Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SchwartzenhofF.
Schwerin.
483
förhållanden; en fjerde till Danmark och England
samt den femle och sista är 1837 till Österrike. —
S. bar 1804 utgifvit den oryktognostiska delen af
en Handbok i Mtiieralogien. — Man har af honom
flerfaldiga tekniska uppfinningar, hvaribland må
nämnas: en Kektifikator iid bränvinsbränning, för
hvilken 1814 från Ryssland, igenom dåvarande
ministern Stroganow, en belöning förärades honom
Bf 1,000 rubel; den är uti en särskild Tysk skrift
beskrifven af Dorn i Berlin under namn af: Der
Schwedische Rectificator, och utgör en väsendtlig
del af det s. k. Historiska Apparaiet, samt
begagnas i alla länder der bränvin tillverkas; en
Ved-kolningsmethod i ugn, för hvilken en belöning af
regeringen tillerkändes honom; en
Linberednings-machin, hvarpå linet kan både bråkas, skäcktas
och borstas; en inrättning för ipaninälstorkning;
ett Ullaknings-apparat att, på ett enklare och
fullkomligare sätt än de vanliga, utdraga socker ur
hvitbetor m. ni., hvilka alla uppfinningar äro i
tryck beskrifna. Dessutom finnas vid teknologiska
institutet modeller till flera af bonom gjorda
uppfinningar, såsom: en förbättrad inrättning af
flyttbara stående ångpannor-, en Regulations-inrätlning
för att kunna med menniskokraft och vef,
tramp-hjul eller gångspel, när så erfodras, alltid arbeta
med lika kraft och beständigt kontrollera den; en
Dynamometer att begagna vid undervisning för alt
undersöka menniskokraftens styrka vid dess
användande på särskilda sätt; en Tegelslagningsmachin för
torr lera; elt Koknings-apparat med lampa för
kemiskt-tekniska försök; en Dubbel-mu/fel för
afdrif-ning af silfverprof med större säkerhet m. fl. Han
bar också genom en väsendtlig förbättring af
Tay-lors och Martinaus apparat för Gasgörning gjort
det möjligt all dertill begagna äfven Beckolja samt
till och med Tjära, få hvilken förbättring också
de första uppfinnarne, efter hans meddelande, 1825
i England uttogo nytt patent. — Under sin
tjenstetid har ban varit ledajnot i åtskilliga kongl,
kommittéer och direktioner. — Öfver-direktören
Schwartz bar, efter befrielsen från olfentliga
befattningar, på sin ålderdom återgått till den
filosofiska vetenskapen, och sysselsätter sig
isynnerhet med forskningar i hjernans fysiologi.
Sclmartzenliolf, Bengt, Johan och Anders
von, söner af en Olof Svart, hade alla tre
börjat tjena som soldater, men avancerat till
kaptener, och uppböjdes 1682 i adligt stånd, dä de,
efter tidens bruk, antogo ofvanstående förtyskade
namn.
IrhHHrlier, Christian von, född i Tyskland
och borgmästare i Stralsund, adlades 1673; men
sonen lät, först 50 år senare, eller 1723, introducera
sig. lian bade varit kommissions-kommissarie vid
Hannoverska hofvet. Dog i Stockholm 1754 utan
manliga arfvingar, då ätten ntgick med honom.
Schwarz, Casper, bar utgifvit almanackor för
åren 1644 — 1656, hvaraf den för 1655 tör
första gången innehöll posttaxan.
Schwedeustein. Se: Gustaf II Adolf.
Schwerin, von. Med delta namn finnas på
riddarhuset tvà adliga, en friherrlig och en greflig
ätt. De bärstamma alla från en gammal Tysk
adlig ätt, som i början skref sig Ctzwerijn,
hvilket på Slavon-Wendiska betyder en fyrkant eller
ruta, och leder sitt ursprung frän en Henning von
C., som lefde i Pommern omkring år 1150 och
då lärer innehaft ansenliga gods. De första af
denna familj, som i Sverige naturaliserades, voro:
Schwerin, Filip Bogisiaf och Clas Filip
von, då de uppböjdes, den förre 1717 och den
senare 1720, i friherrlig! stånd. Filip
Ros-is-laT var då general-major af kavalleriet, men gick
sedan i Kysk tjenst, der han blef general och dog
i Siberien 1733. Hans kusin, Clas Filip, var
1720 öfverste för Uplands femmäonings-regenienle
och dog i Stralsund d. 10 Dec. 1748 som
general-major och Kom. af S. O. Den förstnämndes
brorson Ott» Julius och hans 3 söner
adopterades 17 78 som friherrar. Clas Filips sod,
Schwerin, Jakob Filip von, blef grefve 1766.
Han var född d. 8 Maj 1719; blef hofjunkare och
kammarherre, soin sådan först riddare och sedan
Koin. af N. O., regeringsråd, 1763 president i
Wismarska tribunalet, tvä år senare K. och Kom.
af alla Kongl. Maj:ts orden, riksråd 17 69; följde
1770 hertig Carl på hans utländska resa, blef 1771
enkedrottningens öfverste-marskalk, och dog d. 2
Jan. 1779, sedan ban tre år förut utverkat
adoption på sin grefliga numinor åt sin måg Werner
Detlof von S., son af öfversten och R. af S. O.
med samma namn (se nedan). Han blef sedan
kammarherre och R. af N. 0. En liten tid vice
landshöfding i Östergötbland 1785, och död d. 30 Jan.
1810 vid nära 65 års ålder. Jakob Filips son var
Schwerin, Fredrik Bogislaus von, född i
Stralsund d. 7 Okt. 17 64. Såsom bestämd till
krigs-yrket, studerade ban först vid militär-akademieu
i Berlin, sedan i Upsala, sä i Strasburg och blef
adjutant vid Westgötba kavalleri. Som
emellertid krigstjensten föga öfverensstämde med bans
böjelse och ban ägde ingen förmögenbel, emedan
fideikommissel tillfallit äldste brodern, rädde
Gustaf III bonom att egna sig åt det andliga kallet,
lofvande bonom det första lediga större pastorat.
S. började nu med allvar studera tbeologien,
prestvigdes 1786, blef kongl, hofpredikant, reste ut
till Göttingen, der ban promoverades till magister
och utnämndes 1788 till kyrkoherde i Sala, ehuru
han ej stod på förslaget och utnämningen således
stridde mot stadens privilegier. S. hade
emellertid alltför tjdligt ingått i det nya ståndet endast
för inkomstens skuld, dugde ej till predikant och
hade ingen smak för de öfriga presterliga
göro-målen, hvilka han lät skötas af en annan, och
bodde de sista åren icke alls inom pastoratet, hvilket
gaf anledning till det bekanta svaret, som en hans
adjunkt lärer gifvit någon, som frågade hvad
grefven gjorde vid embetet, när ban icke predikade
och icke skötte några af pastoralärenderna’? "Jo,
ban har själavården." Deremot äger S. ostridiga
förtjenster oin landthushållningen. Ilan förskönade
nemligen prcstgården, nästan i trots af naturen,
och upptog pä andra sidan sjön ur vildmarken ett
betydligt stycke jord, soin han odlade till en för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
