Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sickla>kuuiini«sionen.
Sition* tillverkning. 507
den dag, dà vexeln är daterad, eller a uso, d. v. s.
efter vanligt bruk, hvilket är olika på särskilda
orter.
Sickln-kouiiiiiiiMiotieii är ett af de många
bevisen, buru det beställsamma nitet kan göra
mycket af ingenting. Är 1723 bade Stockholms stads
konsistorium i memorial till justitie-kansleren
Fehman anmält, att Åtskilliga personer på ön Sickla
hållit enskild gudstjenst och utspridt satser,
stridande emot den rena evangeliska läran.
Regeringen lät genast tillsätta en kommission att
undersöka förbållandet. Hela saken befanns dä bestå
deri, att öfverstlöjtnant P. Codersparre med sin
betjent, auditör Brant med sin broder, syster och
piga, tre studenter och några andra farit ut till
Sickla, för att höra studenten Tellhom predika.
Under vägen bade de sjungit några aftonpsalmer,
och äfven efter framkomsten läst och sjungit. F,n
student Hasselqvist bade på deras begäran
förrättat aftonbönen, då de fallit pä knä, hvarvid
några djupt suckat. Dagen derpå, sedan predikan
var slut, bade Cedersparre bjudit sitt sällskap med
några andra lika tänkande, till ett antal af 26,
till middagsmåltid bos sig på Sickla, hvarvid de
talat om predikan, men icke vidrört några
lärosatser. Under hemvägen, som togs på en båt,
hade de jemväl sjungit psalmer, och, framkomna
till staden, skiljts ät tyst och vänligt. Flera
vittnen intygade förloppet. De anklagade förhördes
likväl och tillspordes äfven om de åberopade
villosatserna. Några sädana kunde man ej med
ringaste skäl öfverbevisa dem om; men väl påstodo de,
att kristendomen var mycket förfallen, hvilket de
bevisade med regeringens egna bref till
konsistorierna. Ljckligtvis satt Rosenstolpe (se detta ord)
i kommissionen, och alla de anklagade frikändes.
Det är likväl icke omtalt att Stockholms
konsistorium fått nögon tillrättavisning för sitt
otillbörliga fjesk.
Sickla-Un invid Stockholm utanför Danviks tull,
bör till Danviks församling, innehåller en inängd
smärre egendomar, hvaribland Skuru, Dufvenas,
Jerta, m. II. De tre ofvannämnda donerades år
1629 af Gustaf Adolf åt general-löjtnanten vid
artilleriet Antonio Mollier. Här anlades 1759 ett
kattunstryckeri af bröderne De Broen, hvilka
Alströmer in förs k rif vi t.
Sid, som nu mera endast nyttjas i
sammansättning, hade fordom flera betydelser af sen, neder,
under eller mindre; deraf sist, sedan, omsider, pt1
sidlycklone, sida hösten, sidvördnad, o. s. v.
Sidenfabriker. Se: Fabriker.
Sidenitjtt moderförsamling, med Skorpeds annex,
ett konsist, pastorat af 2 kl. i Hernösands län och
stift, norra Ångermanlands fögderi och kontrakt.
Hela pastoratet består af 50f- hemman,
uppskattade till 216,950 R:dr, och en areal af 201,412
tunnl., hvaraf 20,800 äro sjöar och kärr, 9] mil
från Hernösand. Sidensjö socken allena bar en
folkmängd af l,9S6 personer, och Skorped af 735,
enl. Forsell; men enl. kyrkoherdens uppgift af 1849,
i Sidensjö 1,816 och i Skorped 1,100. Sidensjö
kyrka ligger 10 \ mil från j|crnösand, och skall
vara en af de äldsta i orten. Hon ombyggdes
efter en brand, som ödelade henne 1721, och bar
flera vackra målningar på läk|arne, samt en
förgylld kalk med Rysk inskrift. Socknen bar
betydlig skog och genomskäres af flera vattendrag.
Ratra- eller Bjàsta-ba uppkommer bär och fl)ter
genom Sannösundet ut i hafvet. Oirviks- och
Dr ömme-s fin äro de största af sjöarna, men fisket
är ej betydligt. I Rasjoberget träffades 1764
kopparmalm, men hvilken ej ansågs löna mödan att
bearbeta. Åkerbruket är icke obetydligt, men
väfnad och linspåoad jemförelsevis vigtigare. Det
finaste primalärft tillverkas bär. Ar 1848
besigti-gades 32,000 alnar, hvarföre premierna utgjorde
876 R:dr. Det klagas öfver lyxen bland
allmogen, särdeles dess katfedrickning, hvilken gått så
långt, att i sjelfva fattighuset bar hvarje hjon sin
kaffepanna. — I socknen ligger Bnjnyeslröins
finbladiga säg, men hvilken 1848 genom kongl,
resolution dömdes att utstr)kas ur jordehoken,
emedan den utan tillstånd blifvit flyttad tvärs öfver
elfven. Denna är Sidensjö elf, som gifvit socknen
sitt namn. Adr. Rjästa och Nordmaling.
Siden» tillverkning och bruk. Redan tidigt
började man i Sverige grubbla pä sidentillverkning,
och 1649 fick en Holländare Jakob van
Utenhoven icke allenast privilegium på anläggandet af ett
sidenväfveri jemte färgeri af silke och ylle, utan
äfven en summa af 17,000 R:dr med löfte om
mer, när det skulle behöfvas, och fritt
begagnande af lokal. Drottning Christina skall ha låtit
in-förskrifva en vid namn Toutin, som skulle inrätta
en sidenfabrik i del s. k. Silkesbuset på
Högbergs-gatan i Stockholm; en Carl Godefroi, en Arnold
Ziese och en Didrik Blom ha tid efter annan fått
privilegier på silkesmanuläktoriers inrättande, men
hvilka allesammans icke velat lyckas. Jonas
Alströmer införde likväl, bland andra näringsgrenar,
äfven sidenväfverier. Dessa skola år 1762,
således året efter bans död, varit i sitt högsta flor
och då i Stockholm räknat 882 stolar ined 1,914
arbetare. Sedan den tiden förföllo de likväl och
det så hastigt, att redan 1767 återstodo endast
221 stolar med 519 arbetare, således endast
fjerdedelen. De tyckas likväl åter ba repat sig
nästan lika snart, ty 1771 skola i Stockholm 1,218
personer ha sysselsatt sig med förfärdigandet af
sidentyger, band och strumpor till ett värde af
1,303,552 d:lr s:mt. Kanske är ingendera af dessa
uppgifter fullkomligt tillförlitlig. Ar 1818 funnos
vid 46 siden- och halfsiden-fabriker 352 stolar
med 593 arbetare och tillverkningsvärdet
utgjorde 47 5,784 R:dr. År 1846 funnos i Sverige
endast 15 sidenfabriker, hvilka alla voro i
Storkholm och begagnade 585 arbetare. Tillverkningen
steg till 134,684 Blnar bel- och
halfsidenväfna-der och I45,79S dukar m. m., tillsammans värda
649,085 R:dr. Den största tillverkningen var på
Casparssons och Schmidt» fabrik med ett värde af
155,3 47 R:dr, och näst denna Hr Almgrens med
I 13,759 R:dr, samt Hfeyerssons med 106,798.
Importen af färgadt och ofärgadt silke var 35,952
skàlp:d och af ut- och inländska bel- och halfsiden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
