- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Tredje delen. N - S /
503

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Seth.

Seton.

503

ingick 1709 i krigs-expeditionen af kongl, kansliet,
fältsekreterare och vice general-auditör, 1719
krigs-sekreterare, 1732 krigsråd, och 17^4
statssekreterare vid krigs-expeditionen, hvarifrån ban
1747 kallades till ràdstolen, blef friherre, grefve
och SeraGmer-riddare. Var af Hattpartiet, ehuru
icke någon af dess utmärktaste ledamöter,
fram-drogs af det, och föll med det. År 1765 måste
ban gå ur rådet, men erbjöds åter inträda der
1709, dä Mössorna förlorat sitt korta välde. Han
und-kvllde sig likväl dä med sin böga ålder och
dog på Hörle bruk i Småland d. 13 Mars 1774.
I Byarums kjrka bade ban åt sig låtit inreda en
präktig graf, hvaröfver ett monument af I
Arche-veques band är uppsatt. Ilade, genom sitt
äktenskap med en gammal enka efter en assessor von
Brouwer, blifvit ägare af säterierna Bratteborg,
Göthaforss och Hästra. En af hans söner, Jolian
f«abriel, kammarherre och K. af N. O. blef
ledamot af vetenskaps-akademien.

Seth, Jolinn von, son af kronofogden Anders
Boman, var född pä Wegby vid Ulricebamn d. 7
Okt. 1781. lluru ban kom att tillhöra den
adeliga familjen von Setb är eget nog. En
häradshöfding Pehr Hultgren, gift med kammarrådet
Jean von Seths dotter, Catharina, adopterades
som adelsman pä sin svärfaders nummer, blef
sedan lagman i Halland, der han några veckor
bestred vice landsböfdinge-tjensten. Soin domare
i Kind och Redeväg bade han med mycken
strängbet förfarit mot den ofvannämnde kronofogden
Boman, hvilken i förtviflan deröfver afhände sig
lifvet, efterlemnande enka och barn i yttersta
fattigdom. Rörd, kanske ångerfull öfver denna
oväntade följd af sitt nit, npptog S., som sjelf var
barnlös, den ene sonen, som ban lät studera, och
adopterade bonom slutligen 1809 under sitt namn.
Jobao Seth röjde som ung ovanliga anlag, fick
vid endast 20 års ålder bestrida
domareförrättningar, blef häradshöfding med tur och
hefor-dringsrätt, men begagnade sig ej deraf, emedan
ban, efter sin fosterfaders död, bade, såsom ägare
af Ousbiholm, förmögenhet nog, att ej behöfva
söka någon tjenst. Dog d. G Juli 1834.
Kammarherre och R. af N. O. Han bar efterlemnat
det hedrande, men sällsynta namnet af medborgare
och fosterlandsvän i dessa ords sanna betydelse.
Var vid riksdagarne en slags medlande och
försonande princip, som icke sällan förmådde
återställa jemvigten mellan de stridande partierna, och
hämma öfverdriften å ömse sidor. Som enskild
man anlitades ban af ganska mänga, hvilka gåfvo
honom förtroende om sin ekonomiska ställning,
den ban vanligen lyckades reda och ordna; hade
en mängd kommunala uppdrag och blef vanligen
själen i alla de kommittéer, der han kallades till
ledamot, men undandrog sig kandidaturen till den
landshöfdingeplats i Malmö, man ville förmå bonom
mottaga. Så snart fråga var om något välgörande
eller patriotiskt företag kunde man vara saker att
träffa S. bland de förste på listan och bans bidrag
bland de betydligaste, så att det påståtts, att ban
skulle ruinerat sig, om ban lefvat länge. Sorgen

öfver bans for tidiga död var också i Skåne
allmän och uppriktig.

Seton, (ieorst, af en gammal Skottsk adelig
slägt, inkom efter Carl Xll:s död till Stockholm,
der han etablerade en grosshandel, på hvilken ban
samlade en ganska betydlig förmögenhet, så att
ban var i stånd att göra Gustaf III ganska
ansenliga penningeförsträckningar. Då konungen ej
kunde kontant återbetala dem, gjorde han det
genom öfverlàtelsen på S. af Ekolsunds kungsgård,
hvilken betraktades som Gustafs enskilda egendom.
Ilan naturaliserades derjemte s. ä. 1785 som Svensk
adelsman, och dog följande året vid 90 års ålder.
S. var känd för sina egenheter, sin tarfliga
klädsel och sin stränga hushållning, men hvilken icke
sällan lät drag af frikostighet och ädelmod
framskymta. Tillika med bonom intogs pä
riddarhuset bans systerson, Alexander Baron, hvars
ättegren härstammade från Frankrike, och hvilken
adopterade Robert Runda*. Alexander S. var
juris doktor, blef R. af VV O. och bivistade 1800
års riksdag, der han var ledamot af
ekonomie-ut-skoltet. Ilan hade tvenne söner, Alexander och
Patrik. Den senare var med. doktor; den förre,
Alexander, blef l82ß och följande åren föremål
för allmänna uppmärksamheten såsom
bufvudperso-nen i en romanesk historia. Ilan hade, som det
berättas, af sin fader och bror, under en resa i
England, blifvit insatt på ett dårhus. Anledningen
dertill uppgafs vara en vansinnig kärlek till bans
stjufmoder. Ilär qvarhöll» ban i 18 år, ehuru
fullkomligt återställd frän sin sinnessjukdom, ifall denna
någonsin existerat, men deremot besvärad med
fångenskapens naturliga följder: en viss skygghet och
besynnerlighet. F.n nv föreståndare för dårhuset,
hvilken ej lärer baft samma motiver som
företrädaren att qvarhålla honom, släppte bonom fri och
försåg bonom med penningar att begifva sig till
Sverige. Detta var emellertid icke så lätt, ty
under sin vandring blef han åter gripen och
inspärrad på en prestgård, hvarifrån endast prestens död
befriade bonom. Slutligen lyckades ban komma
till Stockholm om våren 1826, då en 62-årig
man. Ilan sökte nu göra sina anspråk på
fäderne-arfvet gällande; men brodern Palrik, som
genom faderns testamente, blifvit ensam insatt i
besittning deraf, vägrade brodern sin andel. Nn
uppkom en process mellan dem båda, som likväl
afbröts genom Alexanders död d. 1 Okt. 1828.
Han bade köpt sig elt fjerdedels hemman i
Ekolsunds grannskap. Då ban skulle pä en ökslock
fara öfver sjön att köpn sig bräder till sin kojas
reparerande, öfverfölls ban af en storm, som tvang
bonom söka land på en obebodd bolme, der ban
måste tillbringa natten under bar himmel.
Följden häraf blef en förkylning, som lade bonom i
grafven. Ilan var en vän af poesien och
häfde-forskningen, och understödde, med så mycken
frikostighet, bans tillgångar medgåfve, utgifvandet
af Svenskt Diptoinalariiim. — Yngre brodern,
Hatrik «., dog d. 14 Nov. 1837 vid 62 års ålder,
utan söner, då ätten utgick med honom och
Ekol-Del. Hl. 64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/3/0501.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free