Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Serafimer-orden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Signeri.
Sigtuna.
511
all eder icke skadade dem, äfven om det kom
pä deras kropp."
Signeri och spådom är förbjudet i lagen emot
böter af IU till 40 daler eller vatten och
bröd-straff. Det stränga straffet emot trolldom
upphörde 1779, emedan sjelfva brottet icke kunde
begås, men den mindre grad af försök till trolldom,
som kallas signeri, eller att bedraga menniskor
med föregifven kunskap om tillkommande ting o.
s. v. är ännu föremål för lagens uppmärksamhet
såsom en art af bedrägeri.
Signeatail. Se: Asige hed.
Signild. Se: Hnbnr.
Signildsberg i Håtuna sucken i Upland, hette
förut Forn-Sigtuna, och tros vara bygdt på
den plats, der det ursprungliga Sigtuna legat. Det
är nu ett säteri om 10 j mtl., som fordom
tillhört Sjöbladska slägten. Huset är afterknadt i
Dahlbergs Suecia. Huruvida detta ställe varit
skådeplatsen för Habors och Signilds romantiska
kärlek och dess olyckliga slut, är svårt att afgöra,
emedan traditionen förlägger dessa händelser till
flera andra ställen. Emellertid går en sägen, att
Habors slott skall ha legat midt emot det
nuvarande Sigtuna.
Sigrid, en dotter af konung Knut, hvilken blef
gift med Knut Jarl, en son af Birger Jarl Brosa.
Sigrid, Erik XlV:s dotter med Catharina, var
född pä Hörningsholm d. 15 Okt. 1566, således
fore föräldrarnes äktenskap. Hon blef tvenne
gånger gift, först med Henrik Classon Tott,
landshöfding i Österbotten och sedan med Nils Nilsson
Natt och Dag till Säby, hofmarskalk och
hofmästare hos Drottning Christina, Carl IX:s gemål.
Hon åtföljde sin moder ofta och bodde hos h|pne
under dess sista lefnadsår på Ljuxala gärd.
Sigrid den fagra, en flicka af ringa härkomst,
men skön och snillrik, som blef gift med Bengt af
Ulfåsa, lagman i Östergötbland och Birger Jarls
broder, hvilken missförhindelse väckte bans
förnäma slägtingars ovilja. (Se vidare: Bengt af
Ulfåsa).
Sigrid Storr&da, en dotter till Skoglar Toste
(se detta ord), och förmäld med Erik Segersäll.
Han förskjöt henne likväl sedan, då ban ej kunde
fördraga bennes stolta och trotsiga sinne. Hon
lefde nu på sina gärdar, vidt beryktad för sin
skönbet, klokhet och rikedom, hvilka förskaffade
benne flere friare. Bland desse var äfven
fylkis-konungen Harald Grenske från Norrige och en
Rysk underkonung Wifavald, som infunno sig bos
benne på samma gång. De infördes i en sal, der
de rikligt undfägnades med öl och mjöd. Men
när de häraf blifvit druckne, lät Sigurd tillstänga
dörrarne och antända huset i alla fyra hörnen, då
begge friarne blifvit inbrände, sägande, att hon på
detta sätt sko|le lära småkonungar alt våga fria
till henne. Norske konungen Olof Tryggvason lät
derefter anmäla sig i samma ärende och fick ett
gynnsammare svar. Men då de möttes, fordrade
han, att Sigrid först skulle låta döpa sig. Då hon
vägrade att öfverge sina fäders tro, men medgaf
honom att dyrka hvilken gud, ban behagade, steg ban
vredgad npp, slog benne i ansigtet med sin handske
och sade, i den tidens stil: "Hvarför skulle jag
vilja äga dig, du hedniska hymla!" Sigrid,
ursinnig häröfver, försäkrade, atl det slaget en gång
skulle blifva bans bane. Härmed böll bon också
ord, ty icke långt derefter gifte hon sig med
konungen i Danmark, Sven Tveskägg, och upphörde
aldrig alt söka reta honom, äfvensom sin son
med Erik Sägersäll, Olof Skötkonung, emot
Norske konungen, hvaraf följden blef slaget vid
Svol-derön.
Sigrun, en dotter af Norske konungen Högne,
var en sköldmö, känd för sin skönhet och vishet
och plägade rida på en så snabb bäst, att den
sades flyga genom luften. Hon älskade Helge
Sig-mundsson från Westergötland, men bade af sin
fader blifvit förlofvad med Götha konungen
Hod-brodd. Ett krig uppkom nu emellan denne
sistnämnde och Helge, dä både Hodbrodd, Högne och
bans söner stupade i en strid på Svaringsbög. Blott
en af llögnes söner, Dag, blef skonad och svor
Helge trohetsed, men brut den, och en dag, då
ban var på jagt med Helge, genomstack ban
honom med sitt spjut, hvarefter ban for till Sigrun
och berättade henne, buru ban hämnats sin faders
och sina bröders död. Sigrun förbannade då
honom och hans hämd, begaf sig till Helges hög,
der hon fällde bittra tårar, fick se sin älskling i
midnattstöcknel, och dog snart derefter af sorg och
saknad.
Sigtrud. Se: Gram och Grna.
Sigtrud är den gamle sagokonung, till hvars tid
fabeln förlägger historien om den sköna och kloka
Disas uppenbarelse. (Se: Distingen).
Slgtruda eller Sigtryga borg. Se: Hardemo
socken.
Sigtuna. Denna urgamla stad vid Mälaren och
dess vik Skarfven, 4^- mil landvägen från
Stockholm, anlades, enligt alla sammanstämmande
traditioner, af Odén och erhöll efler honom sitt namn:
Sigges tuna eller Sigges gård. Ilan bade äfven
der sitt tempel och domstol. Fastän Yngve Frey
sedan flyttade konungahuset och gudstjensten till
Upsala, förblef likväl Sigtuna i hela bedendomen
en betydande ort, till dess det förstördes af
Norske prinsen Olof Haraldssan. Efler den tiden bar
den kallats Forn-Sigtuna, i anseende dertill, att
Olof Skötkonung uppbyggde staden ånyo på ett
annat ställe midt öfver sjön, vid pass ^ mil från
ganila staden (se: Signildsberg). Han bade ett
särdeles tycke för det nya Sigtuna, och böll der
ordentligen sitt bof, hvartill mycket lärer bidragit
alt ban, såsom en kristen furste, ej ytterligare
ville bivista afgudaoffren och bo i Upsala oftare,
än ban såsom konung var tvungen att öfvervara
allmänna ling och möten. Han kallades också,
till följd af denna sin förkärlek, ofta "Konung i
Sigtuna." Härigenom växte emellertid staden, dref
en ansenlig handel, och skall ha varit så stor,
att den knappt kunde kringgås på 6 timmar.
Förmodligen bar den likväl då varit glest bebyggd
och endast haft låga hus. Här voro 5
stenkyrkor, S:t Pehrs, S:t Lars, S:t Olofs, S:t Berthels,
Del. III. 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
