- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
498

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Salverpianus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

498

lei».

Seniorer.

om Södermanland kallar Algö (se Alje i
Suplemen-tet), och (ill pastoratet bör Tynnelsö f. d.
kungsgård (se detta ord). Adr. Strengnäs.

SelO, Ytter-, ett konsist, pastorat af 3 kl.,
liksom det förra på Sela-ön (se ofvan), består af 45
hemman, uppskattade till 165,657 R:dr, med en
folkmängd af 985 personer och en areal af 10,113
tunnl., hvaraf blott 20 äro kärr. Kyrkan, som
förut betat Tuna, säges vara byggd af Norske
konungen Olof den Helige, såsom
lacksamhetsbe-vis för en nndsluppen fara. Han skall nemligen,
under sina härjningar i Mälaren, blifvit anfallen af
ortens invånare, som till sitt försvar samlat några
fartyg, hvarvid ban blott med möda undkommit.
Kyrkans ålder intygas af dess byggnadssätt, som
på tornsidan är ganska groft, och röjer icke
otydligt ett hastverk. Östra ändan är senare tillbyggd
och vida omsorgsfullare. I fall sägnen är sann,
skulle denna kyrka vara en af de äldsta i landet.
Här är Gyllenstjemska grafven, prydd med en
mängd fanor och troféer. I kyrkans grannskap
äro många ättehögar, och i en af dem skall en
bonde för längre tid sedan gjort ett fynd,
hvarmed ban köpt Wiltinge gärd. I socknen ligger
Màlsäkers säteri (se detta ord). Adr. Mariefred.

Sem eller SJttliem, ett säteri i Wermland i Grnms
socken, tillhörde familjen Tre Rosor.

Semltla eller Simia bruk i Westanforss socken
i Westmanland, anlades år 1607 vid den ström,
som kommer från södra Barken i Söderberkes
socken och faller ut i sjön Aspen. Det var en lid
fideikommiss för Timms arfvingar, men hvilken
stiftelse upphäfdes 1826, då bruket såldes till
brukspatronen S. von Stockenström. Här smidas
af eget tackjern vid 3 härdar 1,866 skepp:d
stång-jern, hvarföre i bammarskalt betalas 18 skepp:d
13 lisp:d. Afsältningsorten är Stockbolm.
Bruks-stämplar äro ett L med en ros och ett
sammanbundet PB.

Sen|i|la, manufakturverk vid Sembla-ån, i
Mör-sils socken i Jemtland, anlades 1752. Här är ett
gårdmakeri med kopparbammare. Kopparn föres
sjöledes från hyttorna på båtar öfver sjöarna
Kallen och Liten, sedan öfver land till Sembla,
derifrån till Ofine lastageplats, vidare öfver Storsjön
till Lunds lastageplats i Brunflo och så landvägen
till Sundsvall.

Senignller eller liurltindare skola ba varit
skattskyldige under Sverige, vid Olof
Skötkonungs tid. De bade några år försummat
tributens erläggande, hvarför konungens son, Anund
Jakob, jemte Ingvar, afsändes för att utkräfva
den. Regeraude fursten var icke obenägen till dess
erläggande, men tre höfdingar ville göra motstånd.
De blefvo likväl drifne på flykten, deras län
utplundrade, och en af dem gripen och upphängd.

Seminarium kallades den inrättning för den
praktiska prestbildningen, som stiftades vid de Svenska
universiteterna. Till seminarierne hörde dels
föreläsningar i de tbeologiska vetenskapsgrenar, som
närmast beröra den praktiska utöfningen af
prest-einbetet, dels också bomiletiska och katechetiska
öfningar, isynnerhet predikoskrifning. En theolo-

gie professor var director seminørii och hade lill
sitt biträde yngre lärare inom de tbeologiska
fakulteterna. Denna seminarii-kurs utgjorde den
egentliga bildningskursen för prester; den förutsatte en
förut aflagd theologisk examen i dogmatik och
biblisk philologi. Seminarium är nu mera uppbäfvet
och de presterliga studierna ordnade på annat sätt.
Efter aflagd studentexamen erhåller den sökande
in-skrifning i theologiska fakultetens album, och
fullföljer sedan sina studier, under ledning af denna
fakultets lärare. Sedermera undergås en
theologisk examen uti samtliga till fakulteteo börande
läroämnen. Denna examen kallas
dimissions-exa-men, emedan den examinerade derefter dimitteras
ifrån fakulteten. Innan ban alldeles skiljes
derifrån och från universitetet, återstå likväl de
praktiska öfningarna, predikoskrifning och katecbetiska
samt liturgiska prof. Först sedan dessa äro
aflagda får prestexamen försiggå och prestvigning
äga rum. Prestexamen äger icke rum vid
universitetet, utan inför stiftets biskop och konsistorium.
På 2 à 3 år bör den tbeologiska kursen vid
universiteterna kunna genomgås. Stundom blifver
tiden något utdragen, geoom en ofullständig
studentexamen. För inträde i theologiska fakulteten
fordras nemligen icke blott sex godkända betyg i
hvilka ämnen som helst, hvilket är minimum för
att blifva student, utan det fordras äfven
godkända betyg i vissa och nästan alla läroämnen,
hvarföre hvar och en, som icke erhållit sädana betyg
måste särskildt i dessa ämnen komplettera
studentexamen, förr än den theologiska kursen får börjas.
(Se vidare: Folkskolor.)

Seminger, en af Odens söner, hvilken skall ba
blifvit konung i Norrige.

Seminghundra kontrakt i Stockholms län i
er-kestiflet, består af följande pastorater: Närtuna,
Widbo, Frösunda, Skepptuna, Markims och
Skä-nella moderförsamlingar med dithörande annexer.

Seuiin k hundra bärad i Stockholms lån, består
af Widbo, Frösunda, Skeptuna, Lunda, Markim,
Orkestad och Skånella socknar, tillsammans
utgörande 195^ hemman, uppskattade till 1,096,325
R:dr, med en folkmängd af 4,237 personer och en
areal af 44,433 tunnl., hvaraf 1,820 äro sjöar
och kärr. Här finnes väl ett och annat berg, men
inga större sjöar eller betydliga skogar. Den
odlade jorden ligger till det mesta på en slätt mark
och består vanligen af lera, hvaribland stundom
svartmylla, klapper och sand. Utgör med
Erling-hundra, Långbundra och Wallentuna härader en
domsaga under Svea hofrätt.

Seuiorer. Så kallar man de till lefnadsåren
äldste inoin stånd och embetsmanna-korpser. Det ges
egentligen blott ett stånd, det presterliga, som
deröfver håller någon noggrannare räkning; men
genom utgifna anciennitetsrullor är det äfven
möjligt att lära känna dem inom arméen och flottan.
Den äldste officer i Svenska arméen var enligt
senaste anciennitetsrulla (lagd under pressen d. 8 Nov.
1848), ryttmästaren Georg Henrik Klingspor, född
1760, och hvilken 1795 fick sin fullmagt som
ryttmästare. Näst bonom äro majorerne Johan Cail-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free