Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Segerilad.
Segerstjerna.
493
rat af 1 kl. i Gefleborgs län, södra Helsinglands
fögderi, erkesliftet och Helsinglands Östra
kontrakt, 2} mil V. från .Söderhamn, består af
40g-hemman, uppskattade till 101,800 R:dr, med en
folkmängd af 672 personer och en areal af 17,820
tunnl., hvaraf 5,800 äro sjöar och kärr.
Socknen är till vidden en af de minsta i Helsingland.
Åkerjorden är mager och äfven ängsmarken är
medelmåttig, men en icke obetydlig linodling och
väfnad drifvas. Härinorn ligger Mårdnas,
öfverste-boställe, vackert beläget på en udde vid södra
stranden af Ljusne-elfven. Det består af mtl.
Adr. Söderhamn.
Segerstad, ett konsist, pastorat af 3 kl. i Ölands
södra Mot, Kalmar län och stift, södra
kontraktet, 7 mil S. från Borgholm, består af 14 2
hemman, uppskattade till 36,404. R:dr, med en
folkmängd af 635 personer och en areal af 6,943
tunnl., hvaraf 8 äro kärr eller oländig mark.
Kyrkan, som är af sten, uppgifves 1832 såsom
liten, förfallen och oansenlig. I socknen bar
legat Treby borg, som varit ganska betydlig. På
flera ställen har man träffat bautastenar och
grift-bögar.
Segerstad» med annexen Håkanstorp och Waltorp,
elt konsist, pastorat af 2 kl. i Skaraborgs län och
Gudhems bärad, Skara stift och Winköls kontrakt.
Segerstads socken, som ligger 1 | mil från
Falköping, består af 19 hemman, uppskattade till
82,856 R:dr, med en folkmängd af 536 personer
och en areal af 2,060 tunnl. (sjöar och kärr ej
uppgifna). Kyrkan, som är af huggen sten,
ombyggdes 1804. Socknens jordmån är bördig, för
det mesta svartmylla, men något stenbunden. Här
ligger säteriet Slora Torpa med mycken löfskog.
Adr. Falköping.
Segerstad, ett af annexen till Nors
moderförsamling i Carlstads län och stift, 1 £ mil från Carlstad
vid Wenern; det är af I kl., består af 26 hemman
uppskattade till 302,283 R:dr, med en folkmängd
af 1,228 personer, och en areal af 12,729 tunnl.,
hvaraf 75 äro sjöar och kärr. Fernow säger, att
kyrkan är af träd, belägen invid Wenern; men
tillägger: "Härom äges ej vidare underrättelse,
än att man med visshet kan saga det bon nu
varet til", men i Hammarins "Carlstads Stifts
Herdaminne" uppgifves att en kyrka af sten uppbyggdes
på en för församlingen beqvämare plats och
invigdes 1749. Härom bade Fernow, hvars bok
utkom 1773, som det synes ej bort vara
okunnig. I socknen ligga säterierna Aspeberg,
Algul-sta, Edsberg, Åsunda, Hud, som tillhört familjen
Sparfvenfelt; samt biåte och Hanevik, men om
hvilka alla inga vidare upplysningar äro att tillgå.
Lemningar efter en gammal borg, Korsholm, finnas
bär, och ett stort stenkummel på det s. k.
Lom-peberget. Adr. Carlstad.
Segerstad, Stora, i Räfteleds socken i
Jönköpings län, j. mil S. från kyrkan, består af 2 mtl.
med 7 torp, samt qvarn och såg. Ägorna äro
icke betydliga, eburu förmodligen de bästa i
häradet. Det är ett gammall säteri inom Hårdska
slägten, ehuru man ej vet om den förste deraf,
som historien omtalar, biskopen i Skara, Gunnar
Thomasson II. (se delta ord), var från Segerstad.
Den äldste man ined visshet vet ha ägt det, var
på 1500-talet Lasse Pedersson 11. Den siste af
slägten, som innehaft det, var Olof Olofsson, som
tillika ägde alla öfriga säterier och
frälsehemman i ofvannämnde socken. Han var född 1686
och dog 1768, som ryttmästare; hade bivistat
flera af Carl XH:s fälttåg och vid Pultava fallit i
Rysk fångenskap, der ban måste qvarstanna i 13
år. Efter hans död, utan söner, öfvergick
egendomen till hans fyra döttrar, hvaraf den ena fick
Stora Segerstad, den audra Lilla Segerstad, den
tredje Strand, också ett mtl. säteri, och dun fjerde
Wäboholm, tillsammans 3 mtl. Till säteriets
märkvärdigheter bör Olof Härds s. k. badstuguhulle. Den
är ett cylindriskt dryckeskärl om en kannas rymd,
svarfvadt af uiazurbjörk och inuti öfverdraget med
hartz. Det är 11 tuin högt och 5 tum i
tvär-linia, försedt ofvan och nedan med silfverringar,
på hvilka de å våra dryckeshorn vanliga
hieio-glyfer äro ristade. Vid öfra kanten är en
fyrsidig silfverskifva fästad, hvarpå läses: "Af ålder
beter jag Olof Hårds badstugubulle på Segerstad;
af samme d. 31 Okt. 1630 aflidne och för detta
landshöfdinge i Jönköping, min förste salig Herres
och ägaren Olof Larsson Hårds sonsons son, Olof
Adolfsson Hård, född på Skemiiingsfors d. 3 Jan.
1696, och dess fru, Benedicla Jeanna
Lennarsdot-ter Bock, ofvannämnde salig Hårds sonedolters
sonedotter, född på Malma i Östergötbland d. 16
Febr. 1700, är jag, efter mänga års
kringvandrande bos andre, omsider ined penningar igenlöst
och till mitt första och rätta hemvist, ofvannämnde
Segerstad, lyckligen återigen heinbragt d. 14 Mars
1739." Dryckeskärlet förvaras bos löjtnant Josua
von Mentzer pä Armsberg, dotterson till den siste
Ilårds på Segerstad dotter.
Segerstedt, Albrekt Julius, son af
kyrkoherden i Trosa, S., var född d. 22 Juni 1763,
blef vid 16 års ålder student i Upsala, och 1785
magister derstädes; studerade medicinen och
promoverades till doktor 1788; förestod 1790 prov.
läkaretjensten i Örebro, och blef 1795 lektor i
naturalhistorien och medicinen vid Strengnäs
gymnasium, hvars boktryckeri ban arrenderade och
hvarifrån ban, som författare, öfversättare och
förläggare, utgifvit en mängd skrifter. Lät
prest-viga sig, och fick 1809 allmän kallelse till Kumla;
men då detta pastorat lilldelles Franzén, blef S. i
stället kyrkoherde i Lerbo, och 18)5 i Wingåker,
men hvilket ban icke bann tillträda, emedan ban
afled d. 15 Sept. s. å., straxt efter hemkomsten
från Stockholm, der han bivistat riksdagen. En
af bans söoer, Fredrik S., född d. 3 Juni
1791, blef äfven läkare, promoverad 1829. Bland
lektor S.’s skrifter inä nämnas: Lärobok i
.Medicinen; Inledningen hll kunskapen om jordiska
kropparne; Afhandling om konsten att tillverka bränvin
af sad; Historiska annaler-, Försök till granskning
af Fsalmkommiltéens förslag, m m.
Segerstjerna, A ■ ii ers , son af kyrkoherden
Berglin, blef IC97 ryttare vid Östgötba kavalleri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
