Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
502
Sèrkel.
Seth.
smaken infört, och ban, jemte Winkelmann,
anses såsom reformator inom den bildande konsten
och återställaren af den klassiska eller rättare:
den rent naturenliga smaken. Ilan qvarstannade
10 år i Rom och tyckte sig bär Gnna sitt
verkliga fädernesland, hvarföre han mindre angenämt
öfverraskades, då Gostaf III år 1778 befallde
bonom återvända till Sverige. Ilan försökte göra
invändningar, lofvade, om ban fick qvarstanna,
att årligen bemsända en staty, och föreställde i
öfrigt af hvilken nytta hans vistande i Rom kunde
vara både för konstbildningen i allmänhet och
särdeles för resande Svenske artister, som besökte
konstens fädernesland. Allt detta hjelpte likväl
icke; han måste lyda. Gustafs mening var, att
genom den store artistens närvaro i sitt
fädernesland der sprida och utvidga en bögre konstodling
och gjuta en glans af äfven detta nja slag öfver
sin hufvudstad och öfver sitt bof. Denna afsigt
vanns visserligen, ty Sergel verkade ofantligt inom
sin krets på allt som omgaf honom, men’kanhända
bade det varit bättre, både för konsten och
konstnären sjelf, om ban i detta fall fått följa sin
böjelse. På hemresan tog ban vägen öfver Paris,
der ban vistades 8 månader, och i hvars
målareakademi ban vann inträde genom en staty,
föreställande den döende Spartanen Othryades. Han
hemkom, efter 12 års frånvaro, om sommaren 1779.
Gustaf III gjorde allt för att trösta honom öfver
förlusten af dess älskade Italien, lät bonom åtfölja
sig dit tillhaka vid den resa, ban sjelf tre är
senare företog, hvarjemte han, genom pensioner och
talrika beställningar, satte bonom i tillfälle, både
att få lefva för sin konst och att kunna lefva med
den beqvämlighet och trefnad som S. älskade.
Gustafs efterträdare och bela den förnäma verlden
täflade att deri följa bans exempel, och Sergel
kunde således anse sig som en furste i konstens
rike, dagligen uppvaktad af ett talrikt och lysande
bof. Ilan utnämndes till kongl, staty bildhuggare,
professor, hofintendent, adelsman samt R. af W.
och N. O. Dog d. 26 Febr. 1814 och begrofs
på Adolf Fredriks kyrkogård, der en minnesvård
ar upprest öfver bonom. Hvad som karakteriserar
Sergels bilder är ej blott formernas skönhet och
fulländning, stilens klassiska renhet och enkelhet,
utan äfven den anda, den karakter, som i dem
uttrycker sig, och hvilken alltid är dens, som
bilden föreställer. Isynnerhet äro bans porträtter i
detta fall beundransvärda. Ilan förstod att i dem
återgifva själens innersta i anletsdragen, och eburu,
vid en jemförelse mellan dessa och bildens,
åskådaren möjligtvis någongång tyckte sig upptäcka
en liten olikhet, måste ban dock alltid medgifva,
att så borde åtminstone originalet ba sett ut. Hans
förnämsta arbeten äro: Gustaf lll:s staty, gruppen
Amor och Psyche, en liggande Faun, den
ofvannämnde Othryades, Diomedes, Oxenstjerna och
Historien, en Venus Anadyomene, en Apollo, Mars
och Venus, en Svea, sörjande vid Gustaf IH:s byst,
använd vid bans begrafning, o. s. v.
Kerliel var bos de hedniske Lapparne det ondas
ursprung, hvilket, allt från verldens begynnelse,
låg i ständig strid med Jubmel, det godas
or-sprung.
Serlachiua, Jolian, var född i Finland d. 21
Febr. 1658, blef student i Abo 4 674, derefter i
Upsala, och prestvigdes i Stockholm 1681, meo
återvände till Abo, der ban blef magister 1682;
blef kyrkoherde i Kexholm 1689, i Helsingfors*
1710 och, förjagad härifrån af Ryssarne, i Östra
Husby i Östergötbland 1715. Dog d. 5 Febr.
1729, med anseende af en utmärkt predikant och
en god patriot. Ilan uppgifves i Biogr. I.ex.
såsom förmodligen fader åt skalden Carl
Serla-clitus, hvilken efter’hvad der påstås, icke skall
ha varit lektor i Götheborg, och som utgifvit (1719
—1750) Drotte-akald öfver l’lricæ Eleonora
kröningi; Th et qvidande och muntrade Sverige;
Christe-liga F gnetimmar; Vähr-Blommart; Sommar-Liljan
och Höst-Blomsteret m fl.
SeriiNkjOlrt, Samuel och Pelir, bröder, och
söner af prosten och kyrkoberdeo i Svärdsjö i
Dalarna, Samuel Sernander; adlades 1772. Den
äldre, Samuel, var då förste
expeditions-sekreterare vid inrikes civil-e.xpeditionen, fick sedan
l.indsböfdinge-titel, och dog d. 24 Maj 1797 nära
84 års ålder. Den yngre, Pehr, var vid
uppbö-jelsen lagman i Dalarna, och dog som sådan d. 14
Nov. 1779 vid 58 års ålder. Båda voro ogifte
och ätten utgick således med dem.
Seseman , Han* Jakob, född d. 6 Sept. 1751 ,
student i Upsala 1774, collega scbolæ i Wadstena
1791, hvarifrån han erhöll tjenstledighet 1805,
och död i Stockholm d. 19 April 1819; kallade
sig sjelf "aritmetices magister", och skall
verkligen ha varit en mästare i räknekonsten. Dock
bar ban blifvit mindre namnkunnig genom detta
slags mästerskap, än genom sina rimmerier, hvilka
han till en del lat trycka och i många är, både i
hufvudstaden och provinserna, bar omkring till
försäljning, förvarade i de djupa fickorna i hans
gammalmodiga frack. Han var lika originell och
tarflig i sin drägt som i sina poesier, der det
aldrig var fråga om tankar eller förnuftig mening,
utan endast om en lycklig jagt efter rimslut, t. ex.
"Mamsell Sebell, Som är så snäll, Ocb väfver dräll,
I sitt kapell Med sin gesäll, Som är rebell Mot
bäfvergäll Ocb fontanell" ni. m. Schröderheim
understödde bonom och har skrifvit ett glädtigt
poem öfver hans bröllopp. Han var ett bland de
sista originaler Stockholm, och Sverige i
allmänhet, baft att uppvisa.
Senryiiuier (myth.). En ofantligt stor och grann
sal i Frejas palats, Folkvang. Här vistades
hälften af de på slagfältet fallne kämparne och lefde
ett lif af oafbruten sällhet, i det de roade sig
med spel, dans och alla slags kämpalekar, samt
njöto äfven sötman af en ren och ostörd kärlek.
Seth, Johan von, var befallningsman öfver
Oroust och Tjörn, blef 1696 landssekrt terare i
Götheborg, så guvernements-sekreteraro och i denna
beställning adlad 1716. Dog 1718. Hans son,
Seth, Ciabriel von, var född pä Kåröd i
Bohuslän d. 1 Mars 1690, blef student i Upsala och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
