Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
490
Sedelstocken.
Sefstriiin.
gementer inom Svenska arméen, för hvilka
konungen sjelf antagit högsta befälet. Konungen anses
för regements-chef i egen person, men
chefs-befattningen utöfvas af en secnnd-cbef, hvilken är
den verkliga befälhafvaren. Secund-cheferna
inne-hafva, likasom regements-cbefer, förtroendesysslor.
Oe regementer, som stå under secund-chefers
befäl, äro gardes-regementerna, samt lifregementets
trenne korpser, som äro dragonerne, bussarerne
och grenuüiererne.
Sedelstocken. Denna bar under innevarande
sekel visserligen till namnvärdet betydligt varierat,
men till det inre värdet mindre än inan skulle tro.
Ar 1800 var den således 13,363,000 R:dr B:ko,
hvaraf 12,037,000 voro riksgaldssedlar. Dessa
hade då, efter 51 £ sk. kurs på Hamburg, ett
nästan lika stort silfvervärde. Sedelstocken bibehöll
sig sedan vid II à 15 millioner; men genom de
Engelska subsidierna 1808 och 1809 samt
bankens utgifna sedlar till krigskostnadernas
betäckande, ökades den sä, att den 1810 var 27,419,000
K:dr. Då kursen ännu icke hunnit stiga i
proportion mot sedlarnas i verkligheten fallna värde,
kunde man anse landet dessa år hafva ett ganska stort
rörelsekapital, hvilket ända till 1817 bibehöll sig
vid 26 å 28 millioner. Då emellertid kursen pä
ett enda år, 1810-1811, steg från 79 till 112,
sjönk rörelsekapitalet, som 1808 varit 22,070,000
K:dr i silfver, 1811 till 11,676,000. Götbeborgs,
Malmö och Götha kanal diskonters utelöpande
sedlar, som stego till 6 à 7 millioner, bidrogo
likväl atl förse landet med ett behöfligt
rörelsekapital, hvilket sålunda bestod af 33 à 34 millioner.
Men då dessa sedlar, efter diskonternas obestånd,
indrogos, uppkom 1819—1820 en kännbar
pen-ningebrist, helst som kursen sistnämnda år steg
ända till 131, och landets rörelsekapital således i
sjelfva verket ej hade högre värde än 11,020,000 R:dr
i silfver. Sedermera har sedelstocken småningom
ökats, så att den 1837, då den var störst, gick
till 36,217,000 R:dr. Genom ofördelaktiga
han-delskonjunkturer, dä en mängd silfver måste
ulföras, nedgick sedelstocken 1844 till 25,325,000
R:dr, eller ett silfvervärde af 9,870,000 R.dr,
således till föga mer än tvä tredjedelar af hvad den
varit några få år förut, och mindre än någon gång
förr under detta sekel, hvilket naturligtvis måste
medföra ett högst menligt inflytande på rörelsen i
allmänhet och vållade mänga enskildas lidande,
genom den minskade penningetillgången.
Privatbankernas utelöpande sedlar kunde icke heller fylla
bristen, ehuru dessa 1845 voro något öfver 4
millioner, efter afdrag af deras behållningar i
riks-mynt.
Sedlar, som gälla för mynt, äger ingen annan än
rikets ständer genom banken att utgifva.
Privatbankernas sedlar äro blott enskilda skuldebref,
som det beror på hvar och en att emottaga eller
icke. Men rikets ständers sedlar, utgifna af
banken, äro lika gällande som klingande mynt, och
inlösas i banken med silfver. Bankens skyldighet
att inlösa dem grundar sig på lagen af d. 1 Mars
1830, då batikens s. k. inoralorium eller anstånd
med skyldigbeten att utvexla silfver upphäfdes.
För fullgörandet af denna pligt är banken ställd
under Svea hofrätt, som kan ädömma banken att
verkställa inlösen, om denna under någon
förevändning skulle vägras. Inlösningsgrunden är
bestämd efter 128 sk. för en R:dr i silfver, och
sedlarnes silfvervärde således mindre än deras
nominella värde. Denna grund bestämdes genom
realisationen, som beslöts vid 1828—1830 årens
riksdag och utfördes 1834. Den innebar en bankrutt,
men som redan förut i verkligbeten ägt rum,
emedan sedlarne under de senare åren alldeles icke
blifvit inlösta och på länge ej baft det värde,
som de buro namn utaf. Realisationen var blott
ett erkännande af ett faktum, som ej kunde
hjelpas, och ett bestämmande af ett säkert, ehuru
nedsatt värde för framliden. Förr utgåfvos äfven
sedlar genom riksgäldskontoret: detta bar nu
upphört, och de gamla riksgäldssedlarne äro försvunna
ur rörelsen; invexltngen af dem upphörde med är
1845. För att nu gällande bankosedlar skola
erkännas af banken fordras, att på den skall vara i
bebåll nummer, liltera eller seriebokstaf, årtal,
vignetlen emellan nummer» och seriebokstafven,
valören så väl midt på sedeln, som de i borderne
intryckta riksgäldsvalörerne, de underskrifoa
namnen och fintrycket. Derjemte inlöses icke beller
någon klistrad sedel. Förfalskning af sedlar
straffas med ärans och lifvets förlust, och
utprångla-reu af falska sedlar är förfallen till halsjern, spö
oib vatten och brödstraff’, samt mister äran. För
den som upptäcker sedelförfalskuing äro belöningar
utfästade af 10 och ända till 1,000 R:dr B:ko,
allt efter sakens beskaffenhet. Upptäckt af
förfalskning belönas bögre än af utprångling och en
öfverbevisad förfalskning mera än då blott halfva
bevis finnas, eburu en mindre belöning äger rum
äfven i detta fall.
SeT eller Sär i forn-Svenskan detsamma som stilla,
lugn, hvaraf sedan blifvit sa/lig.
Sefredsboda eller Sigfrids böda ett hemman i
Lennäs socken i Nerike. (Se: Lennas.)
Sefstriim, Erik, borgmästare i Halmstad, bar
mellan åren 1763 —1778 utgifvit: Scenska
Samlingar; Handetsbibliotliek; Bref om filantayerne i
Skåne, o. s. v. Hans slägting,
Sefströui, V i I* Gabriel, var född i
Helsingland d. 2 Juui 1787 på llsbo komininisterboslälle,
som då innehades af hans fader; blef student i
Upsala 1807, började sedan i Stockbolm afhura
Berzelii föreläsningar i kemien, omfattades af denDe
med mycken välvilja och förordnades 1812 alt
nnder bans utländska resa, bälla föreläsningar i
naturalhistoria och kemi \id Carlberg samt till
kem. och farm. e. o. adjunkt vid Carolinska
institutet. Följande året blef ban ord. adjunkt och
promoverad till med. doktor; intogs 1815 i
vetenskaps-akademien, och blef 1818 professor vid
artilleriskolan pä Marieberg; två år senare lärare
vid praktiska bergsskolan i Falun, företog 1830
en resa till Tyska bergverken, återflyttade lill
Stockbolm, der ban blef adjungerad ledamot i
bergskollegium saml föreståndare för dess mine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
