- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
497

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sele.

SelU.

497

Sele betyder det flodens stillare lopp, som föreger
vattenfallet-, deraf Arsele, Lycksele, o. s. v. På
Lappska kallas det »auvon eller soen, och betyder,
eoligt Laestadius, en mindre sjö eller spak elf
mellan två forssar.

Selelio bårad i Nyköpings län och vid Mälaren,
består af socknarna Tboresnnd, Öfver-Selö och
Ytter-Selö, Aspö, Öfver-Enhörna och
Ytter-En-hörna, Kärnbo och Taxinge, hvilka båda
sistnämnda äro annexer till Mariefred. Alla dessa socknar
bestå tillsammans af 258 { heminan, uppskattade
till 1,027,033 R:dr, med en folkmängd af 6,799
personer och en areal af 79,426 tunnl., hvaraf
2,215 äro sjöar och kärr. Utgör med Öster- och
Vester-Rekarne, Daga och Åkers härader en
domsaga nnder Svea hofrätt.

Selets och Svartia jernbruk, båda i Neder-Luleå
socken i Norrbottens län. Vid Selet smidas, vid 2
bärdar, 600 skepp:d och vid Svartlå 450 vid en
bärd. Hammarskatten på förra stället är 6 och
vid senare skepp:d, men smidet är der tills
vidare instäldt. Vid Selet äro
manufakturverkstäder. Båda bruken ba eget tackjern.
Afsättnings-orter äro Luleå och Stockholm. Bruksstämpeln
S. B. Äges af intressenter, till hvilka konung
Oscar sällt det. Vid bruket är en kyrka, der en
särskild predikant är anställd.

Sellaniler, ffl., har utgifvit: Juridisk Brefsamling
och Juridisk Handbok, som vunnit mycken kredit.

Sellergren, Peter Lorentz, föddes d. 9 Apr.
1769 i Jönköping, der fadarn var pistolsmed.
Redan tidigt väckte han uppseende, genom sin
ovanliga gåfva att tala ex tempore, och denna gåfva
togs snart i anspråk, vid både allvarliga och
glada tillfällen. Ilan predikade en och annan gång
och tillfredsställde alla tycken och bildningsgrader;
men drogs också in i bachanaliska fester, blef
talare och tillfälligbetspoet öfverallt, och var nära
att förfalla så till kropp som själ. Detta fortfor
annu sedan ban blifvit prestvigd, 1794, till och
ined sedan han 1811, vid 42 års ålder, blifvit
väld till komminister i Helleberga i Elgebults
pastorat af Wexiö stift, så att han till och med
1814 anklagades inför konsistorium i anledning af
sitt otillbörliga lefnadssätt. Han ägde likväl
krafter qvar att resa sig från fallet; att han kunde
det vid den åldern, är måhända det
beundransvärdaste i mannens karakteristik. Han blef från
denna dag en ny menniska, hvars lefverno fullt
harmonierade med hans lära. Han betraktade sin
kallelse nästan soin en missionärs bland hedningarna,
och af sådana kunde ban verkligen till en del
anse sina åhörare bestå, ty personer, icke blott frän
det kringliggande Blekinge, Kalmar län och Öland,
der våldsamheter och grofva förbrytelser äro föga
sällsynta, utan äfven från långt aflägsnare orter
strömmade till bonom, och hans inflytande på
många af dem var ganska mägtigt. Han rådfrågades
äfven skriftligen och förde en ganska vidsträckt
korrespondens i andliga ämnen, nästan kring bela
landet. Man bar utgifvit åtskilliga af bans
predikningar, men verkan af deras läsning är ej
densamma som af åhörandet, emedan värman, själen,

den inre öfvertygelsen i talarens föredrag dervid
fattas. I trots af sin namnkunnighet dog ban som
komminister på ofvannämnda ställe, d. 1 Maj 1843,
barnlös och fattig. Ilan bade gift sig först vid 55
års ålder, men blef enkling redan vid 60. Man
bar efter bonom, ulom strödda predikningar,
äfven Bref i Andeliga Ämnen, 3 delar.

Sellevalla. Se: Hidinge socken.

Selånger, med Sättna annex, ett reg. pastorat
af 2 kl. i Westernorrlands län, Medelpads fögderi,
Hernösands stift och Medelpads kontrakt.
Selångers socken, soin ligger £ mil från Sundsvall,
består af 31 * hemman, uppskattade till 176,159 R:dr,
med en folkmängd af 1,178 personer och en areal
af 31,706 tunnl., hvaraf 1,000 äro sjöar och kärr.
I denna socken har fordom legat en kungsgård,
som i Helsingelagen räknas bland Upsala Ödes
gods och kallas Näs i Si/angri, men är nu löst
till 1 mtl. skatte och beter Uonysnäs. I
sockenkyrkan bar Helsingelagen i äldre tider förvarats,
fasthäftad med jernkedjor. Vid byn Knäflan
finnas lemningar efter en borg, kallad Jailaborg, och
flera runstenar träffas på åtskilliga ställen. I
socknen ligger Granloholm, knipbammarverk, som
privilegierades 1758 och hvarvid smidas plogbillar,
yxor, spadar, bästskor, liar, spik m. m.; det
tillhörde på 1790-talet några borgare i Sundsvall.
Pastoratet bar 3 hälsobrunnar, hvaraf den bästa
finnes på prestgårdens ägor. — Seldngersfjärden,
hvaraf socknen fått sitt namn, bar tydligen
fordom sammanhängt ined hafvet, ty man har på
Ma-hngs-Flui/gen, en bergsböjd i Atinars socken, som
nu mera ligger 2 mil från hafvet, funnit en
för-multnad skeppsköl. Adr. Sundsvall.

SelU kontrakt, öfver-, i Södermanlands län
och Strengnäs stift, består af 5 pastorater: Aspö
prebende, Fogdö, W7ansö, Ytter-Selö och
Öfver-Selö, med dithörande annexer.

SelU, öfver-, ett prebende-pastorat af 2 kl. i
Nyköpings län, Selebo härad, Strengnäs stift och
Öfver-Selö kontrakt, på Sela-ön i Mälaren, J mil
från Strengnäs, består af 76^ hemman,
uppskattade till 211,981 R:dr, med en folkmängd af 1,190
personer och en areal af 10,831 tunnl., hvaraf 20
äro kärr. Pastoratet är anslaget till prebende åt
lektorerne vid Strengnäs gymnasium. Prestgården
bar en historisk märkvärdighet deraf, att
riksrådet Erik Carlsson Wase här, år 1491, mördades af
kyrkoherden Sigfrid, emedan ban med våld ville
gästa bos bonom. Kyrkan är ganska gammal och
hette förut Ulfvilla. Kanhända var bon uppbyggd
af Sverker den Gamle, som kallade henne efter
sin första gemål Ulfbild. Säkert är, att bon fanns
till redan 1327, då erkebiskop Olof afgjort en
tvist emellan præpositus i Strengnäs och
vikarier-ne i Ulfvilla och Tuna på Selö, hvaraf den förre,
den i Ulfvilla, skulle erlägga 20 mark silfver och
en läst säd, och den andre 14 mark och £ läst.
Kyrkan bar ett behagligt läge pä en sluttande
höjd; i det hvälfda taket äro bilder ledigt
målade, och på den gammalmodiga predikstolen finnas
sådana icke illa huggna. I socknen ligger Alje
eller AtjO säteri, som Tollstorp, i sin beskrifning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free