måste dä afbryta sina studier
och bli sekreterare hos grefve Ascheberg i
Götheborg, men sattes, genom ell understöd af den
Ilvitfeltska slipendiifonden, i tillfälle att återtaga
dem, så att han 1697 kunde bli student i Lund
och 1706 magister; prestvigd 1710, da han blef
log. et metapb. lector i Götheborg, men utnämndes
till fältprost noder Norska fälttåget s. å. Predikade
för Carl XII år 1716 och belönades med
lält-superintendents-sysslan,’ då ban fick Landvetters
församling som præbende. Carl fann så mycken
uppbyggeise af bans predikningar, att han ofta
ville höra dem i både högmässa och aftonsång.
Ar 171a blef ban kyrkoherde i Uddevalla, men
innan ban hunnit tillträda denna plats, utnämndes
ban till en dylik vid Catharina församling i
Stockholm, en författning, som i våra dagar skulle
anses för något helt annat än en befordran.
Efter Catharina brand 1723, använde ban alla
bemödanden att återställa kyrkan, samlade på
in-och utrikes ort bidrag bärtill och använde dem,
ban sjelf erhöll, till kyrkoherdehusets byggnad.
Blef biskop i Kalmar 1729, men tillträdde stiftet
först 1732, och dog d. 12 Jan. 1744. lian hade
varit riksdagsman 1713, 1719 och 1731, samt i
egenskap af biskop vid de följande riksdagarna.
Som sådan gjorde han likväl intet. uppseende och
var föga på sin plats. Desto mer var han det
deremot i silt andeliga embete, der han utmärkte
sig genom sin frombet, sin välvilliga nitälskan och
sin outtröttliga verksamhet. Har utgifvit: Mening
och om du me om Ch. üeinocriti skrift om Wolfens
PAitosofia; Panegyr. de Caroli Xllfatis, i anledning
af konungens återkomst till Sverige 1715, samt
åtskilliga predikningar. Af bans barn blefvo de
två sönerne biskopar. Den äldsle af desse var
SclirUder, Georg Clns, född i Götheborg d.
9 Aug. 1713, blef student i Upsala 1728, men
magister i Lund 1738, grec. ling. lektor i
Kalmar 1739; företog sedan en resa till Tyskland,
lät efter återkomsten prcstviga sig, hvilken akt
bans fader förrättade, och kalladesår 1741 af
konung Fredrik till dess hofpredikant. År 1751 blef
ban pastor primarius i Stockholm och 1770
superintendent i Carlstad, hvars förste biskop han
är, emedan delta stift tillika med Hernösands och
Gottlands år 1772 ifrån superintendenter
uppböjdes lill biskopssäten. Han atled helt oförmodadt
ännu i sin kraftfulla ålder 4- 12 Jan. 1773, känd
som en af sin tids lyckligaste predikanter,
hvarföre äfven många af bans predikningar äro
tryckta. Barnen adlades med namnet Schröderheim.
Ilar, utom sina predikningar, skrifvit elt företal
till Gråbergs katekes, lians yngre broder,
Schröder, turi Uustiif, var fodd på
Landvetters prestgård d. 25 Jan. 1717, följde sin broder
till Upsala och derifrån till Lund, hvarest han på
samma gäng log magisterkransen. Reste sedan
till Halle, der han inackorderade sig i Michaelis
bus och fortsatte sina studier. Blef efter
hemkomsten 1741 g)mnasii-adjunkt i Kalmar, sedan
hist. et moral, lektor derstädes, prestvigd 1744,
blef hofpredikant, och 1750 kyrkoherde i Högsby.
Hade första rummet på biskopsförslaget till
Kalmar stift, och utnämndes äfven dertill 1764, der
bau dog d. 27 Juni 1789. Var icke särdeles
ul-märkt, bvaiken som prest eller riksdagsman.
Schröder, (Jeorg Kugelbert, en utmärkt
porträttmålare, var född d. 31 Maj 1684 i
Stockholm, der fadern var haukoverdie; blef elev bos
David Kraft, men företog, vid eudast 19 års
ålder, till sin vidare utbildning en resa i fremmande
länder, hvarpå ban tillbragte 21 år. Hemkommen
till fäderneslandet, utnämndes ban till hofintendent
och kongl, hofinàlare, och stod i stor nåd hos
Fredrik I. Enligt Boije inälade han endast
porträtter, men i Biogr. Lex. säges, att han äfven
förfärdigat en mängd andliga och verldsliga
bislorie-stycken, landskap, Venetianska vyer o. s. v. Dog
efter en långvarig sjukdom i Stockholm d. 17
Maj 1740.
Schröder, Joliaii Henrik, är född d. 18 April
1791 i Westerås, der fadern vär konsist, notarie,
blef student i Upsala 1810, utnämndes 1812 af
Sv. akademien till Gustaviansk stipendiat, blef
konsist, amanueus i Westerås 1814, magister 1815,
amanuens vid akademiska bibliolheket 1820 samt
præfekt för akademiens myut- och medaljkabinett,
vice bibliotbekarie 1825, verklig bibliothekarie
samt hist., litt. el archæol. professor 1830,
bisto-riegraf vid Seraf.-orden 1834, R. af N. O., af
Danska Danueborgs orden och Grekiska
Frälsare-orden med guldkorset, Led. af
villerhets-akade-demien, velenskaps-societeten i Upsala och
vitterbets-sällskapet i Götheborg saml af samfundet för
utgifvandet af handlingar rörande Skandinaviens
historia; dessutom af 18 utländske lärda samfund.
Har, som Rosenhansk stipendiat årligen under
sommarferierna gjort bist. antikvariska resor i
fäderneslandet och dessutom besökt Norrige, Finland,
Tyskland, Nederländerna, Frankrike, Italien,
England och Skottland, ordnat åtskilliga
bibliothe-ker och på elfva dagar flyttat Upsala universi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>