Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schultz.
Schulzenheim.
479
då denne vid Poltava sårats i foten, men föll
efter slaget i Rysk fångenskap. Har ville en Rysk
general tvinga bonom att gä i Rysk tjenst och
använde dertill, bland andra öfvertalningsmedel,
äfven det af två dygns svält. Dä likväl ingenting
hjelpte, fördes ban till Tobolsk, vann der
guvernörens bevågenhet och lyckades utverka åtskilliga
förmåner, ej blott för sig sjelf utan äfven för
sina medfångar. Utlöstes af Carl XII i början af
1718 och blef på hemresan i Petersburg föreställd
czar Peter, som tog bonom i strängt förhör. Följde
Carl XII till Fredriksball, men erhöll ej den
utlofvade hofkiriirgsfullmagten, emedan konungens
död hindrade det. Tog 1744 afsked från sin syssla
vid Dalregementet, och dog på sin egendom
Svartskär vid Falun, der ban hålfit föreläsningar för
unga kirurger, d. 24 Maj 1766. Var känd som
en hederlig man och kunnig läkare. Hans söner,
se: Schullten och SchuUienheim.
Schultz, Carl («ustuf, prov. läkare i Upsala
län, R. af W. O., är född d. 18 Juli 1785 i Kisa
socken i Östergöthland, der fadern, som förnt
varit apotbekare i Wadstena, då bodde. Blef
student i Upsala 1806 och 1813 promoverad till
doktor. Kallades s. å. till stadsfysikus i Upsala och
följande året till provincial-medikus. Har utgifvit
flera embetsberättelser och åtskilliga uppsatser i
läkare-sällskapets handlingar.
Schultz von .licheraden, fflarten, .son af
öfversten vid artilleriet Simon S., som skall ha
bärstammat från en Ungersk adlig ätt och
stupade–under 30-åriga kriget vid Pfaffenhofen d. 31 Juli
1633. Mårten ingick ung i krigstjenst, var 1652
major vid bofregementet, dä ban introducerades
på riddarhuset som Svensk adelsman, avancerade
sedan så att ban, då ban 1674 uppböjdes i fri—
herrligt stånd, var general-löjtnant och chef för
milisen i Skåne och Blekinge. Skref sig friherre
till starostiet Ascherade och blef 1681 guvernör
öfver Ingermanland och Kexholms län. Carl XI
hyste till honom mycket förtroende, och då ban
1677 sjelf reste till Landskrona att möta den
anryckande Danska bären, qvarlemnade han S. vid
Cbristianstads belägring. Dog 1682.
Schultzen, Johan Jakob, äldste son af den
ofvannämnde Jakob Schultz, var född på Brusala
i Stora Tuna, d. 27 Aug. 1724; blef vid 19 års
ålder kompani-fältskär vid Dalregementet, som ban
följde till Carlskrona; reste året derpå utomlands,
tog tjenst vid Holländska arméen, der han blef
regemenls-fnltskär vid regementet Guij, bivistade
Bergen op Zoms belägring; tog afsked 1752,
återvände hem, blef 1754 regements-fältskär vid
Dalregementet, liksom hans far; följde det till
Pommern, der han qvarstannade till 1761, då han fick
kallelse att bli kirurg vid stora Kopparbergs
gruf-ve-lasarett. Nu reste ban hem och blef sedan
öf-verkirurg vid länlasarettet; tog afsked 1797 och
dog på sin egendom Svartskär, d. 12 Apr. 1815,
vid 90 års ålder. Yngre brodern,
Schultzen, mathias Oøttlleb, var född d. 16
Juni 1727; ernade först bli prest, studerade
theo-logi och de Orientaliska språken i Königsberg,
der han blef magister, och predikade efter
hemkomsten 1748 i Tyska kyrkan i Stockholm samt
blef 1750 docens i Österländska språken i Upsala,
men ändrade lefnadsplan och valde sin slägts
yrke, medicinen, samt promoverades 1758 till
doktor. Blef s. å. vice lektor i mathematiken och
naturalhistorien vid Westerås gymnasium, inen
praktiserade derjemte som läkare och var den
förste som 1760 i Westmanland införde
koppympningen. Blef 1764 stadsfysikus i Götheborg med
assessors titel, men måste taga afsked 1771, dä
ban bade den olyckan alt bli blind. Lefde i detta
tillstånd till d. 25 Febr. 1800. Hade namn af en
erfaren och skicklig praktisk läkare. Hans son,
Schultzen, Fredrik, var född i Götheborg d.
4 Dec. 1770; blef 1778 student i Lund, magister
i Greifswald 1790, kollega vid trivialskolan
derstädes, men hemreste 1792 och började studera
medicinen i Upsala, der ban tog graden 1797.
Kallades s. å. till amanuens vid Joseph Banks
bibliothek och museum i London, der ban
qvarstannade i tre år, härunder icke försummande det
medicinska studiet, hvilket ban vidare fortsatte p&
flera ställen i Tyskland och Frankrike; återkom
till Götheborg 1804, der han blef läkare vid den
nyligen inrättade karantänsanstalten på Känsö och
ledamot i vetenskaps- och vitterhets-sällskapet i
Götheborg, till hvars ordförande ban utsågs 1813.
Ilar utgifvit flera skrifter i sin vetenskap. Var
den förste som 1798 hemsände vaccinämne på glas,
men hvarpå man då ännu icke gaf akt, emedan
upptäckten var för ny.
SchultzendorfT, Harthold, son af
borgmästaren i Åbo Barthold Schultz och född på
t6S0-talet, blef 1701 sergeant vid öfverste Köblers
regemente, korporal vid konung Stanislai drabanter,
ryttmästare vid Östgötha kavalleri och som sådan
adlad 1720, tog afsked 1747; blef 1750 R. af
S. O. och dog d. 12 Maj 1759 utan manliga
arfvingar, då ätten utgick med bonom. Hade, under
sin krigarebana, vid många tillfällen utmärkt sig
genom ett oförskräckt mod.
Schulzenheim, Oavid von, son af 4en
ofvannämnde Jakob Schultz, var född pä Brusala vid
Falun d. 27 Mars 1732; skickades vid 12 års
ålder jemte äldre brodern M. G. Scbultzen till
Königsberg, der ban blef student 1747, men
åtor-vände hem för att i Upsala under Rosén och
Linné vidare utbilda sig i medicinen. Fick 1754, på
sundhets-kommissionens förslag och med offentligt
understöd, företaga en resa till England,
Frankrike, Holland och Danmark. Härunder egnade han
nitiska forskningar åt barnförlossnings-vetenskapen
och koppympningen och, efter hemkomsten,
ympade ban, under Rosén von Rosensteins inseende,
prinsarne Carl och Fredrik samt prioscssan Sofia
Albertina. Den lyckliga utgången af denna
operation satte både bonom och sjelfva saken i bögt
anseende. Han utnämndes 1770 till adelsman och
arkiater, hvilken sistnämnda titel ban likväl
undanbad sig. Genom hans försorg och outtröttliga
bemödanden inrättades ett koppympnings- och
barn-förlossningshus i Stockholm, hvilka båda stiftelsers
Del. Hl. 61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
